Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Gotlands läns miljömål?

I årets regionala bedömning av hur Sveriges miljökvalitetsmål är troliga att nå till år 2020, bedöms att endast ett miljökvalitetsmål – Myllrande våtmarker – är nära. För övriga miljömål är bedömningen att målen inte nås med i dag beslutade åtgärder och styrmedel.

Utvecklingen av miljötillståndet på Gotland visar generellt samma mönster som det nationella. Av de 15 miljömål aktuella på Gotland bedöms endast målet Myllrande våtmarker nära att nå. Övriga är inte möjliga att nå till år 2020 med idag planerade styrmedel.

Ingen förändring avseende bedömningarna av de gotländska miljökvalitetsmålen har skett mellan 2012 och 2013 utom gällande målet Giftfri miljö där bedömningen har gått från negativ utveckling till oklar.

För de flesta miljömål är utvecklingen neutral eller oklar, men för ett mål, Ingen övergödning, går utvecklingen i svag positiv riktning. Vattendirektivet och Rådgivning inom projektet Greppa Näringen är viktiga och Region Gotlands projekt Klart Vatten arbetar framgångsrikt med att åtgärda enskilda avlopp i länet, vilket också bidrar till målet Grundvatten av god kvalitet.

En gles och spridd bebyggelse på Gotland innebär dyr infrastruktur och åkandet i personbilar ökar. Gotland ligger i framkant med avfallshantering och fibernätutbyggnad. I samhällsplaneringen lyfts sociala aspekter och ett miljömålsinriktat miljöprogram tas fram. 

För att kunna nå alla de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen är styrmedel för åtgärder avgörande. Ökade krav på rening av sjöfartens utsläpp har stor betydelse för miljön i Östersjön. Bortprioriteringen av LOVA-medlen 2013 innebar att åtgärder för bättre vatten inte genomfördes. Grundvatten är ett prioriterat område som inte sällan ligger i konflikt med andra exploateringsintressen, till exempel vid nybyggnation och i miljöprövning av sten- och grustäkter.

I Gotlands rika odlingslandskap och för dess rika växt och djurliv är utvecklingen negativ. Livsmiljöer försvinner genom jordbrukets rationalisering. EU:s jordbrukspolitik för nästa period 2014-2020 är avgörande för utvecklingen i landskapet. De kulturhistoriska värden som finns i vår omgivning utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljön är en viktig faktor i det regionala tillväxtarbetet.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Vår kunskap om havsmiljöns status är begränsad och ingen bedömning av havets miljöstatus enligt havsmiljöförordningen har ännu gjorts. Kustvattnet uppnår på grund av höga näringshalter ännu ej god ekologisk status enligt vattendirektivet. Åtgärder görs för att minska näringstillförseln från land, vilket redovisas under målet ”Ingen övergödning”. Om man bortser från kvicksilver uppnår området i stort sett god kemisk status.

Vad gäller grunda kustnära miljöer syns tydliga övergödningseffekter i många grunda vikar med påväxt av fintrådiga alger på sjögräsängar. Inventeringar av den hotade arten raggsträfsen visade 2012 på en oroväckande nedgång av arten på dess tidigare främsta lokal. Nya inventeringar under 2013 har glädjande nog visat tecken på nyetableringar av arten. Bestånden av gädda, abborre och sik ligger på fortsatt låga nivåer. Under 2013 har Sportfiskarna återskapat fyra lekplatser för gädda samt underlättat vandring för förekommande arter i tre åar på Gotland. Positiva resultat har även setts av de åtgärder som genomfördes 2012 för att gynna lekvandring av flodnejonöga och havsöring. Ett marint reservat är under bildande i Slite skärgård för att ytterligare skydda värdefulla kust- och havsmiljöer.

Antalet häckande ejder har minskat mycket kraftigt på Gotland liksom i övriga landet under senare år. Under 2013 häckade dock något fler ejdrar än under 2012 då ett stort antal häckningar blev förstörda av räv. Antalet observerade oljeskadade alfåglar vid södra Gotland var högre vintern 2012/13 än under de senaste fem vintrarna. En planerad vindkraftspark på Södra Midsjöbanken kan i framtiden ha ytterligare påverkan på alfågelbeståndet.

Vad gäller främmande arter, återfinns svartmunnad smörbult sedan några år i Visby hamn. Länsstyrelsen fick avslag på ansökan om medel för en beståndsinventering 2012, men Sportfiskarna gjorde en satsning där över 500 individer fiskades upp ur Visby hamn.

Gällande havs- och kustvärden har Gotlands kust haft en relativt låg exploateringsgrad med låga bullernivåer. I samband med exploatering krävs god samordning och planering. Den nyligen slutförda kustzonsinventeringen där olika typer av värden identifierats kan ligga till grund för detta. I några områden med högt exploateringstryck pågår arbete med fördjupade översiktsplaner samt översyn av strandskyddsbestämmelser. Även arbetet med havsplanering av Östersjön har tagit fart under året som på sikt kommer gynna hushållningen av de marina resurser som Ösersjön erbjuder.

Gotland utsågs till Årets Matlandethuvudstad 2013. Detta gav utrymme för att satsa på fisk- och fiskmat i projekt för att utveckla den småskaliga fiskeriäringen på ön. Arter som strömming, skarpsill, id och flundra (skrubbskädda) har lyfts fram som arter som tål att fiskas på och runt Gotland.

Ett arbete har inletts med att tillgängliggöra den fiskelägesinventering som genomfördes på 1970-talet. Genom denna digitalisering ökar möjligheterna att värna kustens bebyggda kulturarv.

Analys och bedömning

Den samlade bedömningen är att miljömålet inte nås med idag beslutade styrmedel och åtgärder före 2020. Framförallt är det problem med övergödning som inte bedöms kunna lösas fram till 2020. Risken för oljeskador kommer också vara fortsatt stor då fartygstrafiken beräknas öka i Östersjön framöver. För en del problem, till exempel kustrovfiskarnas förökning i brackvatten, är orsakerna fortfarande inte helt utredda.

Utvecklingen i miljön är neutral. Det pågår många viktiga insatser för miljön på Gotland från myndigheter, engagerade organisationer och allmänhet. Även om många åtgärder görs och vissa positiva trender syns, kvarstår de storskaliga problemen med bland annat övergödning i kust- och havsområdet. Projektet Rädda Bursviken är ett gott initiativ för att åtgärda övergödningens effekter och återskapa ett öppet kustlandskap på södra Gotland. För att nå en positiv utveckling krävs därför fortsatt engagemang från alla berörda parter på lokal, regional, nationell och internationell nivå, samt att man tar ett helhetgrepp på ekosystemen.

När de gäller kust- och havsvattnet har ett flertal inventeringar utförts i länet från 2006 fram till idag, dock ligger majoriteten av lokalerna i kustzonen. För att göra en bedömning av havets miljöstatus enligt havsmiljöförordningen krävs en riktad insamling av data kopplat till målet god miljöstatus samt att utvidga undersökningen med fler lokaler även längre ut till havs. Miljöövervakningens redan i nuläget bristande resurser gör det svårt att göra några utökade insatser.

Problemen med påväxt av fintrådiga alger och ökande sedimentation i kustvattnen beror till stor del på övergödning. En orsak kan även vara färre betare till följd av minskade bestånd av rovfisk i kustvattnen. Det är därför viktigt att arbeta både med att minska övergödningen och med att förbättra bestånden av rovfisk i kustvattnen. Gäddans och abborrens svaga bestånd tycks bero på rekryteringsproblem orsakade av bland annat dikningsverksamhet. Arbetet med att återskapa lekplatser på land är därför extra viktigt. Ett minskat anslag till denna och flera andra åtgärder från och med 2013 gör det osäkert i vilken omfattning fler åtgärder för lekvandrande fisk kan utföras. Åtgärder för gädda kan dock i många fall finansieras med våtmarksstödet i Landsbygdsprogrammet. Det vore önskvärt med ett utökat stöd för planering av ett sammanhängande nätverk av reservat som gynnar ekosystemen i sin helhet samt arter under alla deras livsstadier (till exempel binda samman landbaserade lekplatser för gädda med det planerade marina reservatet i Slite skärgård). I nuläget finns dock inte resurser att jobba med bildandet av fler marina reservat i större skala. Det är även viktigt med fysisk planering av Gotlands kust- och havsområde för att samordna olika aktörers intressen (vindkraft, fartygstrafik, turism med mera) samt att säkerställa att brukarnas aktiviteter i största mån sker i samspel med naturen för att trygga ett framtida flöde av ekosystemtjänster.