Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Jönköpings läns miljömål?

I Jönköpings län bedöms ett mål, Grundvatten av god kvalitet, som nära att nås till år 2020 medan övriga mål inte kommer att kunna nås till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms enbart på nationell nivå.

Grundvatten av god kvalitet är nära att nås och resterande tio miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020. Bedömningen av miljökvalitetsmålen för Jönköpings län är samma som föregående år.

Av de mål som inte kommer att nås till år 2020 utmärker sig Bara naturlig försurning i Jönköpings län. Trots en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar är sjöar, vattendrag och marker fortfarande försurade. En stor del av de försurande utsläppen kommer från utlandet. Skärpta internationella miljökrav har lett till stora minskningar av det försurande nedfallet, men för att uppnå miljökvalitetsmålet krävs det ytterligare internationella beslut om mål och åtgärder.

Trots att många miljökvalitetsmål bedöms som svåra att nå så pågår det ett aktivt åtgärdsarbete som ökar förutsättningarna att målen ska nås på sikt. Jönköpings län restaurerar stora arealer utdikade våtmarker i några av länets skyddade våtmarksområden och markägare anlägger våtmarker i odlingslandskapet. Bedömningen av Myllrande våtmarker som helhet blir ändå negativ eftersom det krävs fler åtgärder och ett minskat kvävenedfall för att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktioner ska behållas.

För att det ska vara möjligt att nå målen behövs ökade resurser för att kunna genomföra fler åtgärder. Minskade anslag för biologisk mångfald påverkar möjligheterna att nå Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Utvecklingen för de gröna målen blir ännu mer negativ om det blir verklighet av förslaget om neddragningar inom Landsbygdsprogrammet.

Det krävs stora insatser från alla nivåer i samhället- myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner. En del miljökvalitetsmål är även beroende av internationella åtgärder, det gäller framförallt åtgärder som minskar utsläpp och påverkar till exempel Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning och Bara naturlig försurning.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Det finns flera luftföroreningar som har en negativ effekt på miljön och hälsan. Under år 2012 genomfördes mätningar av luftkvalitet i Jönköping tätort och i bakgrundsmiljö på tre olika håll i länet. Även modellberäkningar (IVL rapport U4392) och mätningar som har skett under de senaste fem åren ligger till grund för bedömningen. De flesta av överskridandena som mätningarna visar sker på hårt trafikerade gator. I bakgrundsmiljöer, som är de miljöer människor mest vistas i, är situationen bättre.

Kvävedioxid

Kvävedioxid påverkar lungfunktionen och fungerar även som en markör för andra luftföroreningar. Där det finns höga halter av kvävedioxid finns det ofta höga halter av andra skadliga ämnen. Mätningar finns bland annat i Jönköping och där har halterna sjunkit de senaste 20 åren. Halterna i gatumiljö ligger dock fortfarande över miljömålets gränsvärde. År 2012 låg årsmedelvärdet på Kungsgatan i Jönköping på 25 mikrogram per kubikmeter, jämfört med miljömålet på 20 mikrogram. Halterna i bakgrundsmiljöer klaras dock. Även beräknade värden visar på att miljömålet överskrids i gaturum i Jönköping.

Partiklar

Partiklar är den luftförorening som orsakar störst hälsoproblem i Sverige. De bildas främst vid slitage av vägbanan och dubbdäcksanvändning är en stor bidragande orsak. Mätningar i gaturum i Jönköping tätort visade att miljömålet överskreds under år 2012. Då uppmättes ett årsmedelvärde på 19,7 mikrogram partiklar per kubikmeter, att jämföra med miljömålet på 15 mikrogram. Halterna ligger dock under miljökvalitetsnormen. Under slutet av 00-talet var riskerna stora att normen skulle överskridas och kommunen fick därför i uppdrag av regeringen att ta fram ett åtgärdsprogram för partiklar. En åtgärd som har genomförts är en informationskampanj med syfte att minska dubbdäcksanvändningen i kommunen. I bakgrundsmiljöer klaras miljömålet. Enligt modellberäkningarna har miljömålet (årsmedel) överskridits i alla kommuner i länet förutom Aneby.

Bensen

Den största källan för bensen är biltrafiken men även vedeldning är i vissa orter en betydande källa. Mätningar i Jönköping i gatumiljö visar på halter över miljömålet medan mätningar i Värnamo från år 2009 däremot klarar målet. Modellberäkningar visar att miljömålet överskrids i gatumiljö i sju av länets 13 kommuner. Halterna är dock lägre i bakgrundsmiljö.

Marknära ozon

Marknära ozon bildas genom en kemisk reaktion mellan kväveoxider och flyktiga organiska ämnen i närvaro av solljus, halterna är därför till stor del väderberoende. Dessa ämnens största källor är trafik och vissa industriprocesser. De kan spridas över stora avstånd och den största delen marknära ozon som förekommer i länet har sitt ursprung utomlands. Marknära ozon bryts ned av kvävedioxid som släpps ut av trafiken. Det är därför lägre halter i tätorterna än på landsbygden. Höga halter marknära ozon kan påverka andningsvägarna negativt. Mätningar genomfördes under åren 2007 till 2010, samt år 2012. Under samtliga dessa år överskreds miljömålet. 

Ozonindex

Marknära ozon är skadligt för hälsan men även för växter och orsakar ett stort skördebortfall. Kostnaden för bortfallet har beräknats till 500 miljoner kronor varje år i Sverige (IVL rapport B1678). Mätningarna inom ozonmätnätet under år 2012 visar att miljömålet överskreds i länet. Däremot klarades miljökvalitetsnormen (IVL rapport B2086).

Analys

Mätningarna och beräkningarna i länet visar att målet idag inte uppfylls och målet bedöms inte möjligt att nås med i dag beslutade styrmedel och åtgärder genomförda före 2020. Trenden är neutral då det inte längre går att se en nedåtgående trend av halterna av de viktigaste luftföroreningarna.

De luftföroreningar som det finns data från för länet under de senaste åren visar på att målet inte klarades under år 2012. De flesta av mätningarna genomfördes dock på Kungsgatan i Jönköping, en mycket vältrafikerad gata som inte är representativ för länet som helhet. Beräkningar visar att en del av målen sannolikt även har överskridits på andra håll i länet.

De flesta föroreningar finns i stadsmiljö och har sin främsta källa i trafiken.  Det har skett en svag minskning av bilresande i länet de senaste åren (indikatorn Körsträcka med bil). Minskningen är dock marginell och det krävs åtgärder för att ytterligare minska bilåkandet i främst tätortsmiljöer. Körsträckan per invånare och år är längre i länet än för landet som helhet. Länstrafiken i länet har genomfört kampanjer för att öka antalet resande med kollektivtrafiken. Ett antal arbetsplatser i länet har fått möjlighet att prova på busskort. Flera kommuner låter sina anställda gå utbildningar i sparsam körning.

I länet, liksom landet i övrigt, har andelen dieselbilar ökat de senaste åren. Denna förändring av fordonsflottan har en negativ inverkan på chanserna att nå målet eftersom dieselbilar generellt sett har högre kväveoxidutsläpp än bilar med andra drivmedel.

Klimatpåverkande gaser och luftföroreningar har till stor del samma källor: trafik och energiproduktion. Det pågår ett intensivt klimatarbete i länet genom klimatrådet och Energikontor Norra Småland. Arbetet bidrar till att stärka samverkan i länet och hitta åtgärder för att minska energiförbrukningen, möjliggöra energieffektivare transporter med mera. Åtgärdsprogrammet kommer att gå ut på remiss under våren år 2014.

En del av luftföroreningarna har sitt ursprung i andra länder, marknära ozon är det tydligaste exemplet på detta. Internationella avtal och överenskommelser är därför viktiga för målet ska kunna nås.

För att kunna sätta in rätt åtgärder är det viktigt att övervaka hur situationen verkligen ser ut i länet. Luftvårdsförbundet och kommunerna i länet har därför under år 2013 bildat ett samverkansområde för övervakning av luftkvalitet i länet. I samverkansområdets övervakningsprogram ingår det både mätningar och modellberäkningar. Under år 2014 kommer mätningar av partiklar, kvävedioxid, svaveldioxid, bensen och flyktiga organiska ämnen ske i alla kommuner i länet.

 

Pil uppåt smiley saknas Frisk luft i Jönköpings län

Indikatorer som följer upp målet