Ett miljökvalitetsmål – Myllrande våtmarker – är nära att nås på Gotland till år 2020. För övriga miljömål som bedöms på regional nivå kommer målen inte att nås till 2020 med idag beslutade åtgärder och styrmedel.
För de flesta miljömål är utvecklingen neutral eller oklar, men för ett mål – Ingen övergödning – går utvecklingen i positiv riktning. Rådgivning inom projektet Greppa Näringen har bedrivits intensivt och Region Gotlands projekt Klart Vatten arbetar framgångsrikt med att åtgärda enskilda avlopp i länet. Att åtgärda enskilda avlopp bidrar också till att uppfylla målet Grundvatten av god kvalitet, vilket alltid är ett prioriterat mål av Region Gotland (tidigare Gotlands kommun). Region Gotland har under 2012 även fokuserat på Giftfri miljö, till exempel genom att inventera förorenade områden och bedriva tillsyn i lantbruk, bilskrotar och entreprenadfirmor.
För att kunna nå de vattenrelaterade miljömålen är styrmedel för åtgärder avgörande. Medlen för lokala vattenvårdsåtgärder (LOVA) har inneburit att många åtgärder för bättre vatten har kunnat genomföras. Att LOVA tas bort inför 2013 äventyrar det lokala engagemanget för våra vatten.
För Gotland är kusten och havet en viktig miljöfråga. För att effektivare kunna jobba för målet Hav i balans samt levande kust och skärgård behöver kunskapen om havsmiljön utvecklas så att påverkan på Östersjön kan minska, till exempel när det gäller övergödning och fiskefrågor. Gotland är också till stor del beroende av att det internationella arbetet går framåt för att kunna förbättra miljötillståndet.
För Ett rikt odlingslandskap påverkas arealen betesmark och slåtteräng som sköts på Gotland negativt av senare års ändringar av regler i EU-stöden. Trenden med färre och större enheter för att få lönsamhet i jordbruken är en annan faktor som tydligt inverkar på vilka marker som brukas. Detta hänger samman med utvecklingen för Ett rikt växt- och djurliv, där ett allt storskaligare brukande gör att många arters livsmiljö krymper. I odlingslandskapet försvinner småbiotoper och arter när deras livsmiljöer växer igen.
I länets enda kulturreservat har Länsstyrelsen nu utvecklat fokus på samspel mellan natur och kultur. Region Gotlands arbeten med översiktsplanering idag inkluderar ett betydligt mer övergripande perspektiv och tar hänsyn till flera sakområden på ett tydligare sätt än för ett antal år sedan. Detta ökar förutsättningarna för att hantera de gotländska utmaningarna och avvägningarna, samt att komma närmare uppfyllandet av miljömålet God bebyggd miljö.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Begränsad klimatpåverkan
Gotland har stora växthusgasutsläpp främst beroende på cement- och stenindustrin samt transporter. Kostnaderna för energi är en starkt drivande faktor för energieffektivisering.
Resultat
Koldioxidutsläppen från fossila bränslen till transporter och värme (exklusive värmeproduktion i öns kalksten- och cementindustri) har minskat på Gotland mellan åren 1990 och 2010, framförallt tack vare utfasning av oljeeldning för uppvärmning som ersatts med biobränsle genom fjärrvärme. Lokalt biobränsle svarar för större delen av bränslebehovet till uppvärmning av byggnader.
Länsstyrelsen har under 2012 beslutat om regionala mål för begränsad klimatpåverkan till 2020. Dessa har tagits fram i bred samverkan med intressenter i länet och innefattar mål för energieffektivisering, förnybar energi och minskade växthusgaser. I arbetet med regionala mål har företag, myndigheter, organisationer och privatpersoner på Gotland erbjudits att göra åtaganden för hur de kommer att bidra till att målen uppnås. Utöver Länsstyrelsen har 13 aktörer i länet lämnat åtaganden för att bidra till att målen uppnås till 2020.
Region Gotlands projekt Klimatentreprenörer på Gotland har visat på potentialen av energieffektivisering för företag. En uppföljning under 2012 visar att företagen i och med deltagande i projektet kommit igång med att göra energikartläggningar eller andra åtgärder. Vanliga åtgärder var att mäta förbrukning, åtgärda toppar och närvarostyra. Region Gotland har med projektet sett att det finns behov av nätverk för företag och att en åtgärd kan vara att anordna träffar där företag kan utbyta erfarenheter.
Vindenergin och intresset för att ytterligare utveckla vindbruk på Gotland är högt. Den installerade effekten vindkraft har ökat sedan 2010 och beräknas under året nå det nuvarande elnätets tak på 195 MW ansluten effekt. Svenska kraftnät har under året påbörjat samråd inför tillståndsansökan för den planerade sjökabel som ska lösa överföringskapaciteten av bland annat vindkraftsel till fastlandet. Denna skulle möjliggöra nästa fas av vindkraftsutbyggnad på Gotland år 2016 -2020.
Möjligheten att bygga ut vindkraften ytterligare är bland annat beroende av försvarsintressen i länet. Länsstyrelsen har sökt och erhållit medel från Energimyndigheten för att under 2012, tillsammans med Försvarsmakten, SMHI och Region Gotland, precisera effekten av tidigare utredda åtgärder som möjliggör utbyggnad av vindbruk på Gotland i områden med försvarsintressen.
Under 2012 har projektet Smart grid Gotland fått finansiering från Energimyndigheten och projektet med att testa smarta elnät ska startas upp under slutet av 2012.
En biogasanläggning som driftsatts under 2011 har möjliggjort att Visby mejeri från början av 2012 kunnat börja ersätta sin oljeförbrukning med biogas.
Analys och bedömning
De utmaningar för energiomställning som Gotland står inför omfattar främst sten- och cementindustrin, transporter och arbetsmaskiner, etablering av en ny elkabel till fastlandet, utbyggnad av elnätet på Gotland, energieffektivisering i äldre byggnader samt en allt större turistnäring.
Andelen förnybar energi inom sten- och cementindustrin har ökat. Det som bedöms krävas för en fortsatt omställning är ökad tillgång till förnybar energi, effektivare nyttjande av spillvärme samt teknik för lagring av koldioxid (CCS). Länsstyrelsen bedömer att övrig industri har möjlighet att övergå till förnybar energi. Biogas är en möjlig alternativ energikälla för flera industrier. Det krävs då en ökad produktion av biogas till konkurrenskraftiga priser.
Region Gotland har visat att det är viktigt att fortsätta arbeta med företagens energieffektivisering och att myndigheter kan hjälpa till med att skapa mötesplatser och bidra med information om hur man kan energieffektivisera.
Utvecklingen inom området tunga transporter och arbetsmaskiner går långsamt. Den mest omedelbara potentialen finns inom energieffektivisering. Åtgärder som sparsam körning och förbättrad logistik är enkla åtgärder som ger stora effekter. För att minska klimatpåverkan krävs också teknikutveckling och kommersialisering av tunga fordon och arbetsmaskiner som drivs med förnybara bränslen.
De områden där Gotland har god potential för energiomställning är främst vindkraft, smarta elnät, elbilar, solenergi, geotermisk energi, biogasproduktion och fordon som drivs med biogas.
I dagsläget finns genom den begränsade överföringskapaciteten av el till fastlandet ett tak för hur mycket förnybar el som kan produceras. Ny elkabel till fastlandet, utbyggnad av elnätet på Gotland, forskning och demonstration av smarta elnät samt möjligheter att effektivare hantera periodisk energiproduktion är därför viktiga åtgärder.
Flera av de styrmedel som är viktiga för energiomställning regionalt beslutas på nationell nivå. Utbyggnaden av biogasproduktion beror bland annat på nationella beslut som rör biogasens ekonomiska förutsättningar. Bedömningen är att ett nationellt metanreduceringsstöd skulle främja biogasutbyggnaden, men beslut om ett sådant stöd är uppskjutet. Priserna på drivmedel och el påverkar motivationen att satsa på ny teknik eller energieffektivisera.
Behovet av bil för persontransporter är stort på Gotland. Det finns stor potential för elbilar och laddhybrider på grund av korta körsträckor, milt klimat och lokal produktion av grön el från vindkraft. Initialt är en betydelsefull åtgärd att bygga ut infrastruktur för laddning.