Bedömningen av Jönköpings läns regionala miljökvalitetsmål år 2012 säger att ett mål är nära att nås till 2020 och övriga mål kommer inte att kunna nås till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms enbart på nationell nivå.
Jönköpings län har 14 regionala miljökvalitetsmål. Tre av dem bedöms enbart på nationell nivå: Säker strålmiljö, Skyddande ozonskikt och Begränsad klimatpåverkan. Av dem bedöms Skyddande ozonskikt som möjligt att nå. Säker strålmiljö bedöms som nära att nås och Begränsad klimatpåverkan bedöms inte kunna nås till 2020. Grundvatten av god kvalitet är nära att nås och resterande tio miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020. Bedömningen av miljökvalitetsmålen för Jönköpings län är samma som för föregående år.
Av de mål som inte kommer att nås till 2020 utmärker sig Bara naturlig försurning i Jönköpings län. Trots en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar är sjöar, vattendrag och marker fortfarande försurade. En stor del av de försurande utsläppen kommer från utlandet. Skärpta internationella miljökrav har lett till stora minskningar av det försurande nedfallet, men för att uppnå miljökvalitetsmålet krävs det ytterligare internationella beslut om mål och åtgärder.
Trots att många miljökvalitetsmål är svåra att nå finns det delar av målen som har en positiv utveckling. För Myllrande våtmarker pågår det ett aktivt åtgärdsarbete. Länsstyrelsen i Jönköpings län ska till exempel restaurera stora arealer i några av länets skyddade våtmarksområden. Bedömningen av målet som helhet blir ändå negativ eftersom det krävs omfattande åtgärder för att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktioner ska behållas.
För att det ska vara möjligt att nå målen behövs ökade resurser för att kunna genomföra fler åtgärder. Minskade anslag för biologisk mångfald påverkar möjligheterna att nå Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv.
Det krävs stora insatser från alla nivåer i samhället- myndigheter, privatpersoner näringsliv och kommuner. En del miljökvalitetsmål är även beroende av internationella åtgärder, det gäller framförallt åtgärder som minskar utsläpp och påverkar till exempel Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning och Bara naturlig försurning.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Skyddande ozonskikt
Ozonlagret har förmågan att laga sig själv genom att syre övergår till ozon när det utsätts för UV-strålning. Detta är dock en långsam process varför problemen med tunt ozonskikt kommer att finnas kvar lång tid framöver. Den riktiga återhämtningen väntas påbörjas vid år 2020.
Resultat
Montrealprotokollet har medfört att utsläppen av ozonnedbrytande ämnen minskat markant. Halterna av ozonnedbrytande ämnen i stratosfären var som högst i början av 1990-talet men har sedan dess minskat. Många ämnen har lång nedbrytningstid vilket innebär att ozonlagret kommer påverkas under en längre tid. Dessutom finns många av ämnena kvar i olika produkter som fortsätter att läcka. För att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen är det därför viktigt att produkter som innehåller dessa ämnen tas omhand som farligt avfall. Det gäller till exempel kylar, frysar och luftkonditioneringsanläggningar.
I Jönköpings län genomför Länsstyrelsen och kommunerna kampanjer för att rivningsavfall ska hanteras på ett sådant sätt att risken för läckage av ozonnedbrytande ämnen minimeras. Därtill bedrivs ett informationsarbete för att förbättra hanteringen av köldmedier vid transporter och insamling av kyl- och frysanläggningar.
Länsstyrelsen har under senare delen av år 2012 reviderat broschyren ”Regler för att minska klimatpåverkan och skydda ozonskiktet”. I broschyren beskrivs kortfattat vilka regler och lagar som finns vid användandet av ämnen som påverkar ozonskiktet och klimatet. Broschyren har gjorts tillgänglig för alla kommuner i länet via miljösamverkan f´s hemsida (http://www.miljosamverkanf.se). Kommunerna kommer sedan på olika sätt att sprida den till alla hushåll och företag i respektive kommun. Det har även skrivits en artikel i tidningen Förvetet. Förvetet vänder sig till länets lantbrukare. Artikeln är tänkt att informera lantbrukarna om problematiken runt CFC och HCFC samt deras påverkan på klimatet och ozonskiktet.
Länsstyrelsen ger i samverkan med Landstinget, Regionförbundet och länets alla kommuner ut tidningen +E (+E). Tidningen tar upp aktuella miljöfrågor med fokus på energi och klimat och delas ut till alla hushåll i Jönköpings län. Länsstyrelsen har skrivit en insändare i tidningen där man kortfattat beskriver hur omhändertagandet av kasserade kyl- och frysskåp på bästa sätt ska gå till. I länets kommuner sker en kontinuerlig insamling av kasserade kyl- och frysskåp.
Analys och bedömning
Det är främst internationellt som Sverige idag behöver verka för att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. Detta görs genom att inom ramen för Montrealprotokollet påverka andra länder att övergå till miljövänligare alternativ i de verksamheter som fortfarande använder ozonnedbrytande ämnen. I Jönköpings län behöver arbetet med att ta hand om ozonnedbrytande ämnen i rivningsavfall samt omhändertagande av gamla kyl- och frysanläggningar fortsätta.
Uttunningen av ozonskiktet, som ett globalt genomsnitt, upphörde år 1996. År 2010 var ozonskiktet över södra Sverige det tjockast uppmätta sedan år 1991. Det går dock inte att med statistisk säkerhet säga att vändpunkten för uttunningen är nådd. Det beror på ozonskiktets naturliga variationer och på andra parametrar som påverkar tjockleken. Allt tyder dock på att den vändpunkt man förväntas passera runt år 2020 ska kunna uppnås, för att i förlängningen återgå till ett ozonskikt motsvarande det innan år 1980. Det senare förväntas ske runt år 2050.
Det tunna ozonskiktet medförde en ökad ultraviolett strålning, men forskarna tror inte att risken för exempelvis hudcancer har ökat eftersom hålet varade under så kort tid. I Jönköpings län har vi sett en ökande trend av antalet dokumenterade fall av hudcancer, både av malignt melanom och ej malignt melanom, framtill år 2009 (Socialstyrelsens databas). År 2010 minskade antalet nya fall något. För att på sikt få dessa typer av cancer att minska krävs en attitydförändring av folks hälsovanor. I dag är det fortfarande ett sundhetstecken att vara brun. Genom länets arbete med att lära yngre människor bättre solvanor kan vi förhoppningsvis på sikt se en klar och tydlig tendens till minskning av antalet fall av cancer.
Skyddande ozonskikt i Jönköpings län
Indikatorer som följer upp målet