Bedömningen av Jönköpings läns regionala miljökvalitetsmål år 2012 säger att ett mål är nära att nås till 2020 och övriga mål kommer inte att kunna nås till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms enbart på nationell nivå.
Jönköpings län har 14 regionala miljökvalitetsmål. Tre av dem bedöms enbart på nationell nivå: Säker strålmiljö, Skyddande ozonskikt och Begränsad klimatpåverkan. Av dem bedöms Skyddande ozonskikt som möjligt att nå. Säker strålmiljö bedöms som nära att nås och Begränsad klimatpåverkan bedöms inte kunna nås till 2020. Grundvatten av god kvalitet är nära att nås och resterande tio miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020. Bedömningen av miljökvalitetsmålen för Jönköpings län är samma som för föregående år.
Av de mål som inte kommer att nås till 2020 utmärker sig Bara naturlig försurning i Jönköpings län. Trots en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar är sjöar, vattendrag och marker fortfarande försurade. En stor del av de försurande utsläppen kommer från utlandet. Skärpta internationella miljökrav har lett till stora minskningar av det försurande nedfallet, men för att uppnå miljökvalitetsmålet krävs det ytterligare internationella beslut om mål och åtgärder.
Trots att många miljökvalitetsmål är svåra att nå finns det delar av målen som har en positiv utveckling. För Myllrande våtmarker pågår det ett aktivt åtgärdsarbete. Länsstyrelsen i Jönköpings län ska till exempel restaurera stora arealer i några av länets skyddade våtmarksområden. Bedömningen av målet som helhet blir ändå negativ eftersom det krävs omfattande åtgärder för att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktioner ska behållas.
För att det ska vara möjligt att nå målen behövs ökade resurser för att kunna genomföra fler åtgärder. Minskade anslag för biologisk mångfald påverkar möjligheterna att nå Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv.
Det krävs stora insatser från alla nivåer i samhället- myndigheter, privatpersoner näringsliv och kommuner. En del miljökvalitetsmål är även beroende av internationella åtgärder, det gäller framförallt åtgärder som minskar utsläpp och påverkar till exempel Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning och Bara naturlig försurning.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Ett rikt växt- och djurliv
Det är en stor och omfattande insats som krävs för att bevara arter och variationen av ekosystem. Det återstår mycket arbete innan målet kan nås. Minskade anslag till biologisk mångfald påverkar en redan negativt utveckling i fel riktning.
Resultat
För att biologiska resurser ska nyttjas på ett hållbart sätt krävs en förståelse för biologisk mångfald på landskapsnivå. Länsstyrelsen är inblandad i flera projekt med fokus på landskapet. Tillsammans med andra aktörer i länet håller Länsstyrelsen på att ta fram en regional landskapsstrategi. Länsstyrelsen deltar även i Östra Småland-projektet som är ett samarbete mellan Artdatabanken och angränsande länsstyrelser. Under året har landskapsavsnittet Östra Vätterbranterna utsetts till ett biosfärsområde av UNESCO.
Arbete med långsiktigt skydd, skötsel av skyddade områden, åtgärdsprogram för hotade arter, kalkning, restaurering av vattendrag och dispensprövning av biotopskyddsbestämmelserna skapar förutsättningar för att nå målet. Sedan år 1999 har Länsstyrelsen skyddat 8248 hektar som naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal, varav 58 hektar under år 2012. Under samma period har Skogsstyrelsen skyddat 461 hektar som biotopskydd och 702 hektar som naturvårdsavtal, varav 28 hektar under år 2012.
Utöver den vanliga skötseln av skyddade områden satsas det lite mer på att återställa tre av länets högmossar under åren 2010-2015 (se bedömningstext Myllrande våtmarker). Genomförande av åtgärdsprogram för hotade arter har bland annat resulterat i restaurering av sju hektar rikkärr, skötsel av vityxnelokaler, utplantering av mosippeplantor, åtgärder för flera insektsarter och att kunskapen om insektsfaunan som knyts till värdefulla träd har ökat väsentligt genom inventeringar. Under år 2012 har bland annat en fältgentianalokal restaurerats, en finnögontröstlokal har röjts på granplantor och i ett samarbetsprojekt med vägverket har tre sträckor med vägkanter åtgärdats till förmån för hotade vildbin. Sedan år 2004 har över 74 000 skyddsvärda träd inventerats i odlingslandskapet varav cirka 5 000 har inventerats under år 2012. Många kommuner runt om i länet har genomfört eller är på gång att genomföra inventeringar av skyddsvärda träd i tätorterna. Markägare har fått bidrag från åtgärdsprogrammet eller Skogsstyrelsen för att frihugga, restaureringshamla och beskära cirka 800 träd sedan år 2006.
Landsbygdsprogrammet innehåller många olika stödformer som riktar sig till markägare. Stöd betalas bland annat ut för att betesmarker ska hävdas och för att stenmurar ska skötas. Skogsstyrelsens stödformer i Landsbygdsprogrammet, ”Skogens mångfald” och ”Öka arealen ädellöv”, innebär att markägare kan få bidrag för att röja fram vandringsleder, kulturlämningar, skyddsvärda träd, återställa flottningsleder med mera. Med anledning av att anslagen till arbetet med hotade arter har minskat har Länsstyrelsen sökt projektmedel från Landsbygdsprogrammet Utvald miljö, specialinsatser för landskapets natur- och kulturvärden. Under hösten påbörjas ett av projekten som handlar om att cirka 600 träd ska frihuggas, restaureringshamlas eller beskäras. Projektet ska pågå under två år. Mycket naturvårdsarbete bedrivs även av länets kommuner och ideella organisationer.
Analys och bedömning
Förlusten av biologisk mångfald måste hejdas, naturresurser och ekosystemtjänster måste nyttjas på ett hållbart sätt. Åtgärdsarbetet som genomförs för olika arter och naturtyper förväntas ge resultat på lång sikt. I vissa fall saknas det kunskap om vilka åtgärder som måste genomföras för att säkerställa det långsiktiga bevarandet av arter och naturtyper. Mer kunskap behövs även angående vilka åtgärder som måste till för att nyttjandet av ekosystemtjänster och brukandet av naturresurser ska kunna ske på ett hållbart sätt. Kommuner, regionala och nationella myndigheter måste samverka och arbeta utifrån landskapsperspektivet vilket delvis sker i arbetet med en regional landskapsstrategi. Mer resurser måste satsas på forskning och på arbetet med biologisk mångfald. Det är positivt att det arbetas med internationella mål ibland annat konventionen om biologisk mångfald (Nagoya 2010). Det sätter press på Sverige att avsätta medel för att arbeta med åtgärder som gynnar biologisk mångfald och visa att vi har en ambition att nå målen i Nagoyaplanen.
Den nuvarande trenden att anslagen för bland annat arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter minskar påverkar målet i negativ riktning. Minskade anslag får till följd att åtgärdsarbetet bli lidande och det arbete som har byggts upp under flera år rinner ut i sanden. Även förändringen i arbetet med områdesskydd som kom för några år sedan är negativt för målet. Förändringen innebär att markägare får 25 procent i påslag på intrångsersättningen för att deras mark ska skyddas som naturreservat, detta medför att färre områden kan skyddas som reservat. Det finns inga styrmedel för att arbeta med arter som inte är hotade och upptagna på rödlistan men som påverkas negativt av att naturtyper och livsmiljöer försvinner. Inför kommande år kommer delar av arbetet med hotade arter, på Länsstyrelsen i Jönköpings län, att finansieras via projekt från Landsbygdsprogrammets Utvald miljö. Andra finansieringsmöjligheter för att gynna den biologiska mångfalden är Landsbygdsprogrammets ”Skogens mångfald” och LONA-bidrag (Lokala naturvårdsprojekt).
Även lagstiftning som Miljöbalken och Skogsvårdslagen är viktiga instrument för att nå målet. Några av de största orsakerna till att det är svårt att nå måluppfyllelse för ett rikt växt- och djurliv är bristande naturvårdshänsyn inom jord- och skogsbruket men även regeländringarna i Landsbygdsprogrammet som har medfört att flera skyddsvärda träd har avverkats i onödan.
Målet är inte möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet. Bedömningen av målet är beroende av hur arbetet går med de andra gröna miljökvalitetsmålen.
Ett rikt växt- och djurliv i Jönköpings län
Indikatorer som följer upp målet