Ett miljökvalitetsmål – Myllrande våtmarker – är nära att nås på Gotland till år 2020. För övriga miljömål som bedöms på regional nivå kommer målen inte att nås till 2020 med idag beslutade åtgärder och styrmedel.
För de flesta miljömål är utvecklingen neutral eller oklar, men för ett mål – Ingen övergödning – går utvecklingen i positiv riktning. Rådgivning inom projektet Greppa Näringen har bedrivits intensivt och Region Gotlands projekt Klart Vatten arbetar framgångsrikt med att åtgärda enskilda avlopp i länet. Att åtgärda enskilda avlopp bidrar också till att uppfylla målet Grundvatten av god kvalitet, vilket alltid är ett prioriterat mål av Region Gotland (tidigare Gotlands kommun). Region Gotland har under 2012 även fokuserat på Giftfri miljö, till exempel genom att inventera förorenade områden och bedriva tillsyn i lantbruk, bilskrotar och entreprenadfirmor.
För att kunna nå de vattenrelaterade miljömålen är styrmedel för åtgärder avgörande. Medlen för lokala vattenvårdsåtgärder (LOVA) har inneburit att många åtgärder för bättre vatten har kunnat genomföras. Att LOVA tas bort inför 2013 äventyrar det lokala engagemanget för våra vatten.
För Gotland är kusten och havet en viktig miljöfråga. För att effektivare kunna jobba för målet Hav i balans samt levande kust och skärgård behöver kunskapen om havsmiljön utvecklas så att påverkan på Östersjön kan minska, till exempel när det gäller övergödning och fiskefrågor. Gotland är också till stor del beroende av att det internationella arbetet går framåt för att kunna förbättra miljötillståndet.
För Ett rikt odlingslandskap påverkas arealen betesmark och slåtteräng som sköts på Gotland negativt av senare års ändringar av regler i EU-stöden. Trenden med färre och större enheter för att få lönsamhet i jordbruken är en annan faktor som tydligt inverkar på vilka marker som brukas. Detta hänger samman med utvecklingen för Ett rikt växt- och djurliv, där ett allt storskaligare brukande gör att många arters livsmiljö krymper. I odlingslandskapet försvinner småbiotoper och arter när deras livsmiljöer växer igen.
I länets enda kulturreservat har Länsstyrelsen nu utvecklat fokus på samspel mellan natur och kultur. Region Gotlands arbeten med översiktsplanering idag inkluderar ett betydligt mer övergripande perspektiv och tar hänsyn till flera sakområden på ett tydligare sätt än för ett antal år sedan. Detta ökar förutsättningarna för att hantera de gotländska utmaningarna och avvägningarna, samt att komma närmare uppfyllandet av miljömålet God bebyggd miljö.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Grundvatten av god kvalitet
Grundvatten på Gotland har en hög sårbarhet jämfört med övriga landet. Grundvattenfrågor har fått ökad uppmärksamhet under de senaste åren, men enligt de undersökningar av grundvattnet som görs kan man dock inte se någon tydlig förändring i positiv riktning.
Resultat
Grundvattenfrågor har fått ökad uppmärksamhet på Gotland under de senaste åren. Problemen fortsätter dock med kvalitetsproblem i enskilda och allmänna vattentäkter, bristande enskilda avloppsanläggningar samt dåliga kunskaper om grundvattenberoende ekosystem. Vidare kan stora uttag av grundvatten för dricksvattenförsörjning, eller av andra orsaker, inom vissa områden orsaka försämrad vattentillgång, men även försämrad vattenkvalitet, till exempel genom att salt grundvatten tränger upp närmare vattenytan.
Hos de fastigheter som tar vatten från egen brunn är problem med vattenkvaliteten vanligt. Det förekommer ofta bakterier och inom jordbruksområden är det även vanligt med förhöjda halter av nitrat och nitrit. Salt grundvatten är också relativt vanligt, särskilt i kustområdena samt i djupare brunnar. Vid en undersökning av enskilda vattentäkter som görs regelbundet av Region Gotland var fler brunnar än tidigare påverkade av bakterier år 2010. Flera kommunala grundvattentäkter har också visat sig vara påverkade av bekämpningsmedelsrester, och de bekämpningsmedel som oftast hittas är ämnen som nu är förbjudna att använda. Detta visar att det tar lång tid innan föroreningar försvinner ur grundvattensystemet (www.gotland.se/imcms/20763).
Arbetet med enskilda avlopp fortsätter inom det framgångsrika projektet Klart Vatten. Samtliga Gotlands 14 000 enskilda avloppsanläggningar ska inventeras och åtgärdas så att de uppfyller dagens krav på rening. Sedan 2010 har man inom projektet beslutat om förbättringsåtgärder av befintliga avlopp rörande cirka 1100 fastigheter (www.gotland.se/imcms/435449).
Revideringen av vattenskyddsområdena fortsätter för de större vattenuttagen i länet. Arbetet med vattenskyddsområden är dock tidskrävande och omfattande.
På Gotland finns en stor säsongsmässig och geografisk variation i grundvattentillgång. Vid miljöprövning av verksamheter som till exempel grus- och bergtäkter läggs visserligen stor vikt vid eventuell påverkan på grundvattennivån, men etablering av nya verksamheter har ändå tillåtits. Ett ökande bebyggelsetryck i attraktiva områden kan också orsaka lokal negativ påverkan på grundvattennivåer eller vattenkvaliteten. Dock är kännedomen om befintliga grundvattenuttags storlek och deras långsiktiga påverkan på grundvattennivåerna generellt begränsad och behöver förbättras (www.gotland.se/imcms/41879).
Inom vattenförvaltningsarbetet har den gotländska sedimentära berggrunden översiktligt delats in i tolv grundvattenförekomster. Fyra av dessa har bedömts ha dålig kvantitativ status, och fem stycken har bedömts ha dålig kemisk status. Bedömningarna är dock svåra att göra på grund av grundvattenförekomsternas stora areella utbredning. Arbete pågår med att samla in ytterligare data.
Utvinningen av naturgrus har under de senaste åren minskat, vilket beror på konjunkturen och hur mycket som byggs. Eftersom ön saknar stora grundvattentillgångar i sand- och grusavlagringar, sker utvinningen av naturgrus endast utanför viktiga grundvattenförande grusområden.
Analys och bedömning
Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte är möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Grundvattenfrågor har visserligen fått en ökad uppmärksamhet, men genomförandet och effekten av åtgärder tar lång tid. Utvecklingen i miljön är neutral. Under de senaste åren har flera betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet, men det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet.
På Gotland finns en stor säsongsmässig och geografisk variation i grundvattentillgång. Jordtäcket är inom stora områden tunt och det finns då ofta snabba förbindelser mellan yt- och grundvatten via spricksystem. Grundvattnet har där ett dåligt skydd mot föroreningar och därför en hög sårbarhet. Grundvattnet är vår viktigaste källa till dricksvatten och skyddet av våra känsliga grundvattentillgångar måste därför förbättras. Genom det arbete som pågår inom vattenförvaltningen har grundvattenfrågor fått ökad uppmärksamhet, och åtgärdsprogram upprättas i syfte att allt vårt grundvatten skall uppnå god status. Enligt de undersökningar av grundvattnet som görs kan dock ingen tydlig förändring i positiv riktning ses.
Inom samhällsplaneringen fortsätter Region Gotland att arbeta mot en framtida hållbar dricksvattenförsörjning, och grundvattenfrågorna är tydligt prioriterade. I arbetet med fördjupade översiktsplaner samt vid nyexploateringar är vattenfrågan central. Det finns krav på att man skall redovisa att tillräckligt mycket vatten av god kvalitet finns.
Vid prövning av olika typer av verksamheter arbetar också Länsstyrelsen aktivt för att man tydligare måste redovisa uttag samt områdespåverkan vid planerade grundvattenuttag. Intressant är dock att flera större prövningar av bergtäkter har genomförts på Gotland under de senaste åren, där utfallet av prövningarna visar att ekonomiska skäl väger tyngre än skyddet av grundvatten. Den kanske mest uppmärksammade prövningen är Nordkalks bergtäkt på norra Gotland. För att underlätta ärendehanteringen skulle det vara önskvärt att även grundvattenuttag omfattas av anmälningspliktiga vattenverksamheter. Idag finns endast möjlighet att söka tillstånd, vilket är en tidskrävande process som många aktörer väljer att avstå ifrån.
Under hösten 2012 startades arbetet med Förstudie om Regional vattenplanering på Gotland i samarbete med Havs-och vattenmyndigheten. Syftet med förstudien är att undersöka förutsättningarna för att arbeta fram en regional modell som har ett helhetsperspektiv på vattenplanering fram till 2025. De långsiktiga målen är gemensamma prioriteringar av åtgärder, samordning av resurser och processer, samt att öka kunskapsläget. Förhoppningen är att arbetet kommer leda fram till ökade möjligheter att nå miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet på Gotland.
För att i framtiden kunna nå miljökvalitetsmålet krävs det att förståelsen för Gotlands känsliga grundvatten ökar, genom exempelvis rådgivning kring enskilda vattentäkters skötsel och underhåll, samt rådgivning i hur enskilda avlopp fungerar. Vidare måste arbetet med vattenskyddsområden intensifieras och ökas, SGUs (Sveriges Geologiska Undersökning) vattentäktsarkiv måste förbättras och någon form av rapporteringskrav gällande enskilda vattentäkters analysresultat är också önskvärt. För att nå vattenförvaltningens mål krävs stärkt samarbete mellan Länsstyrelsen och kommunerna, men även med SGU och vattenmyndigheterna.