Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Jönköpings läns miljömål?

I Jönköpings län bedöms ett mål, Grundvatten av god kvalitet, som nära att nås till år 2020 medan övriga mål inte kommer att kunna nås till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms enbart på nationell nivå.

Grundvatten av god kvalitet är nära att nås och resterande tio miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020. Bedömningen av miljökvalitetsmålen för Jönköpings län är samma som föregående år.

Av de mål som inte kommer att nås till år 2020 utmärker sig Bara naturlig försurning i Jönköpings län. Trots en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar är sjöar, vattendrag och marker fortfarande försurade. En stor del av de försurande utsläppen kommer från utlandet. Skärpta internationella miljökrav har lett till stora minskningar av det försurande nedfallet, men för att uppnå miljökvalitetsmålet krävs det ytterligare internationella beslut om mål och åtgärder.

Trots att många miljökvalitetsmål bedöms som svåra att nå så pågår det ett aktivt åtgärdsarbete som ökar förutsättningarna att målen ska nås på sikt. Jönköpings län restaurerar stora arealer utdikade våtmarker i några av länets skyddade våtmarksområden och markägare anlägger våtmarker i odlingslandskapet. Bedömningen av Myllrande våtmarker som helhet blir ändå negativ eftersom det krävs fler åtgärder och ett minskat kvävenedfall för att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktioner ska behållas.

För att det ska vara möjligt att nå målen behövs ökade resurser för att kunna genomföra fler åtgärder. Minskade anslag för biologisk mångfald påverkar möjligheterna att nå Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Utvecklingen för de gröna målen blir ännu mer negativ om det blir verklighet av förslaget om neddragningar inom Landsbygdsprogrammet.

Det krävs stora insatser från alla nivåer i samhället- myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner. En del miljökvalitetsmål är även beroende av internationella åtgärder, det gäller framförallt åtgärder som minskar utsläpp och påverkar till exempel Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning och Bara naturlig försurning.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Grön infrastruktur

För att biologiska resurser ska nyttjas på ett hållbart sätt krävs en förståelse för biologisk mångfald på landskapsnivå. Länsstyrelsen deltar i flera projekt med fokus på landskapet. Tillsammans med andra aktörer i länet håller Länsstyrelsen på att ta fram en regional landskapsstrategi för biologisk mångfald. Länsstyrelsen deltar även i arbetet med biosfärsområde Östra Vätterbranterna samt Östra Småland, ett samverkansprojekt mellan Artdatabanken och angränsande länsstyrelser.

Gynnsam bevarandestatus och hotade arter

Sedan år 1999 har Länsstyrelsen skyddat 8 425 hektar som kultur- och naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal, varav 83 hektar under jan-okt 2013. Under samma period har Skogsstyrelsen skyddat 555 hektar som biotopskydd och 739 hektar som naturvårdsavtal, varav 20 hektar under år 2013. Utöver den löpande skötseln av skyddade områden satsas det lite mer på att återställa tre av länets högmossar under åren 2010-2015 (se bedömningstext Myllrande våtmarker) samt restaurera två av länets vattendrag (se bedömningstext Levande sjöar och vattendrag).

Genomförande av åtgärdsprogram för hotade arter har bland annat resulterat i restaurering av 15 hektar rikkärr, olika åtgärder för insekter och skötsel av vityxnelokaler. Under år 2013 har bland annat restaureringen av en fältgentianalokal fortsatt och en lokal för sandödla förbättrats genom röjning av vegetation och sandblottning.  

Sedan år 2004 har över 85 000 skyddsvärda träd inventerats i odlingslandskapet varav 10 000 under år 2013. Många kommuner runt om i länet har påbörjat inventeringar av skyddsvärda träd i tätorterna. Under åren 2013-2015 pågår ett arbetsmarknadsprojekt på Skogsstyrelsen och inventering av skyddsvärda träd är en del i projektet. Markägare i länet har fått bidrag från åtgärdsprogram för skyddsvärda träd, Utvald miljö (Landsbygdsprogrammet) eller Skogsstyrelsen för att frihugga, restaureringshamla och beskära cirka 1 100 träd sedan år 2006. Cirka 550 träd har åtgärdats under år 2013, framförallt med ersättning från Utvald miljö. 

Med anledning av att anslagen till arbetet med hotade arter har minskat har Länsstyrelsen sökt och fått medel för tre projekt som finansieras av Landsbygdsprogrammet Utvald miljö, specialinsatser för landskapets natur- och kulturvärden. Projekten syftar till att restaurera 10 rikkärr, 15 igenväxta betesmarker, slåtterängar eller grustag med hotade arter samt genomföra åtgärder för cirka 1 500 skyddsvärda träd. Projekten ska pågå under ett till två år.  

Under år 2013 har Länsstyrelsen rapporterat till EU enligt artikel 17 i Art- och habitatdirektivet. Rapporteringen sker vart sjätte år och är en bedömning om arter och naturtyper som ingår i Art- och habitatdirektivet har en gynnsam bevarandestatus. Rapporteringen sker på biogeografisk nivå och det går inte att utläsa något om statusen i Jönköpings län. 

Biologiskt kulturarv

Länets båda kulturreservat, Åsens by och Högarp, är agrara miljöer där det småskaliga och ålderdomliga odlingslandskapen upprätthålls och åskådliggörs. Här bedrivs bland annat hamling, det vill säga traditionell lövtäkt, slåtter och uppsättning av trägärdsgårdar enligt de historiska kartorna. Åkrarna på kulturreservatet Åsens by sås enbart in med äldre sädesslag, odlas genom växelbruk och tillförsel av fastgödsel. I de båda kulturreservatet förvaltas och synliggörs det biologiska kulturarvet, som är knutet till dessa kulturmiljöer. 

Landsbygdsprogrammets kulturmiljöstöd är ett viktigt styrmedel för att bevara spåren av det gamla odlingslandskapet, bland annat stenmurar och odlingsrösen.

Tätortsnära natur

Några av länets kommuner förvaltar kommunala reservat och ser till att de är tillgängliga och att de sköts för att upprätthålla befintliga natur- och kulturvärden. Under år 2013 deltar Jönköpings län i ett miljömålsprojekt som handlar om tillgång till naturmiljöer. Resultatet ska visa hur stor andel av befolkningen som bor på olika avstånd till grönområden med beaktande av barriärer i form av vägar och vatten.

Analys

Åtgärdsarbetet som genomförs för olika arter och naturtyper förväntas ge resultat på lång sikt. I vissa fall saknas det kunskap om vilka åtgärder som måste genomföras för att säkerställa det långsiktiga bevarandet av arter och naturtyper. Mer kunskap behövs om vilka åtgärder som måste till för att nyttjandet av ekosystemtjänster och brukandet av naturresurser ska kunna ske på ett hållbart sätt. Kommuner, regionala och nationella myndigheter måste samverka och arbeta utifrån landskapsperspektivet vilket delvis sker i arbetet med en regional landskapsstrategi. Mer resurser måste läggas på forskning om biologisk mångfald. Det är positivt att det arbetas med internationella mål ibland annat konventionen om biologisk mångfald (Nagoya 2010). Det sätter press på Sverige att avsätta medel för att arbeta med åtgärder som gynnar biologisk mångfald och visa att vi har en ambition att nå målen i Nagoyaplanen.

Den nuvarande trenden att anslagen för bland annat arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter minskar påverkar målet i negativ riktning. Det får till följd att åtgärdsarbetet blir lidande och det arbete som har byggts upp under flera år rinner ut i sanden. Även förändringen i arbetet med områdesskydd som kom för några år sedan är negativt för målet. Markägare får 25 procent i påslag på intrångsersättningen för att deras mark ska skyddas som naturreservat, detta medför att färre områden kan skyddas som reservat. Troligtvis försvinner även vissa stödformer inom Landsbygdsprogrammet under år 2014 och 2015, bland annat kulturmiljöstödet och Skogsstyrelsens stödform ”Skogens mångfald”, vilket kommer att få en negativ inverkan på måluppfyllelsen.

Under åren 2012-2014 kommer delar av arbetet med hotade arter, på Länsstyrelsen i Jönköpings län, att finansieras via projekt från Landsbygdsprogrammets Utvald miljö. Andra finansieringsmöjligheter för att gynna den biologiska mångfalden är NOKÅS och LONA-bidrag (Lokala naturvårdsprojekt). Även lagstiftning som Miljöbalken och Skogsvårdslagen är viktiga instrument för att nå målet.

Bristande naturvårdshänsyn inom jord- och skogsbruket är en av de största orsakerna till att målet inte går att nå.

Målet är inte möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet nu och framåt de närmaste åren. Bedömningen av målet är beroende av hur arbetet går med de andra gröna miljökvalitetsmålen.

 

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt växt- och djurliv i Jönköpings län

Indikatorer som följer upp målet