Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Gotlands läns miljömål?

I årets regionala bedömning av hur Sveriges miljökvalitetsmål är troliga att nå till år 2020, bedöms att endast ett miljökvalitetsmål – Myllrande våtmarker – är nära. För övriga miljömål är bedömningen att målen inte nås med i dag beslutade åtgärder och styrmedel.

Utvecklingen av miljötillståndet på Gotland visar generellt samma mönster som det nationella. Av de 15 miljömål aktuella på Gotland bedöms endast målet Myllrande våtmarker nära att nå. Övriga är inte möjliga att nå till år 2020 med idag planerade styrmedel.

Ingen förändring avseende bedömningarna av de gotländska miljökvalitetsmålen har skett mellan 2012 och 2013 utom gällande målet Giftfri miljö där bedömningen har gått från negativ utveckling till oklar.

För de flesta miljömål är utvecklingen neutral eller oklar, men för ett mål, Ingen övergödning, går utvecklingen i svag positiv riktning. Vattendirektivet och Rådgivning inom projektet Greppa Näringen är viktiga och Region Gotlands projekt Klart Vatten arbetar framgångsrikt med att åtgärda enskilda avlopp i länet, vilket också bidrar till målet Grundvatten av god kvalitet.

En gles och spridd bebyggelse på Gotland innebär dyr infrastruktur och åkandet i personbilar ökar. Gotland ligger i framkant med avfallshantering och fibernätutbyggnad. I samhällsplaneringen lyfts sociala aspekter och ett miljömålsinriktat miljöprogram tas fram. 

För att kunna nå alla de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen är styrmedel för åtgärder avgörande. Ökade krav på rening av sjöfartens utsläpp har stor betydelse för miljön i Östersjön. Bortprioriteringen av LOVA-medlen 2013 innebar att åtgärder för bättre vatten inte genomfördes. Grundvatten är ett prioriterat område som inte sällan ligger i konflikt med andra exploateringsintressen, till exempel vid nybyggnation och i miljöprövning av sten- och grustäkter.

I Gotlands rika odlingslandskap och för dess rika växt och djurliv är utvecklingen negativ. Livsmiljöer försvinner genom jordbrukets rationalisering. EU:s jordbrukspolitik för nästa period 2014-2020 är avgörande för utvecklingen i landskapet. De kulturhistoriska värden som finns i vår omgivning utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljön är en viktig faktor i det regionala tillväxtarbetet.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Grundvattenfrågor har fått ökad uppmärksamhet på Gotland under de senaste åren. Problemen fortsätter dock med kvalitetsproblem i både enskilda och allmänna vattentäkter och i enskilda avloppsanläggningar, samt bristfälliga kunskaper om grundvattenberoende ekosystem. Stora uttag av grundvatten för dricksvattenförsörjning, eller för andra orsaker, kan inom vissa områden orsaka försämrad vattentillgång och försämrad vattenkvalitet, till exempel genom att salt grundvatten tränger upp närmare vattenytan.

Hos de fastigheter som tar vatten från egen brunn är problem med vattenkvaliteten vanligt. Det förekommer ofta bakterier och inom jordbruksområden är det vanligt med förhöjda halter av nitrat och nitrit. Salt grundvatten är också relativt vanligt, särskilt i kustområdena samt i djupare brunnar. Vid en undersökning av enskilda vattentäkter, som görs regelbundet av Region Gotland, var fler brunnar än tidigare påverkade av bakterier år 2010. Flera kommunala grundvattentäkter har också visat sig vara påverkade av bekämpningsmedelsrester. De bekämpningsmedel som oftast hittas är ämnen som nu är förbjudna att använda. Under de senaste åren har det uppmärksammats att man ofta hittar förhöjda halter av bor i det gotländska grundvattnet. Det behövs vidare forskning om var det kommer ifrån och vilka risker som bor i dricksvattnet medför (www.gotland.se/imcms/20763).

Arbetet med enskilda avlopp fortsätter inom det framgångsrika projektet Klart Vatten. Samtliga Gotlands 14 000 enskilda avloppsanläggningar ska inventeras och åtgärdas så att de uppfyller dagens krav på rening. Sedan 2010 har man inom projektet beslutat om förbättringsåtgärder av befintliga avlopp rörande cirka 1670 fastigheter. Med denna takt uppfylls i princip den målsättning som HaV förslår i sitt utredningsuppdrag till miljödepartementet (www.gotland.se/imcms/435449).

Revideringen av vattenskyddsområdena fortsätter för de större vattenuttagen i länet. Arbetet med vattenskyddsområden är dock tidskrävande och omfattande.

På Gotland finns en stor säsongsmässig och geografisk variation i grundvattentillgång. Vid miljöprövning av verksamheter som till exempel grus- och bergtäkter läggs stor vikt vid eventuell påverkan på grundvattennivån, men etablering av nya verksamheter har ändå tillåtits. Ett ökande bebyggelsetryck i attraktiva områden kan också orsaka lokal negativ påverkan på grundvattennivåer eller vattenkvaliteten. Under året har Länsstyrelsen genomfört en tillsynsinsats gällande djurgårdars grundvattenuttag och utvärderingen återstår. Kännedomen om befintliga grundvattenuttags storlek och deras långsiktiga påverkan på grundvattennivåerna behöver förbättras.(www.gotland.se/imcms/41879).

Inom vattenförvaltningsarbetet pågår revidering av statusklassningarna av våra vatten. Bedömningarna på Gotland är precis som tidigare svåra att göra på grund av de gotländska grundvattenförekomsternas stora areella utbredning.  Inga större förändringar kan dock ses jämfört med förra cykeln.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte är möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Grundvattenfrågor har fått en ökad uppmärksamhet, men genomförandet och effekten av åtgärder tar lång tid. Utvecklingen i miljön är neutral. Under de senaste åren har flera betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet, men utvecklingen är inte tydlig.

På Gotland finns en stor säsongsmässig och geografisk variation i grundvattentillgång. Jordtäcket är inom stora områden tunt och det finns då ofta snabba förbindelser mellan yt- och grundvatten via spricksystem. Grundvattnet har där ett dåligt skydd mot föroreningar och är därför högst sårbart. Grundvattnet är vår viktigaste källa till dricksvatten och dess skydd måste förbättras. Genom det arbete som pågår inom vattenförvaltningen har grundvattenfrågor fått ökad uppmärksamhet. Åtgärdsprogram upprättas i syfte att allt vårt grundvatten skall uppnå god status. Undersökningar av grundvattnet som görs visar dock ingen tydlig förändring i positiv riktning.

Inom samhällsplaneringen fortsätter Region Gotland att arbeta mot en framtida hållbar dricksvattenförsörjning och grundvattenfrågorna är tydligt prioriterade. Under 2013 har man beslutat om att bygga ett kommunalt avsaltningsverk i Herrvik, ett problemområde gällande dricksvattenförsörjning. Diskussioner pågår om ytterligare avsaltningsverk kan komplettera den kommunala dricksvattenförsörjningen. I arbetet med fördjupade översiktsplaner samt vid nyexploateringar är vattenfrågan central då det ställs krav på att redovisa att tillräckligt mycket vatten av god kvalitet finns.

Vid prövning av olika typer av verksamheter bör man tydligare redovisa uttag samt områdespåverkan av grundvattenuttag. Flera större prövningar av bergtäkter, bl. a. Nordkalk, har genom åren genomförts på Gotland med nedprioriterat skydd av grundvatten som slutligt utfall. För att underlätta ärendehanteringen skulle det vara önskvärt att även grundvattenuttag omfattas av anmälningspliktiga vattenverksamheter. Idag finns endast möjlighet att söka tillstånd, vilket är en tidskrävande process, som många aktörer avstår ifrån.

Under 2013 avslutades arbetet med Förstudie om Regional vattenplanering på Gotland. Förhoppningen är att det fortsatta arbetet kommer leda fram till ökade möjligheter till att nå miljökvalitetsmålet. http://www.lansstyrelsen.se/gotland/Sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/Pages/forstudie-for-regional-vattenplanering.aspx

För att i framtiden kunna nå miljökvalitetsmålet krävs att förståelsen för Gotlands känsliga grundvatten ökar, arbetet med vattenskyddsområden intensifieras och övervakning av grundvattennivå prioriteras. Vidare är rådgivning kring större vattenuttag och rapporteringskrav gällande enskilda vattentäkters analysresultat önskvärt. För att nå vattenförvaltningens mål krävs stärkt samarbete mellan Länsstyrelsen och kommunerna, men även med SGU och vattenmyndigheterna.