God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Kalmar läns miljömål?

Endast ett av miljökvalitetsmålen bedöms komma att kunna nås fram till år 2020 i Kalmar län. De resterande 11 bedömda miljökvalitetsmålen kommer inte att kunna nås med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Miljökvalitetsmålet Frisk luft är enda målet som bedöms vara nära att nås till år 2020. Övriga 11 bedömda miljökvalitetsmål är inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Sammanfattat krävs det fler internationella överenskommelser med skärpta regler och strängare lagstiftning för hållbara och långsiktiga åtgärder. Det saknas kunskapsunderlag som visar på faktiska förhållanden för många mål. Pågående arbete är svårt att bedöma effekterna av, eftersom utvecklingen i vissa miljöer går för långsamt. Sist men inte minst krävs det mer resurser och en förändrad attityd kring livsstil, konsumtion och tillväxt för att miljökvalitetsmålen ska nås.

De miljökvalitetsmål som främst är beroende av internationella överenskommelser med skärpta regler och strängare lagstiftning är Frisk luft, Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö.

Ett bättre kunskapsunderlag krävs för målen God bebyggd miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

De mål där utvecklingen i vissa miljöer går för långsamt är Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet.

För de flesta målen krävs stora nationella och regionala satsningar, Det krävs omfattande förändringar i regelverk och stödsystem. Hur det kommande landsbygdsprogrammet utformas har stor betydelse för möjligheterna att nå fler av miljökvalitetsmålen. Biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten behöver användas på ett hållbart sätt. 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

God bebyggd miljö handlar bland annat om att den byggda miljön ska stödja människors vardag, upplevas som attraktiv och erbjuda ett varierat utbud av bostäder, service, arbetsplatser och kultur. Vad som upplevs som god bebyggd miljö varierar emellertid troligen människor emellan.

I PBL (2010:900) finns en tydlig förväntan om att landets kommuner i högre grad än tidigare ska ta hänsyn till och samordna sin översiktsplan med bland annat miljökvalitetsmålen (PBL 3:4 § punkt 4). I länets översiktsplaner finns ofta ett bra resonemang och ibland även ställningstaganden som rör miljökvalitetsmålen.

En förutsättning för att kunna ta kloka beslut som stödjer miljökvalitesmålen är att det finns relevanta och aktuella planeringsunderlag. Länsstyrelsens roll är bland annat att förse kommunerna med sådana planeringsunderlag. En annan viktig aspekt är att kommunerna har nödvändig kompetens. Ofta krävs kunskaper inom kulturmiljövård, naturvård, miljö, social hållbarhet, klimatanpassning etc. för att verka för god bebyggd miljö. Självklart måste det även finnas en arbetsmetod och engagemang. Checklistor, planindikatorer etc. är troligen nödvändiga för att kunna nå god bebyggd miljö. Det kan bland annat handla om att nya detaljplaner ska innehålla ett minsta antal meter gång- och cykelväg eller maximalt avstånd till kollektivtrafik.

För många kommuner i länet ses attraktiva bostäder, gärna i strandnära lägen, som en förutsättning för att kunna locka till sig nya invånare.  Alltför stort fokus på strandnära lägen i flera av länets kommuner resulterar emellertid snarare i ett utökat transportbehov, detta eftersom det är närhet till vatten och inte service, kommunikationer etc. som ofta efterfrågas.

Kunskapen om de kulturhistoriska värden som finns i bebyggelsen räcker inte för att värna byggnadsbeståndets kvaliteter. Länets kommuner saknar antikvarisk kompetens och ofta har föråldrade kulturmiljöprogram. Varsamhetsperspektivet måste tydliggöras under hela bygglov- och byggkontrollprocessen. Byggnadsnämndernas bygglovhandläggare har här en nyckelroll.

De flesta av länets kommuner saknar handlingsprogram mot buller. Målet motverkas av att alltfler bostäder planeras i bullerutsatta lägen. Andelen invånare i länet som störs av buller är lägre än genomsnittet i Sverige, men trenden är negativ.

Energianvändningen per ytenhet blir allt mer effektiv tack vare skärpta byggregler, ny byggnadsteknik, lågenergifönster etc. Samtidigt motverkas detta av att singelhushållen ökar och att vi väljer att bo allt större. Ökad användning av värmepumpar är ytterligare en faktor som motverkar minskad energianvändning. Beroendet av fossila bränslen minskar succesivt. Till år 2020 bedöms beroende av fossila bränslen kunna brytas.

Den obligatoriska ventilationskontrollen, OVK, innebär att en stor del av byggnadsbeståndets ventilationssystem dokumenteras och justeras. En stor andel av småhus med enklare ventilationssystem faller utanför OVK-systemets ram och kunskapen om deras status är låg.

De obligatoriska energideklarationerna innebär att radonfrågan uppmärksammas. Målet att alla skolor och förskolor ska ha en radonhalt lägre än 200 Bq/kubikmeter luft har uppnåtts men målet kommer att bli svårt att uppnå i alla bostäder till år 2020.

Den totala avfallsmängden minskar i länet. Deponering av avfall har exempelvis minskat kraftigt sedan 2004 i Kalmar län. Länet är även bättre än riksgenomsnittet på att samla in förpackningar, men vad gäller plast och metall krävs förbättringar. Insamling av farligt avfall ligger på en jämförbar nivå med övriga landet.

Analys och bedömning

Många av länets aktörer har kommit en god bit på vägen i att arbeta för miljömålen i sin verksamhet. Befintliga och planerade styrmedel är dessvärre otillräckliga för att kunna nå miljökvalitetsmålet. Länets aktörer behöver därför intensifiera sitt miljömålsarbete och ytterligare medel och styrmedel för en hållbar utveckling krävs. Förhoppningsvis kan lagstiftarens krav på att översiktsplanerna tydligare ska ta hänsyn till och implementera miljömålen få positiva effekter även i senare skeden.

Den stora utmaningen tycks ligga i att tillämpa strategiskt miljömålsarbete, exempelvis översiktsplaner. Vid detaljplanering och lovgivning måste en bebyggelseutveckling som är gynnsam för god bebyggd miljö prioriteras. En utveckling som inte bidrar till att nå målet, exempelvis nya bostäder med ett inbyggt bilberoende, behöver därför väljas bort. Inte sällan kommer miljömålsbedömningen in alltför sent i planprocessen. All fysisk planering behöver därför ha med sig god bebyggd miljö redan från idéstadiet. Hur kan en plan, ett bygglov, en ny väg etc. anses bidra till god bebyggd miljö?

Samhällsplanering handlar ständigt om avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen och olika sektorsfrågor. En detaljplan som innebär förtätning kan vara negativ utifrån buller, grönytor etc, men summa sumarum kan den ha en positiv inverkan på god bebyggd miljö. Befintlig infrastruktur som kollektivtrafik och VA kanske kan användas, tryggheten ökar, en större variation av bostäder och service uppnås etc. För att kunna göra kloka avvägningar krävs ett gott planeringsunderlag. Länsstyrelsen måste därför intensifiera sitt arbete med att ta fram regionala planeringsunderlag, exempelvis en översvämningskartering för större sjöar och vattendrag. På det lokala planet behövs satsningar på lokala klimatanpassningsplaner och kulturmiljöprogram.

Lagstiftning, kunskapsunderlag och planeringsförutsättningar är under ständig rörelse, så ett systematiskt arbete hos alla aktörer i länet krävs för att hålla sig a jour och uppfylla PBL:s krav om att mark ska användas till det den är mest lämpad för (2:5 §).

Dagens beslutade eller planerade styrmedel är otillräckliga för att uppnå god bebyggd miljö. Målet omfattar vitt skilda aspekter av boende- och livsmiljön som är beroende av beslut på kommunal, regional och nationell nivå. Under de senaste åren har inget av betydelse skett och/eller det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet.

Pil uppåt smiley saknas God bebyggd miljö i Kalmar län

Indikatorer som följer upp målet