Ingen övergödning

Övergödning orsakas av för höga halter av kväve och fosfor i mark eller vatten. Dessa näringsämnen finns där naturligt men mängderna har ökat kraftigt på grund av människans aktiviteter.

De kommer bland annat som nedfall från luften i form av kväveoxider från trafik och kraftverk. Andra källor är ammoniak och fosfor från jordbruket samt fosfor i utsläpp från avloppsreningsverk och industrin. För att nå miljökvalitetsmålet krävs en begränsning av dessa utsläpp.

De största problemen orsakade av övergödande ämnen ser vi i havsmiljön. Kraftiga algblomningar uppstår delvis på grund av ökade näringshalter i havet. När planktonalger faller till botten och sedan bryts ner bidrar de till en minskad syrehalt och i förlängningen till döda bottnar i Östersjön. Studera planktonalgernas livscykel och näringsämnenas kretslopp i havet samt betydelsen av fotosyntes och förbränning vilket ingår som mål för årskurs 9 i biologi.

I geografin ska eleverna ”analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen”. Av de utsläpp människan står för kommer en betydande del av både kvävet och fosforn från jordbruket. Hur har utvecklingen från lågproducerande småskaliga lantbruk till högproducerande jordbruksföretag påverkat utsläppen? Både nationell jordbrukspolitik med exportbidrag, nationella stöd, mjölkkvoter, och bidragsrätter och internationell lagstiftning inom EU har styrt utvecklingen.

I hem- och konsumentkunskapen kan ni diskutera hur våra konsumtionsvanor påverkar jordbrukets utveckling och därmed mängden utsläpp. På så sätt kan eleverna utveckla ”medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser”.