Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Kalmar läns miljömål?

Endast ett av miljökvalitetsmålen bedöms komma att kunna nås fram till år 2020 i Kalmar län. De resterande 11 bedömda miljökvalitetsmålen kommer inte att kunna nås med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Miljökvalitetsmålet Frisk luft är enda målet som bedöms vara nära att nås till år 2020. Övriga 11 bedömda miljökvalitetsmål är inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Sammanfattat krävs det fler internationella överenskommelser med skärpta regler och strängare lagstiftning för hållbara och långsiktiga åtgärder. Det saknas kunskapsunderlag som visar på faktiska förhållanden för många mål. Pågående arbete är svårt att bedöma effekterna av, eftersom utvecklingen i vissa miljöer går för långsamt. Sist men inte minst krävs det mer resurser och en förändrad attityd kring livsstil, konsumtion och tillväxt för att miljökvalitetsmålen ska nås.

De miljökvalitetsmål som främst är beroende av internationella överenskommelser med skärpta regler och strängare lagstiftning är Frisk luft, Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö.

Ett bättre kunskapsunderlag krävs för målen God bebyggd miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

De mål där utvecklingen i vissa miljöer går för långsamt är Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet.

För de flesta målen krävs stora nationella och regionala satsningar, Det krävs omfattande förändringar i regelverk och stödsystem. Hur det kommande landsbygdsprogrammet utformas har stor betydelse för möjligheterna att nå fler av miljökvalitetsmålen. Biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten behöver användas på ett hållbart sätt. 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Påverkan på havet

Tillförseln av näringsämnen till havet behöver minska för att vi ska uppnå målet Ingen övergödning. Mätningar av tillförseln av kväve och fosfor till havet har utförts under de senaste 40 åren. Dessa visar på minskade utsläpp av fosfor från Kalmar län under 1970 och 1980-talet. De senaste 20 åren ses dock inga förändringar, varken i fosfor- eller kvävebelastningen. Tillförseln av näringsämnen till havet är därmed fortfarande för stort för att förbättra miljötillståndet.

Påverkan på landmiljön

Atmosfäriskt nedfall av övergödande ämnen på land kan leda till förändringar i växtligheten eller till ökad urlakning till grundvatten och ytvatten. De luftburna utsläppen av kväve i form av ammoniak och kväveoxid i Kalmar län visar totalt på minskande halter mellan åren 2000 - 2011 (Nationell databas för luftutsläpp). Mätning av depositionen av kväve visar däremot på att det inte skett några signifikanta förändringar under samma tidsperiod (Krondroppsnätet). I Kalmar län ligger kvävenedfallet idag på samma nivå som 1990, cirka 6 kilo per hektar och år. Detta överskrider den kritiska belastningen för kvävenedfall till skydd för förändringar i växtligheten som i Sverige har antagits till 5 kg per hektar och år.

Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten

Höga halter av kväve och fosfor orsakar problem i länets kustvatten. Samtliga av länets kustvatten bedöms ha sämre än god status med avseende på näringsämnen. För inlandsvatten ser situationen något bättre ut. I länet bedöms cirka 10 procent av sjöarna och vattendragen ha problem med övergödning. Ingen av länets grundvattenförekomster har bedömts till sämre än god status pga höga nitrathalter, risk föreligger dock i en förekomst. Data saknas för ett flertal vatten.

För att minska belastningen av näringsämnen pågår i länet ett omfattande åtgärdsarbete. Markägare kan via Landsbygdsprogrammet söka stöd till anläggande av skyddszoner, fånggrödor, våtmarker mm. Rådgivning till jordbrukare sker via ”Greppa näringen” och har ökat i antal under de senaste åren. Dessutom har ett antal vattendragsgrupper startats upp i områden med övergödningsproblem. Ideella föreningar och kommuner har under de senaste fyra åren, genom stöd från LOVA, startat upp ett fyrtiotal projekt i länet. Exempel är framtagande av vatten och avloppsplaner, som pågår i tio av länets tolv kommuner. Tyvärr resulterade neddragningar i Havs- och vattenmiljöanslaget till att det ej var möjligt att söka nya medel från LOVA under 2013. Inom länsstyrelsens tillståndsprövning har hårdare krav ställts gällande gödselspridning och kväveutsläpp till luft.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet Ingen övergödning inte är möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Bedömningen har inte förändrats från föregående år. De åtgärder som har vidtagits för att komma till rätta med övergödning har hittills inte varit tillräckliga, eller inte hunnit ge resultat i miljön.

Utvecklingen i miljön visar inte på någon tydlig trend, trots ett intensivt åtgärdsarbete. I länets vattendrag syns generellt en svagt positiv trend i form av minskande kvävehalter, men inga förändringar i halterna av fosfor. I kustvattnen ses ingen förändring av tillståndet kopplat till övergödning. En förklaring kan vara att närsalter ligger kvar i mark, sjöar och vattendrag och att det kommer att dröja innan vi ser effekter i våra vatten. För kusten försvåras möjligheterna att nå målet ytterligare av Östersjöns långa omsättningstid (cirka 30 år). Höga djurtätheterna i länet, topp tre i Sverige, kan vara en annan förklaring till att vi inte ser några minskningar i belastning av närsalter. Högre djurtäthet leder till ökat överskott och därmed ökat läckage från åkermarken.

Mer kraftfulla åtgärder behövs därmed för att vi ska nå de uppsatta målen. Havsmiljö- och vattenförvaltningsförordningen bör vara viktiga redskap för att driva igenom krav på ytterligare utsläppsminskningar och andra åtgärder. Inom detta arbete beslutas åtgärdsprogram för att uppnå fastställda miljökvalitetsnormer. Implementeringen av dessa behöver dock stärkas. För att höja kostnadseffektiviteten hos genomförda åtgärder krävs en ökad lokal anpassning. Forskning kring olika åtgärders effekt bedrivs idag under förhållanden som inte alltid är optimala för Kalmar län. Vidare behöver bidragen till åtgärder inom t ex Landsbyggsprogrammet och LOVA styras till områden där åtgärderna ger störst effekt. Ett effektivare åtgärdsarbete kräver även att vi på ett mer systematiskt sätt följer upp de åtgärder som genomförs.

Återskapande av ett väl fungerande vattenlandskap är ett arbete som behöver ske parallellt med åtgärder för att minska utsläppen. Sedan början av 1800-talet har landskapet avvattnats genom utdikning av våtmarker, sjösänkning och rätning av vattendrag. Den naturliga närsaltsretentionen har därmed försämrats, då vattnet rinner snabbare genom landskapet. Återmeandring av vattendrag och anläggande av våtmarker är därför bra exempel på åtgärder för att minska näringsbelastningen i vattensystemet.

Pil uppåt smiley saknas Ingen övergödning i Kalmar län

Indikatorer som följer upp målet