Endast ett av miljökvalitetsmålen bedöms komma att kunna nås fram till 2020 i Kalmar län. De resterande 11 bedömda miljökvalitetsmålen kommer inte att kunna nås med idag beslutade eller planerade styrmedel.
Miljökvalitetsmålet Frisk luft är enda målet som bedöms vara nära att nås till 2020. Övriga 11 bedömda miljökvalitetsmål är inte möjliga att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Sammanfattat krävs det fler internationella överenskommelser med skärpta regler och strängare lagstiftning för hållbara och långsiktiga åtgärder. Det kunskapsunderlag som visar på faktiska förhållanden för många mål. Pågående arbete är svårt att bedöma effekterna av, eftersom utvecklingen i vissa miljöer går för långsamt. Sist men inte minst krävs det mer resurser och en förändrad attityd kring livsstil, konsumtion och tillväxt för att miljökvalitetsmålen ska nås.
För Frisk luft är utvecklingen positiv, men viss osäkert finns då regionala dataunderlag saknas.
För Bara naturlig försurning behövs det flera internationella överenskommelser och åtgärder.
För målet Giftfri miljö ser utvecklingen mörk ut då kemikalieproduktionen ökar i länder med svag kontroll. En ljusning finns dock när det gäller förorenade områden.
För Ingen övergödning är det för tidigt att säga om detta bidrar till förbättring av övergödningssituationen.
För målen Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet går utvecklingen för långsamt och målet är beroende av annat vattenrelaterat arbete.
Miljökvalitetsmålen Hav i balans samt levande kust och skärgård och Myllrande våtmarker har skyddsåtgärderna för bevarande inte varit tillräckliga.
Miljökvalitetsmålet Levande skogar kräver fortsatt utveckling av miljöhänsynen i skogsbruket.
För målet Ett rikt odlingslandskap krävs ändrade ersättningssystem och regelverk och ökade insatser för skötsel och villkor.
Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är beslutade eller planerade styrmedel otillräckliga.
Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv krävs stora omställningar och för vissa miljöer har tillbakagången gått för långt.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Ingen övergödning
Ett av de största miljöproblemen i länets vatten är övergödning. Orsaken är utsläpp från framförallt jordbruket, enskilda och kommunala avlopp, luftdeposition, skogsbruket och industrier. Även landmiljön är påverkad på grund av hög luftdeposition av kväve.
Data från miljöövervakningen visar på att vi fortfarande har stora problem i våra kustvatten på grund av för höga halter av växtnäringsämnen (kväve och fosfor). För inlandsvatten ser situationen bättre ut, men även här finns problem. I länet bedöms 10 sjöar samt ett antal mindre vattendrag ha problem med för höga halter av fosfor. Två grundvattenförekomster har nitrathalter som ligger över ”vända trend” (20 mg/l). Ingen av dem har dock halter över gränsen för miljökvalitetsnormen (50 mg/l).
För att minska belastningen pågår ett omfattande åtgärdsarbete i länet. Projektet ”Greppa näringen” jobbar med rådgivning riktad till jordbrukare med syfte att minska läckaget från gödsel. Genom Landsbygdsprogrammet får markägare stöd till anläggande av skyddszoner, fånggrödor, våtmarker med mera. De senaste tre åren har ett fyrtiotal projekt startats upp genom finansiering via LOVA med huvudsyfte att minska övergödningen i Östersjön. Utöver detta pågår åtgärdsarbete genom ett antal organisationer så som Kalmarsundskommissionen, enskilda kommuner och vattenråd.
Preciseringen påverkan på landmiljön innebär att den kritiska belastningen av kväve inte ska överskridas i landekosystemen, exklusive åkermark. I Kalmar län ligger kvävenedfallet på samma nivå som 1990, cirka 6,5 kilo per hektar. Detta överskrider den kritiska belastningen som ligger på 5 kg per hektar och år.
Preciseringen Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten innebär att sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten ska uppnå minst god status för näringsämnen enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Bedömningen av statusen i länets vattenförekomster visar att samtliga kustvatten samt ca 10 procent av sjöarna och vattendragen har sämre än god status för näringsämnen (VISS). Ingen av länets grundvattenförekomster har bedömts till sämre än god status på grund av närsalter, men det föreligger risk i två förekomster. Data saknas dock för ett flertal vattenförekomster.
Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet Ingen övergödning inte är möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Bedömningen har inte förändrats från föregående år. De åtgärder som har vidtagits för att komma till rätta med övergödning har hittills inte varit tillräckliga, eller inte hunnit ge resultat i miljön.
Utvecklingen i miljön visar inte på någon tydlig trend. I länets vattendrag syns generellt en svagt positiv trend i form av minskande kvävehalter, men inga förändringar i halterna av fosfor. I kustvattnen ses ingen förändring av tillståndet kopplat till övergödning. För kusten försvåras möjligheterna att nå målet av Östersjöns långa omsättningstid (ca 30 år).
Viktigt inför Landsbygdsprogrammet kommande period, 2014-2020, är att programmets åtgärdsutformning tar avstamp utifrån de berörda miljökvalitetsmål som jordbruket påverkar.
Vi behöver även jobba mer aktivt med att få rätt åtgärd på rätt plats samt att återskapa ett vattenlandskap med hög naturlig närsaltsretention (upptag av närsalter).
Havsmiljö- och vattenförvaltningsförordningen bör vara de viktigaste redskapen för att driva igenom krav på ytterligare åtgärder.
Målet är inte möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel.
Ingen övergödning i Kalmar län
Indikatorer som följer upp målet