Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Kronobergs läns miljömål?

Inga miljökvalitetsmål bedöms kunna nås i Kronobergs län till år 2020. Ett mål – God bebyggd miljö – är nära att nås. Ytterligare effektivare styrmedel och åtgärder behöver tas fram för att komma längre i miljöarbetet.

Utvecklingen är positiv för Frisk luft och Skyddande ozonskikt även om mer kan och måste göras.

Utvecklingen är neutral för Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar och God bebyggd miljö. Trots fokus på klimatet och på fossilbränslefritt län ökar både transporternas utsläpp av växthusgaser och dess påverkan på luftkvaliteten. Intensifierat skogsbruk, tillsammans med otillräckliga anslag för skydd av skog, missgynnar den biologiska mångfalden. Vattenskyddsområden bör fastställas och uppdateras i betydligt högre takt än nu. Tillgängligheten till service på landsbygden försämras även om fler får tillgång till bredband efterhand. Nya järnvägsstationer på mindre orter förbättrar möjligheten att pendla med tåg.

Utvecklingen är oklar för Säker strålmiljö.

Utvecklingen är negativ för Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Minskande, otillräckliga anslag till sanering av förorenade områden sinkar takten i att omhänderta miljösynder. Nya ämnen/kemikalier kan innebära okända risker för människors hälsa. Höga kvicksilverhalter i länets vatten innebär att god kemisk status inte nås. Det läcker fortfarande näringsämnen från alltför många enskilda avlopp och från jordbruksmarken. Stora insatser behövs för att restaurera våtmarker, limniska miljöer och minska övergödningen. Ökande humushalter i sjöar och vattendrag anses numera vara en återgång till det normala och ett resultat av minskande svaveldeposition. Antalet betesdjur och arealen jordbruksmark minskar, liksom de naturliga gräsmarkerna och slåtterängarna. Det finns inget ekonomiskt incitament för länets allt färre lantbrukare att bruka dessa marker. Inget tyder på att antalet rödlistade arter minskar i länet.

Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Många av länets våtmarker har dikats och sjöar har sänkts vilket påverkat dagens våtmarkers tillstånd negativt. Takten för skyddsarbetet av de mest värdefulla myrarna måste öka och fler våtmarker måste anläggas eller restaureras för att uppnå målet.

Få nydikningar sker i länet, men befintliga diken orsakar återkommande problem med ökad igenväxningstakt, vattenkvalitet och översvämningar. Bristande hänsyn inom skogsbruket och vid dikesrensningar orsakar problem med körskador och grumligt vatten som följd. Inget myrskyddsplaneobjekt har skyddats det senaste året.

Länets våtmarkstyper och arter har generellt dålig bevarandestatus på grund av befintlig markavvattning, förändrat klimat och utebliven hävd. Arbetet med att återskapa och restaurera våtmarker är framgångsrikt i länet bland annat genom ett Life-projekt. Förhållandevis liten areal ingår i projektet och även om återskapandet av våtmarker är framgångsrikt går det långsamt.

Ekosystemtjänster och bevarade natur- och kulturmiljövärden

Vegetationen förändras i länets våtmarker visar analyser inom miljöövervakningen. Några av orsakerna är att gamla diken fortsätter att avvattna myrar, tillskott av näring och upphörd hävd.

Enstaka tillstånd till markavvattning har lämnats och gamla diken har rensats. Åtgärderna orsakar snabbare vattenflöden i landskapet vilket bidrar till översvämningar vid höga flöden. Våtmarkernas funktion som utjämningsmagasin har försämrats.

I rensningsärenden som kommer in för samråd förelägger Länsstyrelsen om försiktighetsåtgärder.

Inget av Myrskyddsplanens områden har skyddats under året. I planen finns elva objekt efter revidering. Sju återstår att skydda.

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Bevarandestatusen är generellt dålig för länets våtmarkstyper (ArtDatabanken, 2012. Habitatdirektivet – tillståndet i länet). Problemet är främst påverkan från avvattning och övergödning. Som en följd har merparten av arterna dålig bevarandestatus.

Hotade arter och återskapade våtmarker

Arbetet med att återskapa och restaurera våtmarker pågår i länet. Länsstyrelsen är del i ett Life-projekt, Life to ad(d)mire, vars syfte är att återställa hydrologin på fem myrar i länet genom igenläggning av diken och röjning av igenväxningsvegetation. Även en fyra hektar stor slåttermyr ingår i projektet. Utöver det slås knappt två hektar myr i skyddade områden genom Länsstyrelsens försorg med finansiering från det statliga anslaget för skötsel av skyddade områden.

Länsstyrelsen har anordnat salamanderguidning, finansierat med landsbygdstöd rörande småvatten.

Nästan 20 mindre våtmarker om nästan 30 hektar har börjat anläggas eller återskapats under året med finansiering från Landsbygdsprogrammet (se indikatorn Anlagda våtmarker). Ytterligare förberedelser för att återställa ett större område om 50 ha pågår.

Länsstyrelsen bedriver uppsökande verksamhet och rådgivning, såväl till privatpersoner som till kommunerna, för att öka kunskapen och intresset för att restaurera våtmarker i länet.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer nås till år 2020. Länets våtmarker fortsätter att påverkas negativt. Tillräckliga styrmedel och resurser saknas för att vända utvecklingen. Analyserna av våtmarkernas bevarandestatus och vegetationsförändringar är centrala för bedömningen.

Styrmedel behövs för bättre hänsyn

Befintliga styrmedel räcker inte för att säkerställa tillräcklig hänsyn inom främst skogsnäringen. Länsstyrelsen saknar resurser att arbeta förebyggande genom samråd och tillsynsverksamhet. Bidrag saknas för att åtgärda gamla, uttjänta diken som alltjämt avvattnar myrar. Byråkratin kring diken som omfattas av vattendomar är omfattande vilket får till följd att arbetet med upphävande av vattendomar är tidskrävande och svåra att prioritera. Resurserna är också för små för säkerställandearbetet av myrskyddsplaneobjekten. På grund av detta genomförs inte tillräckliga åtgärder för att förbättra miljötillståndet i länets våtmarker.

Information till markägare borde prioriteras högre

En kurs för entreprenörer och markägare har hållits under året. I övrigt pågår ingen rådgivningsverksamhet.

Prioriteringar i länet

Det nya landsbygdsprogrammet som var tänkt att påbörjas under 2014 är försenat. Det kommer inte att vara möjligt att söka några stöd under år 2014 för anläggande och restaurering av våtmarker. Det är i dagsläget också oklart om det kommer att finnas medel till rådgivning. Detta påverkar miljökvalitetsmålen negativt och det blir svårt att nå målen.

Life-projektet pågår även 2014 och flera åtgärder planeras. Däremot kommer säkerställandearbetet av myrskyddsplaneobjekten inte kunna prioriteras i så hög utsträckning.

Pil uppåt smiley saknas Myllrande våtmarker i Kronobergs län

Indikatorer som följer upp målet

Pil uppåt smiley saknas Myrskyddsplanen

Samtliga våtmarker i Kronobergs län som ingår i ”Myrskyddsplan för Sverige” ska ha ett långsiktigt skydd senast år 2020.

Med nuvarande takt i skyddsarbetet kommer inte målet att kunna nås. Under 2013 skyddades inget objekt i myrskyddsplanen. Om målet ska kunna nås, måste objekten i myrskyddsplanen prioriteras.

Indikatorer som följer upp målet

Pil uppåt smiley saknas Öka arealen våtmarker i odlingslandskapet

I odlingslandskapet i Kronobergs län ska minst 400 ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2020, räknat från år 2000.

De miljöstöd som finns att söka för anläggande och återställande av våtmarker kommer inte att finnas under 2014 och eventuellt inte efter det heller. Även resurser för rådgivning kommer att minska. Målet kommer inte att kunna nås till 2020 om inte stödformerna ändras.

Indikatorer som följer upp målet