Ytterligare, effektivare, styrmedel och åtgärder behöver tas fram för att komma längre i miljöarbetet. Inga miljökvalitetsmål kommer att kunna nås i Kronobergs län till år 2020. Ett mål – God bebyggd miljö – är nära att nås.
Utvecklingen positiv är för miljökvalitetsmålen Frisk luft och Skyddande ozonskikt. Åtgärder vidtas eller har redan genomförts även om mer kan göras.
Utvecklingen är neutral för Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker och God bebyggd miljö. Även om stort regionalt fokus finns på klimatfrågan och att göra länet fossilbränslefritt räcker inte planerade och genomförda åtgärder till. Transportsektorns utsläpp av växthusgaser, samt påverkan på luftkvaliteten, ökar. Buller är ett ökande problem. Transporternas påverkan på luftkvaliteten påverkar bedömningen av Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Myllrande våtmarker samt Ingen övergödning. Det behövs mer effektiva styrmedel och åtgärder.
Utvecklingsriktningen är oklar för miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Säker strålmiljö. Minskande anslag till sanering av förorenade områden riskerar att sänka takten i arbetet med att omhänderta gamla miljösynder. Nya hittills okända ämnen tillkommer i snabb takt vilket kan innebära okända risker för människors hälsa.
Utvecklingen är negativ för Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Intensifieringen av skogsbruken, liksom den alltmer ökande andelen gran, gynnar inte den biologiska mångfalden och innebär dessutom att humushalterna ökar i sjöar och vattendrag. Arealen jordbruksmark minskar, liksom de, för den biologiska mångfalden, viktiga naturliga betesmarkerna och slåtterängarna. De, för varje år, allt färre lantbrukarna, som ska hinna sköta länets jordbruksmark, hinner inte sköta jordbrukslandskapet på ett sådant sätt att tillräcklig hänsyn tas till den biologiska mångfalden och de kulturhistoriska lämningarna. Alltför många enskilda avlopp läcker fortfarande näringsämnen till vattendragen och vidare ut till havet. Stora insatser behövs för att restaurera limniska miljöer och minska övergödningen. Möjligheten att förtäta bebyggelsen i LIS-områden, kan innebära att fler flyttar ut på landsbygden men också innebära ökad påverkan på miljön som byggande av bryggor, båttrafik, muddring, strandmodifieringar med mera. Det skulle också kunna innebära nya möjligheter att få viktiga skötselinsatser för slåtterängar och betesmarker gjorda. För god bebyggd miljö är bullerproblematiken i bostadsområden ett växande bekymmer.
Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Grundvatten av god kvalitet
Grundvattnet har generellt god kvalitet, utom i några områden där det har förorenats av exempelvis jordbruk, förorenade områden eller försurning. Grundvatten är ett trögt system, och det tar lång tid innan åtgärder ger förbättrad grundvattenkvalitet. Vattenskyddsområden bör uppdateras i betydligt högre takt än nu.
Resultat
För miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet följer den regionala bedömningen den nationella. Bedömningen är att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet med idag beslutade eller planerade styrmedel. Vattenskyddsområden bör fastställas och uppdateras i betydligt högre takt än vad som görs.
Grundvattnets kvalitet
Provtagning pågår inom den regionala övervakningen i kommunala allmänna grundvattentäkter som syftar till att långsiktigt undersöka tillstånd och trender för vattenkvalitet. Provtagning visar att några enstaka täkter har förhöjda halter av bly, klorid och nitrat. Generellt i länet finns det risk för försurning i grundvattnet, då alkaliniteten är låg i de flesta isälvsavlagringar, i bergborrorna är alkaliniteten något högre och risken för försurning mindre. Vad gäller järn och mangan är variationerna mellan olika täkter stor från mycket höga halter till mycket låga halter. I östra delen av länet är aluminiumhalterna högre än i västra delarna. Förhöjda halter av zink och nickel har uppmätts i några enstaka prover.
God kemisk grundvattenstatus
Tre grundvattenförekomster har otillfredsställande status och orsakerna till detta är förekomst av bekämpningsmedel i vattentäkt samt förorenad mark, gammal glasbruksverksamhet, med höga halter av arsenik och bly. I 13 förekomster är det risk att de inte uppnå god status 2015. Höga nitrathalter har uppmäts i fem grundvattenförekomster. Orsaken till detta är i de flesta fall markanvändningen, jordbruksmark. I 11 grundvattenförekomster har förhöjda halter av kvicksilver och/eller bly uppmätts. Flera av dessa grundvattenförekomster ligger i anslutning till tätorter där olika verksamheter kan ha stor påverkan på grundvattnets kvalitet. Provtagning, verifiering, pågår i dessa förekomster för att noggrannare utreda grundvattnets kvalitet.
God kvantitativ grundvattenstatus och Grundvattennivåer
Det finns god tillgång till grundvatten och inga större problem med sjunkande grundvattennivåer i länet. Det kan lokalt förekomma problem bland annat beroende på stor andel hårdgjord yta inom ett område. Vid större uttag för dricksvatten där uttagen överskrider grundvattenbildningen infiltreras ytvatten för att grundvattennivåerna inte ska sänkas.
Bevarande av naturgrusavlagringar
Att grusåsar används allt mindre till grustäkter är positivt. Antalet grustäkter i länet fortsätter att minska och var vid utgången av år 2010 färre än 22 stycken. Uttag i täkter för husbehov förekommer. Täkter med alternativa material, som berg- och moräntäkter, ökar. I områden utanför storstadsregionerna är det svårt få till exempel betongindustrin att ställa om sin produktion till användning av annan råvara än naturgrus. Avvägningen mellan ekonomi, behov och naturvärden är svår. Det finns ett behov och en önskan att uppdatera befintlig materialförsörjningsplan. För att arbetet med materialförsörjningsplanering ska kunna genomföras måste extra resurser tillföras. Vilka värden en naturgrusavlagring ska ha för att täkt inte ska få anläggas behöver tydliggöras. En förutsättning för fortsatt arbete är att SGU tillhandahåller och uppdaterar information om vilka användningsområden det finns ersättningsmaterial för och vilka geologiska formationer som har stor betydelse för dricksvattenförsörjningen.
Analys och bedömning
Länet har god tillgång till grundvatten av god kvalitet. Undantag finns i några områden där grundvatten har förorenats av exempelvis jordbruk, förorenade områden och försurning kommer det troligen att vara påverkat även efter år 2020 eftersom grundvatten har lång omsättningstid. Länsstyrelsen har i samarbete med kommunerna tagit fram en regional vattenförsörjningsplan, där 49 grundvattentillgångar pekats ut som prioriterade för vattenförsörjningen.
Vattenskyddsområden
Ett sätt att skydda grundvatten är att inrätta vattenskyddsområden, med restriktioner av markanvändningen, för grundvattentäkter. Vattenskyddsområden minskar riskerna för framtida påverkan och leder till att vattenkvaliteten kan förbättras. Ungefär 30 procent av vattentäkterna i länet saknar vattenskyddsområden. Skyddsområden för dessa vattentäkter behöver därför fastställas i länet.
Vattenkvalitet
Beroende på markanvändning kan grundvattnet ha problem med vattenkvaliteten. I områden med intensivt jordbruk kan det till exempel vara förhöjda halter av näringsämnen. Kronobergs län har varit utsatt för mycket surt nedfall och då våra jordar inte innehåller så stor andel av neutraliserande ämnen har det ytliga grundvattnet påverkats av försurning. Grävda brunnar för enskild vattenförsörjning får sitt vatten från det ytliga grundvattnet. Andelen av befolkningen i Kronobergs län som får sitt dricksvatten via enskilda brunnar är större än genomsnittet för Sverige. Trots att nedfallet har minskat, se miljömålet bara naturlig försurning, har detta ännu inte gett någon effekt på grundvattenkvaliteten.
Vid klassning enligt vattenförvaltningen av länets 65 grundvattenförekomster framkom att tre förekomster har otillfredsställande kemisk status och att 13 förekomster riskerar att inte uppnå god kemisk status. För samtliga grundvattenförekomster har det gjorts en påverkansbedömning. Denna bedömning utgår från vilka verksamheter och vilken markanvändning det finns på och i anslutning till grundvattenförekomsten. I de förekomster där påverkansbedömningen visat att vattenkvaliteten inte når god status har verifierande grundvattenprovtagning genomförts under 2012 (Länsstyrelsens projekt om verifiering av riskklassade grundvattenförekomster 2012).
Grundvattnets kvantitet
Tillgången på grundvatten är vanligen god i länet. Samtliga 65 grundvattenförekomster i länet bedöms ha god kvantitativ status. Scenarierna kring framtida klimatförändringar visar att södra Sverige troligen kommer få högre temperaturer och mindre nederbörd under sommaren, vilket kan leda till perioder med brist på vatten av god kvalitet.
Bevarande av naturgrusavlagringar
Grusåsar används allt mindre till grustäkter. Tidigare regionalt miljömål om minskade grusuttag uppnåddes till år 2010. En regional vattenförsörjningsplan har tagits fram år 2012. Planen pekar ut grundvattenområden som är värdefulla för nuvarande och framtida vattenförsörjning. Inom dessa områden bör vattenförsörjning prioriteras före möjligheten att använda grusåsarna till materialtäkter (Vattenförsörjningsplan för Kronobergs län. Huvudrapport. Meddelande nr 2012:16).
Grundvatten av god kvalitet i Kronobergs län
Indikatorer som följer upp målet