Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Gotlands läns miljömål?

I årets regionala bedömning av hur Sveriges miljökvalitetsmål är troliga att nå till år 2020, bedöms att endast ett miljökvalitetsmål – Myllrande våtmarker – är nära. För övriga miljömål är bedömningen att målen inte nås med i dag beslutade åtgärder och styrmedel.

Utvecklingen av miljötillståndet på Gotland visar generellt samma mönster som det nationella. Av de 15 miljömål aktuella på Gotland bedöms endast målet Myllrande våtmarker nära att nå. Övriga är inte möjliga att nå till år 2020 med idag planerade styrmedel.

Ingen förändring avseende bedömningarna av de gotländska miljökvalitetsmålen har skett mellan 2012 och 2013 utom gällande målet Giftfri miljö där bedömningen har gått från negativ utveckling till oklar.

För de flesta miljömål är utvecklingen neutral eller oklar, men för ett mål, Ingen övergödning, går utvecklingen i svag positiv riktning. Vattendirektivet och Rådgivning inom projektet Greppa Näringen är viktiga och Region Gotlands projekt Klart Vatten arbetar framgångsrikt med att åtgärda enskilda avlopp i länet, vilket också bidrar till målet Grundvatten av god kvalitet.

En gles och spridd bebyggelse på Gotland innebär dyr infrastruktur och åkandet i personbilar ökar. Gotland ligger i framkant med avfallshantering och fibernätutbyggnad. I samhällsplaneringen lyfts sociala aspekter och ett miljömålsinriktat miljöprogram tas fram. 

För att kunna nå alla de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen är styrmedel för åtgärder avgörande. Ökade krav på rening av sjöfartens utsläpp har stor betydelse för miljön i Östersjön. Bortprioriteringen av LOVA-medlen 2013 innebar att åtgärder för bättre vatten inte genomfördes. Grundvatten är ett prioriterat område som inte sällan ligger i konflikt med andra exploateringsintressen, till exempel vid nybyggnation och i miljöprövning av sten- och grustäkter.

I Gotlands rika odlingslandskap och för dess rika växt och djurliv är utvecklingen negativ. Livsmiljöer försvinner genom jordbrukets rationalisering. EU:s jordbrukspolitik för nästa period 2014-2020 är avgörande för utvecklingen i landskapet. De kulturhistoriska värden som finns i vår omgivning utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljön är en viktig faktor i det regionala tillväxtarbetet.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Påverkan på havet

Trots insatser via Greppa Näringen, LOVA-bidrag, förbättrad rening av avloppsvatten med mera, har tillförseln av kväve och fosfor till havet inte minskat tillräckligt för att det inte skall finnas någon negativ påverkan på havet. Tillförseln av kväve och fosfor är fortfarande hög och det är inte möjligt att nå de låga utsläppstaken, inom Helsingforskomissionen, HELCOM.

Det har i dagsläget ännu inte gjorts någon bedömning av miljöstatusen i havet med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen. Tillförseln av växtnäringsämnen har minskat och det har gett förbättringar i kustmiljön. Dock finns fortfarande stora problem med syrefria bottnar som breder ut sig. Dessa områden frigör dessutom fosfor vilket gynnar de kvävefixerande algerna som blommar på sommaren och i sin tur kräver syre för att brytas ner. Miljöstatusen i havet är beroende av internationella åtgärder och problemen är av en sådan omfattning att god miljöstatus bedöms ta lång tid att nå.

Påverkan på landmiljön

Även om det skett en minskning av utsläpp via luft så har nedfallet av oorganiskt kväve via nederbörden över Sverige inte minskat de senaste 20 åren.  Större delen av det atmosfäriska nedfallet av övergödande kväveföreningar härrör från utlandet och den internationella sjöfarten. Gotland är det enda länet i Sverige vars åkerareal ökar. Anledningen till detta är att mycket skogsmark läggs om till åker.

Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten

Majoriteten av vattendragen på Gotland är klassade till måttlig eller otillfredsställande ekologisk status enligt vattendirektivet. Detta beror till stor del på att de flesta vattendrag har övergödningsproblem. Likadant är det för det gotländska kustvattnet där samtliga kustförekomster har måttlig eller otillfredsställande ekologisk status. Projektet Rädda Bursviken är ett gott initiativ för att åtgärda effekter av övergödning i kustvatten och återskapa ett öppet kustlandskap på södra Gotland. Även det gotländska grundvattnet är påverkat av mänsklig aktivitet såsom jordbruk och avlopp. I en undersökning från 2010 var knappt en tredjedel av brunnarna klassade som otjänliga, där koliforma bakterier ofta var ett problem.

På Gotland finns det cirka 14 000 enskilda avlopp varav drygt 35 procent är bristfälliga. Region Gotland driver projektet Klart Vatten där man sedan 2010 hittills har beslutat om förbättringsåtgärder av befintliga avlopp rörande cirka 1670 fastigheter. Även en del av de kommunala reningsverken lider av brister som måste åtgärdas. Glädjande är att Region Gotland efter ett års neddragningar i budgeten för underhåll och restaurering av reningsverken planerar att utöka den till tidigare nivåer. Gotland har också en relativt hög andel lätta jordar och bergarten är sprickig. Gotland är också ett av de djurtätaste länen.

Analys och bedömning

Tillståndet i havet

Länsstyrelsen bedömer även i år att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Problemet är omfattande och det krävs betydligt fler kraftfulla åtgärder och styrmedel, både på nationell och internationell nivå. Gotland är dessutom ett jordbruksintensivt län. Totalt står jordbruket för den största delen av näringstillförseln, men även avloppsreningsverk och enskilda avlopp bidrar med kväve och fosfor.

Utvecklingen i miljön är svagt positiv. Det krävs fortsatt stora satsningar för att bibehålla den svagt positiva trenden och tålamod.

Införlivandet av vattendirektivet i svensk lag har stor betydelse för förbättringen av statusen i våra vatten. De miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram som Vattenmyndigheterna beslutat om ger oss större möjlighet att nå god status med avseende på näringsämnen. Usläppstaken inom vattenförvaltningen och HELCOM upplevs som väldigt låga. Det blir oerhört svårt eller omöjligt att komma ner till de nivåer som är målsatta i dag, framförallt gällande fosfor där utsläppstaket sänktes ytterligare vid den senaste revideringen. Det är också viktigt att styrmedel för att motverka övergödningen prioriteras.

Övergödningen är starkt sammankopplad med den fysiska påverkan på våra vatten. På Gotland är många av vattendragen kraftigt modifierade genom utdikningen av myrarna. Detta skapar en snabb väg för vattnet ut i havet. Anläggande och skötsel av våtmarker är ett viktigt åtgärdsarbete för att skapa större vattenmagasin i landskapet. I det flacka landskapet på Gotland försvåras arbetet med att hitta lämpliga platser för våtmarker. För tillfället finns det inte heller möjlighet att söka stöd för anläggande av våtmarker i och med att det nya landsbygdsprogrammet är under utformning. Vattensystemen reagerar långsamt och trots många åtgärder och minskat näringsläckage från marken tar det lång tid innan man ser effekt i vattnet.

Tillstånd på landmiljön

För att påverka atmosfäriskt nedfall av övergödande ämnen krävs ett större internationellt samarbete. Att inte nyttja vår mark fullt ut på Gotland och i Sverige medför också att miljöproblemen exporteras, vilket motverkar generationsmålet.

Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten

Inom jordbruket har bättre anpassad gödsling och utfodring, odling av fånggrödor, anläggning av våtmarker och andra vattenvårdande åtgärder bidragit till minskade näringsförluster. Det råder en stor osäkerhet i det nya landsbygdsprogrammets utformning, vilket gör att det troligen är svårt att nå målet inom rimlig tid. Ytterligare åtgärder och styrmedel behövs. Rådgivningen inom Greppa Näringen fortsätter men med minskad budget det senaste året. I väntan på det nya landsbygdsprogrammet kommer också Greppa Näringen att prioriteras. Glädjande är att det återigen blir möjligt att söka LOVA-anslag från och med 2014.