Resultat

Jönköpings län är rikt på sjöar och vattendrag. Vattnen har länge nyttjats i olika syften vilket lett till att alla är påverkade av mänsklig aktivitet. Det kan handla om fysisk påverkan som vandringshinder och rätning eller om utsläpp som orsakar försurning, övergödning och förgiftning. Även rensning av å-fåror för flottning och dumpning av avfall har försämrat förutsättningarna för limniska djur och växter. 

Under året har dammsänkningar, biotopvård och anläggande av fiskvägar gjorts på ett flertal ställen inom de prioriterade områdena Vätterns tillflöden, Emåns avrinningsområde och Nissans källflöden. Projektering pågår för ytterligare ett stort antal åtgärder.  

År 2012 drog Life-projektet UC4LIFE igång. Projektets mål är att vattenkvaliteten och livsmiljöerna i elva sydsvenska vattendrag ska förbättras för att gynna den biologiska mångfalden. Jönköping är en av fem länsstyrelser som tillsammans med Karlstads universitet samarbetar i projektet. I länet ingår vattendragen Brusaån och Emån (Lillån, Kvillsfors). Planerade åtgärder är byggande av omlöp och biotopvård. Arbetet startade år 2012 med bland annat informationsmöten, inventeringar och markägarkontakter. 

Under fyra år har Länsstyrelsen i samarbete med Skogsstyrelsen ordnat skog- och vattenforum för personal från myndigheterna, kommunerna och näringen. Temat på träffarna har varit hänsyn till vattenmiljöer i skogsbruket. År 2012 ersattes forumet istället med en kurs för skogsentreprenörer. Temat var detsamma och på kursen togs frågor om bland annat dikning och kantzoner upp. Vid de två tillfällen som ordnades deltog cirka 120 entreprenörer. 

I september ordnades ett forum för lantbruk och vatten. Forumet riktade sig till lantbrukare och andra intresserade. Länsstyrelsen och LRF stod som värdar för dagen med temat Markavvattning och våtmarker. Drygt 30 deltagare kom, lyssnade och diskuterade. Planerna är att detta blir ett årligt arrangemang. 

Frågan om hänsyn till vattnet i skogen har även lyfts av Sveriges skogsägarföreningar, i Jönköpings län representerade av Södra. År 2011 gav de ut boken Skogens vatten och år 2012 drog de igång en studiekampanj på samma tema. Syftet är att skogsägare ska lära sig mer om hur man kan värna vattenmiljöer i skogen. Södra har två vatten-demoslingor i länet där kurserna har hållits, den ena vid Emån i Bodafors och den andra, som invigdes i somras, vid Svanån utanför Hestra. 

Inom ett kompetensutvecklingsprojekt ordnade Länsstyrelsen under år 2010 och 2011 16 stycken vattendragsvandringar utmed särskilt utpekade värdefulla vattendrag. Syftet var att ge markägare utmed vattendragen ökad kunskap om natur- och kulturvärdena och få till stånd en tidig dialog för att diskutera bästa skyddsformen. Konceptet föll väl ut och har fortsatt användas även under år 2012. 

År 2012 har det färdigställts många fiskevårdsplaner för länets fiskevårdsområden. 

Länsstyrelsen har fått särskilda medel för riktade tillsynsinsatser för vattenverksamhet under år 2012 och år 2013.

Analys och bedömning

Drastiska konsekvenser såsom fiskdöd och algblomning har satt fokus på vattenfrågorna som nu varit på agendan i flera årtionden. Idogt arbete har lett till framgångar inom flera områden. Några exempel är att nya vägar och dammar anpassas så att de inte bildar vandringshinder och att rödingen och öringen har börjat återhämta sig i Vättern. 

Stora resurser skulle krävas för att åtgärda problemen i alla vatten. Därför satsar man först och främst på områden som redan har höga värden och säkerställer att de bevaras och utvecklas. Kunskaperna om naturvärden kopplade till vattenmiljöer är tämligen goda tack vare omfattande inventeringsarbete. Med detta som grund finns goda förutsättningar att prioritera resurser till åtgärder som gör störst nytta. Vad gäller kulturvärden i och utmed sjöar och vattendrag är kunskapsläget sämre. Inventeringar pågår men på grund av resursbrist går kartläggningen långsamt. 

Motstående intressen bidrar till att målet inte kommer att nås i tid. Vattenkraftverk är ofta vandringshinder för fiskar och ger en onaturlig vattenreglering som är skadlig för djur och växter. Ekonomiska intressen i skogsbruket leder till oförsiktiga avverkningar med körskador och förstörda bäckar som följd. Tekniska lösningar och ökad förståelse för olika värden är vägar framåt när det gäller dessa och liknande konflikter. Både Länsstyrelsens och Södras insatser för kompetensutveckling är viktiga. 

Det finns bra kanaler att nå skogsägare med information. Att nå ut till lantbrukare har varit svårare. Det nya lantbruk-vattenforumet kan framöver bli ett sätt att nå denna målgrupp. 

Vattendragsvandringarna har gett positiv respons från deltagarna. Att diskutera värden och problem på plats gör markägare betydligt mer intresserade av att delta i vattenvårdsarbete. Även samarbetet med kommuner och Skogsstyrelsen har varit bra för att utåt visa den samordning som finns kring frågorna. 

Restaureringsarbetet är en viktig del i att nå miljömålet. Det är därför positivt att stora insatser har gjorts under år 2012 på detta område, både av Länsstyrelsen och av andra aktörer. 

Effekten av de särskilda medel för riktade tillsynsinsatser för vattenverksamhet som Länsstyrelsen fått är att tillsynsarbetet och restaureringsarbetet kan knytas samman på ett bättre sätt. Förhoppningsvis finns resurser för detta även efter år 2013. 

Fiskevårdsplanering och regeländringar har medfört att fiskets påverkan har minskat och bedrivs på ett mer långsiktigt hållbart sätt än tidigare. 

Lagstiftningen är ett viktigt styrmedel för att nå miljömålet. För att kunna tillämpa den effektivt krävs tillräcklig tillsyn och vägledande domar. Den utredning av lagstiftning för vattenverksamhet som pågår kan förhoppningsvis leda till att befintlig miljölagstiftning kan användas på ett mer effektivt sätt genom att större krav kan ställas på verksamhetsutövare.

Målet inte är möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen är positiv. Under de senaste åren har gjorts insatser som bedöms gynna miljötillståndet.