Ett miljökvalitetsmål – Myllrande våtmarker – är nära att nås på Gotland till år 2020. För övriga miljömål som bedöms på regional nivå kommer målen inte att nås till 2020 med idag beslutade åtgärder och styrmedel.
För de flesta miljömål är utvecklingen neutral eller oklar, men för ett mål – Ingen övergödning – går utvecklingen i positiv riktning. Rådgivning inom projektet Greppa Näringen har bedrivits intensivt och Region Gotlands projekt Klart Vatten arbetar framgångsrikt med att åtgärda enskilda avlopp i länet. Att åtgärda enskilda avlopp bidrar också till att uppfylla målet Grundvatten av god kvalitet, vilket alltid är ett prioriterat mål av Region Gotland (tidigare Gotlands kommun). Region Gotland har under 2012 även fokuserat på Giftfri miljö, till exempel genom att inventera förorenade områden och bedriva tillsyn i lantbruk, bilskrotar och entreprenadfirmor.
För att kunna nå de vattenrelaterade miljömålen är styrmedel för åtgärder avgörande. Medlen för lokala vattenvårdsåtgärder (LOVA) har inneburit att många åtgärder för bättre vatten har kunnat genomföras. Att LOVA tas bort inför 2013 äventyrar det lokala engagemanget för våra vatten.
För Gotland är kusten och havet en viktig miljöfråga. För att effektivare kunna jobba för målet Hav i balans samt levande kust och skärgård behöver kunskapen om havsmiljön utvecklas så att påverkan på Östersjön kan minska, till exempel när det gäller övergödning och fiskefrågor. Gotland är också till stor del beroende av att det internationella arbetet går framåt för att kunna förbättra miljötillståndet.
För Ett rikt odlingslandskap påverkas arealen betesmark och slåtteräng som sköts på Gotland negativt av senare års ändringar av regler i EU-stöden. Trenden med färre och större enheter för att få lönsamhet i jordbruken är en annan faktor som tydligt inverkar på vilka marker som brukas. Detta hänger samman med utvecklingen för Ett rikt växt- och djurliv, där ett allt storskaligare brukande gör att många arters livsmiljö krymper. I odlingslandskapet försvinner småbiotoper och arter när deras livsmiljöer växer igen.
I länets enda kulturreservat har Länsstyrelsen nu utvecklat fokus på samspel mellan natur och kultur. Region Gotlands arbeten med översiktsplanering idag inkluderar ett betydligt mer övergripande perspektiv och tar hänsyn till flera sakområden på ett tydligare sätt än för ett antal år sedan. Detta ökar förutsättningarna för att hantera de gotländska utmaningarna och avvägningarna, samt att komma närmare uppfyllandet av miljömålet God bebyggd miljö.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Ett rikt odlingslandskap
Arealen betesmark och slåtteräng som sköts på Gotland har påverkats negativt av senare års ändringar av regler i EU-stöden. Trenden med färre och större enheter för att få lönsamhet i jordbruken är en annan faktor som tydligt inverkar på vilka marker som brukas. Skötseln av slåtterängar minskar.
Resultat
I samband med administrationen av jordbruksstöden görs också kontroller i fält samt upprättas åtagandeplaner för skötsel av betesmarker och slåtterängar. Vid en summering av året som gått har det konstateras att vissa arealer inte godkänns för stöd på grund av bristande skötsel, samt att ny areal tillkommer i samband med nya ansökningar. Totalt sett ger det endast en marginell förändring. Tydligare är att slåtterängsarealen som omfattas av stöd fortsätter att minska. Flera slåtterängar sköts utan ekonomiskt stöd, men trenden är ändå tydligt nedåtgående.
Jordbruksstatistiken visar att antalet nötkreatur och får/lamm inte minskar, vilket är positivt. Däremot ökar antalet större enheter på bekostnad av antalet små enheter.
Gotland har många trädbärande betesmarker med höga naturvärden. Länsstyrelsen har i projektform bedrivit uppsökande rådgivningsverksamhet för att förmå markägare att fortsätta med en skötsel som gynnar värdena, oavsett ekonomisk ersättning.
Den ideella Ängskommittén på Gotland och Länsstyrelsen har en levande dialog om skötselfrågor av de trädbärande ängena. Under hösten har frågan om olika redskap och skötselmetoder mynnat ut i ett planerat projekt tillsammans med Region Gotland där effekterna av vissa metoder undersöks.
Länet har förhållandevis hög prioritet när det gäller avsatta medel ur landsbygdsprogrammet för restaurering av trägärdesgårdar och stenmurar.
Jordbruksverket har lagt ut ett uppdrag gällande den viltgående russflocken på Lojsta hed där en handlingsplan för en långsiktig och hållbar verksamhet nu har färdigställts. Det har skett i samarbete mellan Russambetesföreningen på Lojsta hed, Hushållningssällskapet och Länsstyrelsen.
Ett förslag på reviderad skötselplan och beslut för Gotlands första kulturreservat har under året tagits fram av Länsstyrelsen. Fokus har varit framtida skötsel av markerna.
Kulturmiljöavdelningen på Länsstyrelsen har avsatt medel för en större inventering av områden som planeras för omläggning från skogsmark till betesmark, åker eller våtmark/damm, avseende kulturmiljö. Uppodling påverkar fornlämningar negativt och inventeringen har genomförts så att inga ovan mark synliga lämningar kommer till skada.
Resurser för uppsökande verksamhet för restaurering av betesmarker och slåtterängar har tillförts Länsstyrelsen via landsbygdsprogrammet. Medlen ska användas i ett projekt som påbörjas under vintern 2012-2013. Målsättningen är att utifrån Ängs- och betesmarksinventeringen, via rådgivning, jobba för att igenväxta marker restaureras för bete eller slåtter.
Analys och bedömning
Bedömningen sedan förra året kvarstår - målet kommer inte att nås till år 2020 med de idag beslutade styrmedlen. Osäkerheten kring EU:s jordbrukspolitik (CAP) inför 2014 är en konkret orsak.
Utvecklingen i miljön är negativ.
Gotland har ett livskraftigt jordbruk med en förhållandevis god tillgång på djur. Rationaliseringskraven på jordbruken gör dock att småbiotoper och kulturlämningar hotas samt att sammanslagning av enheter, framför allt för mjölkproduktion, gör att djuren inte kommer ut på naturbetesmarker i önskad omfattning. Det kommer att vara mycket avgörande för jordbruksföretagen hur jordbrukspolitiken ser ut 2014, vilket direkt kommer att kunna avläsas i landskapet och i bedömning av alla preciseringar som ingår i miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap.
Under nästa år kommer förutsättningarna för nästa programperiod för jordbrukspolitiken att sättas. Regionalt bevakas de förändringar och förenklingar som nu finns i förslag till Tekniskt Underlag för landsbygdsprogrammet 2014-2020 och som ska realiseras inom snar framtid. Länsstyrelsen är tillsammans med LRF regionalt överens om att förenklingar krävs, men också att vissa förändringar är ett hot mot fortsatt skötsel av natur- och kulturmiljövärden eftersom många jordbrukare och andra markförvaltare på ön misstror systemets hållbarhet. Det är för närvarande mycket svårt att jobba proaktivt med rådgivning kring skötseln eftersom de ekonomiska förutsättningarna är oklara, men Länsstyrelsen kommer att arbeta med rådgivning under nästa år.