Ett miljökvalitetsmål – Myllrande våtmarker – är nära att nås på Gotland till år 2020. För övriga miljömål som bedöms på regional nivå kommer målen inte att nås till 2020 med idag beslutade åtgärder och styrmedel.
För de flesta miljömål är utvecklingen neutral eller oklar, men för ett mål – Ingen övergödning – går utvecklingen i positiv riktning. Rådgivning inom projektet Greppa Näringen har bedrivits intensivt och Region Gotlands projekt Klart Vatten arbetar framgångsrikt med att åtgärda enskilda avlopp i länet. Att åtgärda enskilda avlopp bidrar också till att uppfylla målet Grundvatten av god kvalitet, vilket alltid är ett prioriterat mål av Region Gotland (tidigare Gotlands kommun). Region Gotland har under 2012 även fokuserat på Giftfri miljö, till exempel genom att inventera förorenade områden och bedriva tillsyn i lantbruk, bilskrotar och entreprenadfirmor.
För att kunna nå de vattenrelaterade miljömålen är styrmedel för åtgärder avgörande. Medlen för lokala vattenvårdsåtgärder (LOVA) har inneburit att många åtgärder för bättre vatten har kunnat genomföras. Att LOVA tas bort inför 2013 äventyrar det lokala engagemanget för våra vatten.
För Gotland är kusten och havet en viktig miljöfråga. För att effektivare kunna jobba för målet Hav i balans samt levande kust och skärgård behöver kunskapen om havsmiljön utvecklas så att påverkan på Östersjön kan minska, till exempel när det gäller övergödning och fiskefrågor. Gotland är också till stor del beroende av att det internationella arbetet går framåt för att kunna förbättra miljötillståndet.
För Ett rikt odlingslandskap påverkas arealen betesmark och slåtteräng som sköts på Gotland negativt av senare års ändringar av regler i EU-stöden. Trenden med färre och större enheter för att få lönsamhet i jordbruken är en annan faktor som tydligt inverkar på vilka marker som brukas. Detta hänger samman med utvecklingen för Ett rikt växt- och djurliv, där ett allt storskaligare brukande gör att många arters livsmiljö krymper. I odlingslandskapet försvinner småbiotoper och arter när deras livsmiljöer växer igen.
I länets enda kulturreservat har Länsstyrelsen nu utvecklat fokus på samspel mellan natur och kultur. Region Gotlands arbeten med översiktsplanering idag inkluderar ett betydligt mer övergripande perspektiv och tar hänsyn till flera sakområden på ett tydligare sätt än för ett antal år sedan. Detta ökar förutsättningarna för att hantera de gotländska utmaningarna och avvägningarna, samt att komma närmare uppfyllandet av miljömålet God bebyggd miljö.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Kust- och havsmiljön är svårbedömd och många olika parametrar påverkar miljömålet. Den samlade bedömningen är dock att miljömålet inte nås med idag beslutade styrmedel och åtgärder före 2020. Målet kräver stora insatser på både nationell och internationell nivå för att arbetet ska gå i rätt riktning.
Resultat
Vår kunskap om havsmiljöns status är begränsad och ingen bedömning av havets miljöstatus enligt havsmiljöförordningen har ännu gjorts. Kustvattnet uppnår på grund av höga näringshalter ännu ej god ekologisk status enligt vattendirektivet. Åtgärder görs för att minska näringstillförseln från land, vilket redovisas under målet ”Ingen övergödning”. Om man bortser från kvicksilver uppnår området i stort god kemisk status.
Vad gäller grunda kustnära miljöer syns tydliga övergödningseffekter i många grunda vikar med påväxt av fintrådiga alger på sjögräsängar. Utbredning och artdiversitet av kransalger minskar, bland annat till följd av sedimentation. Särskilt oroväckande är nedgången av den rödlistade arten raggsträfse på dess tidigare främsta lokal. Länsstyrelsen startar under hösten 2012 ett projekt för att utreda förutsättningarna för raggsträfsen. Projektet finansieras av åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP). Bestånden av gädda, abborre och sik ligger på fortsatt låga nivåer. Sportfiskarna arbetar med att återskapa lekplatser för bland annat gädda, den första lekplatsen var klar 2012. I samarbete med Länsstyrelsen har man under året även genomfört åtgärder för att gynna lekvandring av flodnejonöga och havsöring. Åtgärderna har finansierats med LOVA-medel, Havsmiljöanslaget och ÅGP-medel. Ett marint reservat är under bildande i Slite skärgård. Det beräknas vara beslutat under 2013.
Antalet musselätande dykänder tycks minska på Gotland liksom i övriga landet. Under 2012 har räv förstört ejdrarnas häckning på flera öar. Länsstyrelsen avser under vintern 2012/2013 initiera ett samarbete med jägare för att skjuta av räv på dessa öar. Övervintrande alfåglar löper stor risk för oljeskador med ökande fartygstrafik vid viktiga övervintringslokaler på Utsjöbankarna och en planerad vindkraftspark på Södra midsjöbanken kan ha ytterligare påverkan.
Vad gäller främmande arter, återfinns Svartmunnad smörbult sedan några år i Visby hamn. Länsstyrelsen fick avslag på ansökan om medel för en beståndsinventering, men Sportfiskarna gjorde under året en insats då 70 till 80 individer fiskades upp.
Vad gäller havs- och kustvärden har Gotlands kust haft en relativt låg exploateringsgrad med låga bullernivåer. I samband med exploatering krävs god samordning och planering. Den nyligen slutförda kustzonsinventeringen där olika typer av värden identifierats kan ligga till grund för detta. I några områden med högt exploateringstryck pågår arbete med fördjupade översiktsplaner samt översyn av strandskyddsbestämmelser. Vidare har Gotlands Museum i samarbete med Slite Utveckling AB genomfört en studie om att levandegöra ön Enholmen som är ett skyddat byggnadsminne. Enholmen ligger i anslutning till det planerade marina reservatet där även ett antal betespräglade öar ingår.
För att främja det gotländska yrkesfisket har projektet Stockholms fiskmarknad tagit fart under året. Gotland har även goda bestånd av havsöring vilket gynnar fritidsfisket.
Analys och bedömning
Den samlade bedömningen är att miljömålet inte nås med idag beslutade styrmedel och åtgärder före 2020. Framförallt är det problem med övergödning som inte bedöms kunna lösas fram till 2020. Risken för oljeskador kommer också vara fortsatt stor då fartygstrafiken beräknas öka i Östersjön framöver. För en del problem, till exempel kustrovfiskarnas rekrytering i brackvatten, är orsakerna fortfarande inte helt utredda.
Utvecklingen i miljön är neutral. Det pågår många viktiga insatser för miljön på Gotland från myndigheter, engagerade organisationer och allmänhet. Även om många åtgärder görs och vissa positiva trender syns, kvarstår de storskaliga problemen med bland annat övergödning i kust- och havsområdet. För att nå en positiv utveckling krävs därför fortsatt engagemang från alla berörda parter både på lokal, regional, nationell och internationell nivå samt att man tar ett helhetgrepp på ekosystemen.
När de gäller kust- och havsvattnet har ett flertal inventeringar utförts i länet från 2006 fram till idag, dock ligger majoriteten av lokalerna i kustzonen. För att göra en bedömning av havets miljöstatus enligt havsmiljöförordningen krävs en riktad insamling av data kopplat till målet god miljöstatus samt att utvidga undersökningen med fler lokaler även längre ut till havs. Miljöövervakningens redan i nuläget bristande resurser gör det dock svårt att göra några utökade insatser.
Problemen med påväxt av fintrådiga alger och ökande sedimentation i kustvattnen beror till stor del på övergödning. En orsak kan även vara färre betare till följd av minskade bestånd av rovfisk i kustvattnen. Det är därför viktigt att arbeta både med att minska övergödningen och med att förbättra bestånden av rovfisk i kustvattnen. Gäddans och abborrens svaga bestånd tycks bero på rekryteringsproblem orsakade av bland annat dikningsverksamhet. Arbetet med att återskapa lekplatser på land är därför viktigt. Ett minskat anslag till denna och flera andra åtgärder från och med 2013 gör det osäkert i vilken omfattning fler åtgärder för lekvandrande fisk kan utföras. Åtgärder för gädda kan dock i många fall finansieras med våtmarksstödet i Landsbygdsprogrammet. Det vore önskvärt med ett utökat stöd för planering av ett sammanhängande nätverk av reservat som gynnar ekosystemen i sin helhet samt arter under alla deras livsstadier (till exempel binda samman landbaserade lekplatser för gädda med det planerade marina reservatet i Slite skärgård). I nuläget finns dock inte resurser att jobba med bildandet av fler marina reservat i större skala. Det är även viktigt med fysisk planering av gotlands kust- och havsområde för att samordna olika aktörers intressen (vindkraft, fartygstrafik, turism med mera) samt att säkerställa att nyttjarnas aktiviteter i största mån sker i samspel med naturen för att trygga ett framtida flöde av ekosystemtjänster. Detta kräver resurser och Länsstyrelsen har i ett första steg åtagit sig att arbeta med havsplanering framöver genom rekrytering av ny kompetens på området.