Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland och vi ser resultat av genomförda åtgärder. Samtidigt motverkas åtgärderna till viss del av samhällsutvecklingen och för flera av målen saknas resurser och styrmedel för att de ska uppnås. Av tolv mål som bedöms på regional nivå kommer tio inte att nås i tid.
Inom miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning finns positiva trender och miljökvalitetsmålen bedöms båda som nära att nås. Det beror bland annat på att utsläppen av luftburet svavel har minskat kraftigt tack vare nationell och internationell lagstiftning. Inom Frisk luft finns stor regional rådighet och halterna av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen har minskat.
Arbetet med vattendirektivet och miljöövervakningen fortsätter och intensifieras vilket påverkar flera vattenrelaterade mål positivt. Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag och utökade resurser för att sätta in effektiva åtgärder där de gör bäst nytta. Övergödning är fortfarande ett av de största miljöproblemen i länet.
Inom Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar behövs tydliga styrmedel och ökade resurser för skydd av jordbruksmark och skog samt bevarande av kulturmiljön. Utformningen av det nya landsbygdsprogram som träder i kraft 2014 kommer att inverka på flera av miljökvalitetsmålen. Programmet är ännu inte klart.
För miljömålet Giftfri miljö är det främst på EU-nivå som de största möjligheterna finns att påverka måluppfyllelse. Inom länet har vi främst rådighet kring åtgärder av förorenade områden, där minskade resurser påverkar åtgärdstakten.
Generellt ses ingen positiv utveckling för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald. Det är bland annat viktigt att ett ökat uttag av biomassa i skogen görs på ett hållbart sätt. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö nås generellt inte i tid. Här behövs ökade resurser till kunskapsunderlag och åtgärder.
Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser på sikt för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid planering och genomförande av åtgärder.
Ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen är under framtagande och ska färdigställas 2013. Arbetet sker i ett brett regionalt samarbete och programmet förväntas leda till fler och effektivare åtgärder framöver.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Ett rikt växt- och djurliv
Målet bedöms inte vara möjligt att nå, men med rätt insatta åtgärder från markägare och brukare och nya styrmedel kan arbetet gå framåt. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
Resultat
För flera viktiga naturmiljöer ligger Östergötland i framkant inom arbetet för hållbart nyttjande. För de flesta av de utpekade naturmiljöerna har betydande insatser gjorts de senaste åren inom kartläggning, restaurering och skötsel. Utvecklingen för den biologiska mångfalden går i flera fall ändå åt fel håll. De viktigaste faktorerna som påverkar måluppfyllelsen är skogsbrukets miljöhänsyn, naturvårdsmyndigheternas arbete med restaurering, skydd- och skötselarbete samt de ekonomiska förutsättningarna för betesdrift. Det saknas även resurser för att skydda värdefulla skogsmiljöer.
Eklandskapet har stora värden
I Östergötland finns stora biologiska värden i det karakteristiska eklandskapet. För att behålla dessa är det viktigt att markerna hävdas genom bete eller slåtter. I nuläget växer eklandskapet långsamt igen och naturvårdssatsningar görs främst i de värdefullaste områdena. Flera aktörer har arbetat parallellt med restaurering av igenväxta ekmiljöer och många brukare har satt dessa marker i hävd under de senaste åren.
Negativ trend för vissa arter i skogen
Mätningar visar att flera organismgrupper har en negativ trend och läget bedöms vara sämst i skogen. Bland annat är situationen svår för arter som kräver större områden undantagna från skogsbruksåtgärder. Andra arter som påverkas negativt är de som lever på död ved och solberoende arter som lever i öppna tallskogar. För få bränder, ökad granplantering och hårt viltbete är negativt för föryngringen av tall- och lövskog och leder till mörkare, tätare och mer ensidiga skogar. En hårdare skattning av viltstammarna vore positivt för ett ökat inslag av löv och tall i skogen. Skogsstyrelsens studier visar att hänsynen till naturvärden vid avverkningar ofta är bristfällig. Uttaget av biobränslen ökar också vilket riskerar att sänka artrikedomen om uttaget sker på fel sätt.
Både för lågt och för intensivt brukande kan skada
Den biologiska mångfalden i våtmarker påverkas generellt sett negativt av intensivt jord- och skogsbruk. Utdikning och körskador kan dränera markerna. Vattnet kan också få hög tillförsel av näring och humus vilket är negativt för många arter. I odlingslandskapet syns två trender som båda kan medföra problem. Vissa delar av Östergötland går mot intensiv odling där brist på buskar och träd samt användning av bekämpningsmedel påverkar mångfalden negativt. I andra delar läggs jordbruk ned och marker växer igen. Det slår mot arter som är beroende av ljus och av nektarbärande blommor. En viktig naturtyp som håller på att försvinna är breda skogsbryn med olika blommande träd och buskar.
Natur- och kulturvärden restaureras
Under 2012 har åtgärder genomförts med finansiering av landsbygdsprogrammet. Det gäller bland annat restaurering av betesmarker och alléer, frihuggning av gamla träd, samt uppsättning av rovdjursstängsel som medför att biologiskt rika betesmarker fortsatt kan betas. Kulturmiljöer har gynnats bland annat genom restaurering och återskapande av trägärdesgårdar och överloppsbyggnader.
Gott arbete för hotade arter
Utvecklingen för flera miljöers hotade arter har vänts till positiv trend tack vare betydande insatser från markägare och naturvårdsmyndigheter. Det gäller till exempel för ekmiljöer, kalkkärr och gamla träd. Samtidigt finns fortfarande brister på grund av den otillräckliga hänsynen vid skogsavverkningar och avsaknaden av död ved i landskapet.
Sedan 2005 gör Länsstyrelsen direkta satsningar för att ta fram åtgärdsprogram för de mest hotade arterna. Det görs som ett komplement till det traditionella naturvårdsarbetet med naturreservat och andra skyddade områden, och har fått goda resultat. Under 2012 har tre särskilda projekt startats för naturvårdsinsatser i odlingslandskapet. De gäller skyddsvärda träd, sandmarker och rikkärr. Flera av länets kommuner arbetar med värdefulla projekt för att gynna hotade arter. Det görs bland annat genom så kallade lokala naturvårdsprojekt (LONA).
Analys och bedömning
Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Många åtgärder för naturvård sker i länet, men de motverkas bland annat av trenden mot intensivare jord- och skogsbruk.
Negativ utveckling för flera arter
Utvecklingen för djur och växter i Östergötland är svagt negativ i flera naturtyper, som skog, våtmarker och odlingslandskap. Förvaltningen av länets skogar bedöms inte vara ekologiskt hållbar. Arter förväntas försvinna från länet och artrikedomen per ytenhet förväntas sjunka. Ökade åtgärder krävs för att uppfylla målet. Ett viktigt styrmedel för arbetet för biologisk mångfald vore tydligt kvantifierade nationella mål. Det saknas även resurser för att skydda värdefulla skogsmiljöer.
Betesdrift och skogsbruk viktigt
För ett mer hållbart nyttjande av betydelsefulla naturmiljöer är några aspekter av särskild vikt. Det är främst de ekonomiska förutsättningarna för betesdrift, skogsbrukets miljöhänsyn och att det landskapsekologiska arbetet utvecklas. När det gäller hävd av ekmiljöer så är trenden positiv men insatserna måste öka för att målet ska kunna nås. Ett hinder är lantbrukets dåliga lönsamhet, som bland annat kan leda till brist på betesdjur. Andra hinder är utformningen av stöd inom landsbygdsprogrammet och att betesdjuren inte betar där det gör bäst nytta för den biologiska mångfalden. (Se även bedömningen av Ett rikt odlingslandskap.)
Planering påverkar naturtillgång
Det är viktigt att tätortsbor har tillgång till närbelägna och biologiskt rika naturområden för vardagsaktiviteter och upplevelser. Här är kunskapsunderlaget dåligt. De viktigaste faktorerna som påverkar tillgången till natur är kommunernas planering, exploatering samt skötsel av parker och andra stadsnära naturområden.
Tallskogar och betesmarker i fokus för åtgärder
Under 2013 planeras uppsökande verksamhet till östgötska markägare med särskilt värdefulla ohävdade betesmarker. Markägarna ska få information om möjligheten att söka ersättning för att restaurera marken och frihugga igenväxta gamla träd. Dessutom planerar Länsstyrelsen bland annat fortsatta aktiva åtgärder för att öka mängden död ved i tallskogar, samt restaurering av fler sandmiljöer och rikkärr. I kommunerna planeras exempelvis skötselåtgärder, florainventering och uppdatering av flera kommunala naturvårdsprogram.
Bevara den biologiska mångfalden
2015 ska nio av de mest betydelsefulla naturtyperna för länets biologiska mångfald nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt. (Länseget mål)
Målet är möjligt att nå i tillräcklig grad inom tidsramen men ytterligare åtgärder krävs. För flera av naturmiljöerna ligger Östergötland i framkant vad gäller detta arbete eller i nivå med övriga landet. För de flesta av de utpekade naturmiljöerna har betydande insatser gjorts de senaste åren vad gäller kartläggning, restaurering och skötsel men en intensifiering av detta arbete krävs för att uppfylla målet. Av särskild vikt är de ekonomiska förutsöttningarna för betesdrift, skogsbrukets miljöhänsyn och att det landskapsekologiska arbetet utvecklas.
Detta är ett länseget delmål som är en specificering av det nationella miljökvalitetsmålet.
Bevara ekmiljöernas växt- och djurliv
2015 ska minst 10 000 hektar värdekärnor av ekmiljöer hävdas genom bete eller slåtter, så att den biologiska mångfalden upprätthålls på landskapsnivå. (Länseget mål)
Målet är möjligt att nå i tillräcklig grad inom tidsramen men ytterligare åtgärder krävs. Flera aktörer har arbetat parallellt med restaurering av igenväxta ekmiljöer och många brukare har satt dessa marker i hävd under de senaste åren. Trenden är positiv men insatserna måste öka för att målet ska kunna nås. Ett hinder är bristen på betesdjur eller att betesdjuren inte betar där det gör bäst nytta för den biologiska mångfalden.
Målet är regionalt och saknar nationell motsvarighet, men kan ses som en precisering av det nationella delmålet om att hejda förlusten av biologisk mångfald.
Förbättra statusen för hotade arter
2015 ska minst 90 procent av länets hotade arter ha behållit eller ökat sina populationer jämfört med 2005. (Regionaliserat mål)
Målet är svårt att nå i tillräcklig utsträckning inom den utsatta tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in. Den största orsaken till detta är den svaga hänsynen vid skogsavverkningar och bristen på död ved i landskapet. Dock har utvecklingen för flera miljöers hotade arter vänts till positiv trend tack vare betydande insatser från naturvårdsmyndigheter och markägare. Detta gäller till exempel för ekmiljöer, kalkkärr och gamla träd. Detta är ett länseget delmål.
Målet är en regional precisering av det nationella delmålet om att förbättra bevarandestatusen för hotade arter.
Öka möjligheterna till rika naturupplevelser
Senast 2015 ska länets tätortsbor inom gångavstånd ha tillgång till biologiskt rika naturområden för vardagsaktiviteter och upplevelser. (Länseget mål)
Målet är möjligt att nå i tillräcklig grad inom tidsramen men ytterligare åtgärder krävs. Dock är kunskapsunderlaget om dagens situation otillräcklig att bedömningen är osäker. De viktigaste faktorerna som påverkar möjligheterna att nå målet är kommunernas planering, exploatering, skötsel av parker och andra stadsnära naturområden.
Delmålet är regionalt utan nationell motsvarighet men är en konkretisering av miljökvalitetsmålet.
Ett rikt växt- och djurliv i Östergötlands län
Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas
Indikatorer som följer upp målet