Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Kalmar läns miljömål?

Endast ett av miljökvalitetsmålen bedöms komma att kunna nås fram till år 2020 i Kalmar län. De resterande 11 bedömda miljökvalitetsmålen kommer inte att kunna nås med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Miljökvalitetsmålet Frisk luft är enda målet som bedöms vara nära att nås till år 2020. Övriga 11 bedömda miljökvalitetsmål är inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Sammanfattat krävs det fler internationella överenskommelser med skärpta regler och strängare lagstiftning för hållbara och långsiktiga åtgärder. Det saknas kunskapsunderlag som visar på faktiska förhållanden för många mål. Pågående arbete är svårt att bedöma effekterna av, eftersom utvecklingen i vissa miljöer går för långsamt. Sist men inte minst krävs det mer resurser och en förändrad attityd kring livsstil, konsumtion och tillväxt för att miljökvalitetsmålen ska nås.

De miljökvalitetsmål som främst är beroende av internationella överenskommelser med skärpta regler och strängare lagstiftning är Frisk luft, Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö.

Ett bättre kunskapsunderlag krävs för målen God bebyggd miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

De mål där utvecklingen i vissa miljöer går för långsamt är Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet.

För de flesta målen krävs stora nationella och regionala satsningar, Det krävs omfattande förändringar i regelverk och stödsystem. Hur det kommande landsbygdsprogrammet utformas har stor betydelse för möjligheterna att nå fler av miljökvalitetsmålen. Biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten behöver användas på ett hållbart sätt. 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Stora insatser har skett i länet 2013 för att närma oss målet Ett rikt odlingslandskap. Över 70 000 hektar fodermarker med miljöersättning hävdas av länets lantbrukare. Mer än 60 procent av dem ligger på Öland. Över 50 000 hektar är marker med höga natur- och kulturmiljövärden. Arealen alvar och skogsbete har ökat de senaste åren, främst p.g.a. restaureringsstödet och ytterligare 500 hektar är under restaurering. Slåtterängsarelen har minskat de senaste fem åren och var 2012 cirka 880 hektar. Betesmarkerna har minskat i alla kommuner utom Mörbylånga, där de ökat.

I Kalmar län kan man ännu uppleva gångna tiders landskap på många håll i skogs- och mellanbygd samt i skärgården.  Även inom världsarvet södra Ölands odlingslandskap har ett äldre odlingslandskaps markanvändning och markindelning överlevt. Detta ses av allt fler ses som en resurs, möjlig att nyttja för friluftsliv, hälsovård och besöksnäring. Under 2013 har 24 väl besökta guidade turer inom odlingslandskapet genomförts av länsstyrelsen i samarbete med kommuner och lokala naturguider. Nio kommuner driver just nu 18 lokala naturvårdsprojekt som berör odlingslandskapet, där många satsar på ökad tillgängligheten.

Med nya brukningsmetoder och gårdarnas specialisering blir det öppna, småskaliga landskapet alltmer sällsynt även i vårt län. Följden blir att hävdade marker och kulturhistoriska värden som tillsammans med den äldre agrara bebyggelsen bildar en helhet riskerar att försvinna. Länsstyrelsen driver att projekt som ska fördjupa kunskapen om Stora alvarets indelning och bete. Under året gjordes inom Utvald miljö en särskild satsning som resulterade i 52 restaurerade väderkvarnar. En utredning pågår om bildande av kulturreservat i bland annat Stensjöby. Värdefulla miljöer har under årets skyddats som naturreservat, till exempel hässlen i Hönstorp och ekhagar i Rudalund. Dessutom sker åtgärder som skötsel, restaurering och tillgänglighetsanpassning i många av de skyddade naturområdena i länets odlingslandskap.

I länet lever många arter knutna till ängs- och betesmarker som inte finns någon annanstans i landet eller som är vanligare här än på andra håll. Dessa arter finner man ofta i naturmiljöer för vilka länet har ett särskilt stort ansvar; alvar, sjömarker (inkl. strandängar), sandiga marker, rikkärr, hässlen och eklandskap. Länsstyrelsens har under 2013 startat fyra stora projekt inom odlingslandskapet. Två finansierade genom LBPs Utvald miljö. Inom projekten Specialinsats Sand respektive Träd, skapas bar sand och grova träd röjs fram. Två projekt i Natura 2000 områden finansieras av EUs LIFE-fond. Ett för sandmiljöer och ett för skärgårdsmiljöer där restaurering för bete planeras. Inom åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter pågår arbete för att gynna ett 40-tal arter knutna till odlingslandskapet, till exempel kronärtsblåvinge, ängshök och grönfläckig padda.

Analys och bedömning

En levande landsbygd med ett aktivt jordbruk är en förutsättning för att nå miljömålet ett rikt odlingslandskap. Jordbruket måste kunna kombinera lönsamhet med bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Förutsättningar som utbyggd infrastruktur, fungerande service och kommunikation samt en god livsmiljö måste till för att landsbygdsföretagare med familjer ska ha möjlighet till utveckling och konkurrenskraft. Dagens lantbrukare är företagare, men att vara ”bonde” är samtidigt en livsstil som många väljer bort idag. Den största utmaningen vi står inför är hur lantbruket kan göras attraktivt för dagen unga.

Utan ersättning för det natur- och kulturmiljöarbete som görs i bygderna kommer en stor del av värdena knutna till odlingslandskapet att försvinna. Ingen kommer att hävda marker som inte är lönsamma, använda byggnader som inte längre har någon funktion eller minnas traditioner som inte upprätthålls. Byggnader som kvarnar, stenkällare, ängslador och sjöbodar har en stor betydelse för upplevelsen av landskapet. Nya användningsområden och resurser för restaurering krävs. Här spelar landsbygdsprogrammet en viktig roll. En stor del av länets kulturhistoriska lämningar sköts redan idag utan miljöersättning, men risken finns att skötseln av helhetsmiljöer, med alla ingående delar, upphör om miljöersättningar för att sköta kulturmiljöer försvinner.

Utformningen av landsbygdsprogrammet 2014-2020 kommer ha en avgörande effekt på uppfyllelsen av flera miljökvalitetsmål, bland annat ett rikt odlingslandskap. Det är viktigt att kommande program utformas så att det blir attraktivt för brukaren, möjligt att anpassa efter regionala förhållanden samt bidrar stort till att nå miljömålen.

Att behålla åkermarken möjlig för framtida livsmedelsproduktion är ett krav som kommande generationer ställer. Att bevara den odlade mångfalden kan också ha betydelse för den framtida livsmedelsförsörjningen. Här har kommunerna en viktig roll, vid planläggningen av markerna.

I det kommande åtgärdsprogrammet för Ett rikt odlingslandskap föreslår Länsstyrelsen att kraftsamlingar sker. Många aktörers samlade resurser ska användas i en gemensam strävan mot länets regionala mål. Uppsökande verksamhet som enskild rådgivning och bykurser är en självklar del i det arbetet. Att ha ett landskapsperspektiv i arbetet krävs också. Det gör det möjligt att se helheten i landskapet och ökar förutsättningarna för att markernas alla värden bevaras långsiktigt och hållbart. Små mycket värdefulla områden med hotade arter och kulturlämningar ska dock inte överges.

Bristen på kunskap om sambanden mellan lantbruket och en god livsmiljö, konsumtion och livmedel är stor i samhället. Medvetenheten måste öka för att skapa betalningsvilja, dels för lokala, säsongsvisa och ekologiska produkter och dels för de värden i odlingslandskapet vi alla nyttjar och njuter av, till exempel friluftsliv och skönhet i ett öppet och mångformigt landskap, samt artrikedom och kulturhistoria.

Länsstyrelsen bedömer även i år att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade och planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ. Den negativa utvecklingen beror bland annat på ett minskat antal lantbrukare och kunskapsbrister.

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt odlingslandskap i Kalmar län

Indikatorer som följer upp målet