Årets bedömning av miljömålen visar att endast målen om luft, grundvatten och ozonskikt kan nås till år 2020 i Gävleborg. Bara för fem av tolv bedömda mål är utvecklingen positiv. Läget är allvarligt och åtgärder för att komma till rätta med miljöproblemen behöver genomföras på alla nivåer i samhället.
Allvarligt läge för miljön i Gävleborg
Länsstyrelsen gör nu en första bedömning av miljömålen efter att nya preciseringar beslutats av regeringen. För målen om bara naturlig försurning och levande våtmarker har bedömningen ändrats till att vi inte längre kan uppnå dem. Nytt underlag för att bedöma försurning visar att problemen med försurning är allvarligare än vad vi tidigare trott. När det gäller våtmarker så uppnås inte de nya preciseringarna om att arter och naturtyper ska ha gynnsam bevarandestatus.
Ett stort problem är igenväxning av betesmarker och en del våtmarker i länet. Dessa marker är helt beroende av skötsel i form av bete eller skörd. Det gör att målen om odlingslandskap och våtmarker bedöms ha en negativ utveckling. Målet om ett rikt växt- och djurliv bedöms också ha en negativ trend.
Några av miljömålen som rör sjöar och vattendrag, övergödning, gifter, grundvatten och bebyggd miljö har en positiv utveckling. Det görs en hel del restaurering av sjöar och vattendrag i länet för att gynna den biologiska mångfalden. Utsläppen av övergödande ämnen har minskat. Problemen med gifter är stora och vi saknar idag kunskap om många av de kemikalier som finns i omlopp. Företagen arbetar dock seriöst med sin kemikalieanvändning och sanering av förorenade områden pågår. Länets kommuner har idag ett ökat fokus på fysisk planering. De arbetar bland annat med att ta fram nya översiktsplaner och i samverkan med Länsstyrelsen tas en regional vattenförsörjningsplan fram.
Gävleborg är till stor del ett glesbygdslän vilket förklarar att målen om frisk luft och grundvatten kan uppnås. Problem med luftföroreningar i tätorter och förorening av grundvattnen förekommer men är relativt små.
Kommuner, företag och andra aktörer arbetar aktivt för en bättre miljö i Gävleborg och tillsammans samverkar vi utifrån åtgärdsprogram för en rad områden som vatten, energi och klimat. Dagens insatser räcker dock inte till för att vi ska nå de nationella miljömålen till 2020. Långsiktiga beslut krävs för att vi ska nå ett hållbart samhälle. I grunden krävs också en ändrad livsstil hos oss alla där hållbar konsumtion av allt från livsmedel till transporter står i fokus.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Begränsad klimatpåverkan
Utsläppen av koldioxid är ett globalt problem, där Gävleborgs län är en del. Länet har en stor andel transporter med mycket pendlingstrafik och en stor andel tung trafik. Länet har också en mycket energiintensiv industri. Det ligger en stor utmaning i att minska dessa utsläpp.
Resultat
Idag går utvecklingen av växthusgaser i fel riktning globalt och målet kommer inte kunna nås till 2050. Utsläppen i Sverige har minskat med 16 procent från år 1990 till 2011. År 2010 var utsläppen i Gävleborg totalt 2 miljoner ton, vilket motsvarar 7,3 ton per invånare. Det är 9 procent lägre än 1990.
De stora klimatpåverkande sektorerna i Gävleborg är energianvändning inom industrin, transporter och uppvärmning av bostäder. Koldioxidutsläppen har mellan åren 2009 och 2010 ökat för alla sektorer. Störst procentuell ökning står sektorn industriprocesser för tätt följd av sektorn energiförsörjning. Ökningen kan förklaras av återgång i produktion efter lågkonjunkturen 2009 samt kalla vintermånader 2010. Totalt ökade koldioxidutsläppen med 11 procent mellan åren 2009 och 2010, vilket motsvarar den genomsnittliga ökningen för riket under samma period.
Transporterna ökar
Den största källan till koldioxidutsläpp i länet är transportsektorn. Länets geografi och industri medför mycket transporter. År 2010 svarade transporterna för 37 procent av koldioxidutsläppen och tillsammans med arbetsmaskinernas utsläpp för nära hälften av länets totala koldioxidutsläpp.
Inom transportsektorn fortsätter utsläppen från den tunga trafiken att öka. Gävleborg är ett genomfartslän för tunga transporter. Den egna industrin och skogsnäringen bidrar också till stora mängder transporter. Gävle hamn är en av landets utpekade strategiska hamnar och landets tredje största containerhamn. Nu pågår en storskalig muddring av farleden för att ytterligare förstärka hamnens konkurrenskraft. Troligtvis kommer utvecklingen innebära fler transporter till och från Gävle hamn, vilket motverkar måluppfyllelse.
I regionen förs en diskussion kring etablerande av en depå av flytande naturgas i Gävle hamn. Syftet är att distribuera naturgas till närliggande energiintensiv industri. Detta skulle kunna på kort sikt minska länets koldioxidutsläpp även om det rör sig om fossil energi.
Med en gles bebyggelsestruktur följer pendling för arbete och studier. Bilanvändningen i länet är högre än riksgenomsnittet, den genomsnittliga körsträckan med bil per person i Gävleborg län har dock minskat de senaste åren. År 2011 är körsträckan i länet nere i samma nivå som år 2000.
Tung industri, hög andel biomassa
Länet har dubbelt så hög energianvändning som riket beroende på en hög andel energikrävande industri. Däremot ligger utsläppen i nivå med riket. Detta beror på att en stor del av industrin använder en hög andel förnybar energi, biomassa, i sin produktion. Andelen förnybar energi i länet låg på 70 procent år 2008. Biobränsleanvändningen i länet är redan stor, vilket gör att det finns en begränsad potential för att öka användningen ytterligare (Länsstyrelsen Gävleborg, rapport 2012:6).
Nya mål och åtgärdsprogram
Under 2011 antogs nya klimat- och energimål i länet. Länsstyrelsen hoppas att dessa tillsammans med det åtgärdsprogram som antogs i oktober 2012 ska bidra till minskade utsläpp av koldioxid i länet. Många av länets aktörer har bidragit och deltagit i arbetet, vilket ger styrka i ett framtida genomförande av åtgärder.
Analys och bedömning
Med nuvarande globala utveckling kommer målet inte att nås till år 2050. Globalt fortsätter utsläppen att öka. Tillräckliga styrmedel saknas internationellt för att nå framgång med målet.
Åtgärder för länet
Regionalt minskar utsläppen sakta och utvecklingen är försiktigt positiv jämfört med år 1990, även om den senaste uppföljningen visar att utsläppen ökat mellan 2009 och 2010. Störst utmaningar står transportsektorn och den energiintensiva industrin för. Andra långsiktiga utmaningar är effekterna av vårt beteende- och konsumtionsmönster.
Under 2013 kommer arbetet med att genomföra det nyligen beslutade åtgärdsprogrammet för klimat och energi att ta form. Ett regionalt nätverk med flera offentliga aktörer har fått i uppdrag att fördela ansvar för olika åtgärder. Länsstyrelsen kommer att fortsätta arbetet med att skriva överenskommelser med viktiga aktörer i länet för att få till stånd åtgärder. Arbetet går hand i hand med den vision som finns om ett klimatneutralt Gävleborg år 2050.
Insatser under kommande år
I länet har ett regionalt mobilitetskontor startat i Landstingets regi. Mobilitetskontoret kommer bland annat att arbeta för att minska länets personresor. Arbetet inkluderar resfria möten men även miljöfordon och tillgång till fler alternativa bränslen. Gävle Dala Energikontor har under året hållit i utbildning av kommunernas miljöinspektörer kring energitillsyn mot företag. Nu återstår tillämpning ute i kommunerna.
Det är fortsatt viktigt att länet fortsätter arbetet med omställning till förnybar energi. Gävleborg har en god potential för vindkraft både på land och till havs och kommunerna är positiva till en utbyggnad av vindkraft i den egna kommunen. Samkraft Vind, som är ett energisamarbete mellan tretton energibolag inom fem län har som målsättning att ha en egen produktion på ca 100 MW installerad effekt år 2016.
En förstudie om solenergi är gjord av Gävle kommun och nu startar ett genomförandeprojekt som omfattar information och utbildning på Högskolan i Gävle. Den föreslagna förlängningen av det statliga stödet för installation av solceller förväntas underlätta etableringen av solenergi.
Det finns brett samtycke kring vikten av att beslutsfattare och politiker har mod att verka långsiktigt för att genomföra klimatåtgärder. Det är också viktigt att den regionala utvecklingsstrategin tar upp energi- och klimatfrågor på ett bra sätt. Samhällsplaneringen behöver rikta in sig mot transportsnåla lösningar. Det behövs till sist en omfattande förändring av de beteende- och konsumtionsmönster som råder i samhället då vi inte bara kan förlita oss till tekniska lösningar.
Begränsad klimatpåverkan i Gävleborgs län
Indikatorer som följer upp målet