Bedömningen av Jönköpings läns regionala miljökvalitetsmål år 2012 säger att ett mål är nära att nås till 2020 och övriga mål kommer inte att kunna nås till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms enbart på nationell nivå.
Jönköpings län har 14 regionala miljökvalitetsmål. Tre av dem bedöms enbart på nationell nivå: Säker strålmiljö, Skyddande ozonskikt och Begränsad klimatpåverkan. Av dem bedöms Skyddande ozonskikt som möjligt att nå. Säker strålmiljö bedöms som nära att nås och Begränsad klimatpåverkan bedöms inte kunna nås till 2020. Grundvatten av god kvalitet är nära att nås och resterande tio miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020. Bedömningen av miljökvalitetsmålen för Jönköpings län är samma som för föregående år.
Av de mål som inte kommer att nås till 2020 utmärker sig Bara naturlig försurning i Jönköpings län. Trots en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar är sjöar, vattendrag och marker fortfarande försurade. En stor del av de försurande utsläppen kommer från utlandet. Skärpta internationella miljökrav har lett till stora minskningar av det försurande nedfallet, men för att uppnå miljökvalitetsmålet krävs det ytterligare internationella beslut om mål och åtgärder.
Trots att många miljökvalitetsmål är svåra att nå finns det delar av målen som har en positiv utveckling. För Myllrande våtmarker pågår det ett aktivt åtgärdsarbete. Länsstyrelsen i Jönköpings län ska till exempel restaurera stora arealer i några av länets skyddade våtmarksområden. Bedömningen av målet som helhet blir ändå negativ eftersom det krävs omfattande åtgärder för att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktioner ska behållas.
För att det ska vara möjligt att nå målen behövs ökade resurser för att kunna genomföra fler åtgärder. Minskade anslag för biologisk mångfald påverkar möjligheterna att nå Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv.
Det krävs stora insatser från alla nivåer i samhället- myndigheter, privatpersoner näringsliv och kommuner. En del miljökvalitetsmål är även beroende av internationella åtgärder, det gäller framförallt åtgärder som minskar utsläpp och påverkar till exempel Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning och Bara naturlig försurning.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Frisk luft
Luftkvaliteten i länet har förbättrats markant de senaste 20 åren. Förbättringen har avstannat under de senaste åren och det återstår en hel del att göra. Miljökvalitetsmålet är särskilt svårt att nå vid hårt trafikerade gator i tätorterna.
Resultat
Det finns flera luftföroreningar som har en negativ effekt på miljön och hälsan. Under år 2011 genomfördes mätningar av luftkvalitet i Jönköping tätort och i bakgrundsmiljö på tre olika håll i länet. Även mätningar som har skett under de senaste fem åren ligger till grund för bedömningen. Mätningarna visar att alla luftföroreningar som mäts i länet överskrider miljömålets gränsvärden. De flesta av överskridandena sker på hårt trafikerade gator. I bakgrundsmiljöer, som är de miljöer människor mest vistas i, är situationen bättre.
Kvävedioxid
Kvävedioxid påverkar lungfunktionen och fungerar även som en markör för andra luftföroreningar. Där det finns höga halter av kvävedioxid finns det ofta höga halter av andra skadliga ämnen. Mätningar finns bland annat i Jönköping och där har halterna sjunkit de senaste 20 åren. Halterna i gatumiljö ligger dock fortfarande över miljömålets gränsvärde. År 2011 låg årsmedelvärdet på Kungsgatan i Jönköping på 22 mikrogram per kubikmeter, jämfört med miljömålet på 20 mikrogram. Halterna i bakgrundsmiljöer klaras dock.
Partiklar
Partiklar är den luftförorening som orsakar störst hälsoproblem i Sverige. De bildas främst vid slitage av vägbanan och dubbdäcksanvändning är en stor bidragande orsak. Mätningar i gaturum i Jönköping tätort visade att miljömålet överskreds under år 2011. Då uppmättes ett medelvärde på 24 mikrogram partiklar per kubikmeter, att jämföra med miljömålet på 15 mikrogram. Halterna ligger dock en bit under miljökvalitetsnormen. Under slutet av 2000-talet var riskerna stora att miljökvalitetsnormen skulle överskridas och kommunen fick därför i uppdrag av regeringen att ta fram ett åtgärdsprogram för partiklar. En åtgärd som har genomförts är en informationskampanj med syfte att minska dubbdäcksanvändningen i kommunen. Även i Värnamo överskreds miljömålet i gatumiljö vid den senaste årsmedelmätningen 2007. I bakgrundsmiljöer klaras miljömålet.
Bensen
Den största källan för bensen är biltrafiken även om halterna från nya bilar är klart lägre än från gamla. Även vedeldning är i vissa orter en betydande källa. Mätningar i Jönköping i gatumiljö visar på halter över miljömålet medan mätningar i Värnamo från år 2009 däremot klarar målet. I bakgrundsmiljöer klaras miljömålet.
Marknära ozon
Marknära ozon bildas genom en kemisk reaktion mellan kväveoxider och flyktiga organiska ämnen i närvaro av solljus, halterna är därför till stor del väderberoende. Dessa ämnens största källor är trafik och vissa industriprocesser. De kan färdas över stora avstånd och den största delen marknära ozon som förekommer i länet har sitt ursprung utomlands. Marknära ozon bryts ned av kvävedioxid som släpps ut av trafiken. Det är därför lägre halter i tätorterna än på landsbygden. Höga halter marknära ozon kan påverka andningsvägarna negativt. Under åren 2007 till 2010 överskreds målet varje år. För år 2011 saknas det data.
Ozonindex
Marknära ozon är skadligt för hälsan men även för växter och orsakar ett stort skördebortfall. Kostnaden för bortfallet har beräknats till 500 miljoner kronor varje år i Sverige (IVL rapport B1678). Mätningarna inom ozonmätnätet under år 2011 visar att miljömålet överskreds på alla håll i länet, på höglänta områden kan halterna ha varit höga. Däremot klarades miljökvalitetsnormen (IVL rapport B2032).
Analys och bedömning
De luftföroreningar som det finns data från för länet under de senaste åren, kvävedioxid, partiklar, bensen och marknära ozon, visar på att målet inte klarades under år 2011. De flesta av mätningarna genomfördes på Kungsgatan i Jönköping, en mycket vältrafikerad gata som inte är representativ för länet som helhet. Mätningar i andra kommuner från tidigare år visar dock att en del av målet även har överskridits på andra håll i länet.
De flesta föroreningar finns i stadsmiljö och har sin främsta källa i trafiken. Det har skett en svag minskning av bilresande i länet de senaste åren (indikatorn ”Körsträcka med bil”). Minskningen är dock marginell och det krävs åtgärder för att ytterligare minska bilåkandet i främst tätortsmiljöer. Körsträckan per invånare och år är längre i länet än för landet som helhet. Flera kommuner låter sina anställda gå utbildningar i sparsam körning. Länstrafiken i länet har genomfört kampanjer för att öka antalet resande med kollektivtrafiken. Bland annat har ett antal arbetsplatser i länet fått möjligheten att få prova på busskort.
I länet, liksom landet i övrigt, har andelen dieselbilar ökat de senaste åren. Denna förändring av fordonsflottan har en negativ inverkan på chanserna att nå målet eftersom dieselbilar generellt sett har högre kväveoxidutsläpp än bilar med andra drivmedel.
Klimatpåverkande gaser och luftföroreningar har till stor del samma källor: trafik och energiproduktion. Det pågår ett intensivt klimatarbete i länet genom klimatrådet och det nybildade energikontoret. Arbetet bidrar till att stärka samverkan i länet och hitta åtgärder för att minska energiförbrukningen, möjliggöra energieffektivare transporter, utbyggnad av kraftvärme med mera.
En del av luftföroreningarna har sitt ursprung i andra länder, marknära ozon är det tydligaste exemplet på detta. Internationella avtal och överenskommelser är därför viktiga. Särskilt två avtal har varit viktiga för minskade utsläpp: EU’s takdirektiv och Göteborgsprotokollet. Båda dessa håller på att uppdateras nu.
För att kunna sätta in rätt åtgärder är det viktigt att övervaka hur situationen verkligen ser ut i länet. Luftvårdsförbundet och kommunerna i länet har därför under år 2012 utrett förutsättningarna för en utökad samverkan mellan kommunerna på området. Beslutet om eventuellt bildande av ett samverkansområde tas i början av år 2013.
Mätningarna i länet visar att målet idag inte uppfylls och målet bedöms inte möjligt att nås med i dag beslutade styrmedel och åtgärder genomförda före 2020. Trenden är neutral då det inte längre går att se en nedåtgående trend av halterna av de viktigaste luftföroreningarna.
Frisk luft i Jönköpings län
Indikatorer som följer upp målet