Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Gotlands läns miljömål?

I årets regionala bedömning av hur Sveriges miljökvalitetsmål är troliga att nå till år 2020, bedöms att endast ett miljökvalitetsmål – Myllrande våtmarker – är nära. För övriga miljömål är bedömningen att målen inte nås med i dag beslutade åtgärder och styrmedel.

Utvecklingen av miljötillståndet på Gotland visar generellt samma mönster som det nationella. Av de 15 miljömål aktuella på Gotland bedöms endast målet Myllrande våtmarker nära att nå. Övriga är inte möjliga att nå till år 2020 med idag planerade styrmedel.

Ingen förändring avseende bedömningarna av de gotländska miljökvalitetsmålen har skett mellan 2012 och 2013 utom gällande målet Giftfri miljö där bedömningen har gått från negativ utveckling till oklar.

För de flesta miljömål är utvecklingen neutral eller oklar, men för ett mål, Ingen övergödning, går utvecklingen i svag positiv riktning. Vattendirektivet och Rådgivning inom projektet Greppa Näringen är viktiga och Region Gotlands projekt Klart Vatten arbetar framgångsrikt med att åtgärda enskilda avlopp i länet, vilket också bidrar till målet Grundvatten av god kvalitet.

En gles och spridd bebyggelse på Gotland innebär dyr infrastruktur och åkandet i personbilar ökar. Gotland ligger i framkant med avfallshantering och fibernätutbyggnad. I samhällsplaneringen lyfts sociala aspekter och ett miljömålsinriktat miljöprogram tas fram. 

För att kunna nå alla de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen är styrmedel för åtgärder avgörande. Ökade krav på rening av sjöfartens utsläpp har stor betydelse för miljön i Östersjön. Bortprioriteringen av LOVA-medlen 2013 innebar att åtgärder för bättre vatten inte genomfördes. Grundvatten är ett prioriterat område som inte sällan ligger i konflikt med andra exploateringsintressen, till exempel vid nybyggnation och i miljöprövning av sten- och grustäkter.

I Gotlands rika odlingslandskap och för dess rika växt och djurliv är utvecklingen negativ. Livsmiljöer försvinner genom jordbrukets rationalisering. EU:s jordbrukspolitik för nästa period 2014-2020 är avgörande för utvecklingen i landskapet. De kulturhistoriska värden som finns i vår omgivning utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljön är en viktig faktor i det regionala tillväxtarbetet.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Betesmarksarealen som ingår i EU:s jordbruksstöd har minskat sedan 2006, men är på ungefär samma nivå som de senaste åren. Under året har areal tagits ur systemet efter kontroller i fält och efter begärda minskningar som brukare själva begärt. Ny areal har samtidigt tagits in i systemet. Minskningen av arealen har därmed uppvägts och förändringen efter 2010 kan sägas vara marginell.

Slåtterängsarealen är likaså tämligen konstant om man ser på de senaste tre åren. En förändring som inte syns så mycket i siffrorna är den verkliga förändringen när det gäller hur slåtterängsstrukturen påverkas av en, totalt sett, minskad skötselinsats. De gotländska trädbärande ängena är krävande när det gäller fagning och slåtter och trenden är att hävden fortsätter i de delar som går lättare att sköta och de delar som är trädbevuxna släpps. Det gör att de traditionella slåtterängarna på ön hotas.

Jordbruksstatistiken visar att antalet nötkreatur och får/lamm inte minskar, vilket är positivt. Lammproduktionen ökar till och med.

Strukturförändringarna gällande gårdarnas storlek fortsätter. Enheterna blir ofta större på bekostnad av de små. Stora enheters rationaliseringskrav gör att småbiotoper alltjämt hotas.

Jordbruksverket har lagt ut ett uppdrag gällande den viltgående russflocken på Lojsta hed där en handlingsplan för en långsiktig och hållbar verksamhet färdigställdes under 2012. Det har skett i samarbete mellan Russambetesföreningen på Lojsta hed, Hushållningssällskapet och olika enheter inom Länsstyrelsen. En uppföljning av planen ska göras årligen.

Det finns flera gotländska raser som räknas till de utrotningshotade lantraserna. För gotlandskaninens del märks en mycket positiv uppgång med en ökning av antalet genbanksbesättningar. Däremot har varken gotlandshönan, gotlandskaninen eller gotlandsstövaren uppnått god bevarandestatus. Särskilt illa ser det ut för gotlandsstövaren. Gutefåret och gotlandsrusset är idag inte hotade, men utvecklingen är inte stabil, vilket delvis hänger samman med EU:s stöd till utrotningshotade husdjur i framtiden.

Under år 2013 har ett förslag på reviderad skötselplan och beslut för Gotlands första kulturreservat varit ute på remiss. I arbetet med den reviderade skötselplanen har fokus varit att lyfta fram och tydliggöra hur skötseln av markerna ska se ut framöver. Under året har det fortsatta arbetet med att förbättra och förnya de natur- och kulturstigar som finns inom reservatet fortgått. I ansökan motiverades insatserna med utgångspunkt från samspelet mellan kultur och natur och flera miljökvalitetsmål.

Under sensommaren påbörjades en översyn av forn- och landskapsvårdsarbetet. Översynen går ut på att samordna de skötsel- och informationsinsatser som görs på de idag ca 200 kulturmiljöplatserna runt om på ön samt möjligheter till ökad tillgänglighet av platserna.

Analys och bedömning

Bedömningen sedan förra året kvarstår - målet kommer inte att nås till år 2020 med de idag beslutade styrmedlen. Osäkerheten kring EU:s jordbrukspolitik (CAP) inför 2014 är en konkret orsak som bromsar utvecklingen på djurhållande gårdar. Arealmässigt har minskningen av betesmarker och slåtterängar med höga värden inte påtagligt minskat de senaste tre åren, men det finns heller ingen tendens till att de ska öka.

Utvecklingen i miljön är negativ.

Gotland har ett livskraftigt jordbruk med en förhållandevis god tillgång på djur. Rationaliseringskraven på jordbruken gör dock att småbiotoper och kulturlämningar hotas samt att sammanslagning av enheter, framför allt för mjölkproduktion, gör att djuren inte kommer ut på naturbetesmarker i önskad omfattning. Det kommer att vara mycket avgörande för jordbruksföretagen hur jordbrukspolitiken ser ut 2014-2020, vilket direkt kommer att kunna avläsas i landskapet och i bedömning av alla preciseringar som ingår i miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap.