Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Östergötlands läns miljömål?

Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland och vi ser resultat av genomförda åtgärder. Samtidigt motverkas åtgärderna till viss del av samhällsutvecklingen och för flera av målen saknas resurser och styrmedel för att de ska uppnås. Av tolv mål som bedöms på regional nivå kommer tio inte att nås

Inom miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning finns positiva trender och miljökvalitetsmålen bedöms båda som nära att nås. Det beror bland annat på att utsläppen av luftburet svavel har minskat kraftigt tack vare nationell och internationell lagstiftning. Inom Frisk luft finns stor regional rådighet och halterna av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen har minskat.

Arbetet med vattendirektivet och miljöövervakningen fortsätter och intensifieras vilket påverkar flera vattenrelaterade mål positivt. Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag och utökade resurser för att sätta in effektiva åtgärder där de gör bäst nytta. Övergödning är fortfarande ett av de största miljöproblemen i länet.

Inom Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar behövs tydliga styrmedel och ökade resurser för skydd av jordbruksmark och skog samt bevarande av kulturmiljön. Utformningen av det nya landsbygdsprogrammet är avgörande för resultaten inom flera av miljökvalitetsmålen då miljöersättningarna har varit avgörande för restaurering och skötsel av betesmarker. Oklarheter kring hur olika miljöersättningar kommer att se ut de kommande åren gör att lantbrukare i vissa fall väljer att inte förlänga sina åtaganden.

För miljömålet Giftfri miljö är det främst på EU-nivå som de största möjligheterna finns att påverka måluppfyllelse. Inom länet har vi främst rådighet kring åtgärder av förorenade områden, där minskade resurser påverkar åtgärdstakten.

Generellt ses ingen positiv utveckling för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald. Det är bland annat viktigt att ett ökat uttag av biomassa i skogen görs på ett hållbart sätt. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö nås generellt inte i tid. Här behövs ökade resurser till kunskapsunderlag och åtgärder.

Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser på sikt för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid planering och genomförande av åtgärder.

Ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen går på remiss under hösten 2013. Arbetet med framtagandet av åtgärdsprogrammet har skett i ett brett regionalt samarbete och programmet förväntas leda till fler och effektivare åtgärder framöver.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

För flera viktiga naturmiljöer ligger Östergötland i framkant inom arbetet för hållbart nyttjande. Betydande insatser har gjorts inom kartläggning, restaurering och skötsel. Utvecklingen för den biologiska mångfalden går i flera fall ändå åt fel håll. Måluppfyllelsen påverkas av skogsbrukets miljöhänsyn, naturvårdsmyndigheternas arbete med restaurering, skydd- och skötselarbete samt de ekonomiska förutsättningarna för betesdrift. Det saknas även resurser för skydd av värdefulla skogsmiljöer.

Eklandskapet har stora värden

I Östergötland finns stora biologiska värden i det karakteristiska eklandskapet, och det är viktigt att hävda markerna genom bete eller slåtter. I nuläget växer eklandskapet långsamt igen och naturvårdssatsningar görs främst i de värdefullaste områdena. Flera aktörer har arbetat parallellt med restaurering av igenväxta ekmiljöer och många brukare har satt dessa marker i hävd under de senaste åren.

Negativ trend för vissa arter i skogen

Arter som kräver större områden undantagna från skogsbruksåtgärder, arter som lever på död ved och solberoende arter som lever i öppna tallskogar bedöms ha en negativ trend. För få bränder, ökad granplantering och hårt viltbete är negativt för föryngringen av tall- och lövskog och leder till mörkare, tätare och mer ensidiga skogar. En hårdare skattning av viltstammarna kan ge ett ökat inslag av löv och tall. Hänsynen till naturvärden vid avverkningar är ofta bristfällig.

Både för lågt och för intensivt brukande kan skada

Biologisk mångfald i våtmarker påverkas generellt sett negativt av intensivt jord- och skogsbruk. Utdikning och körskador kan dränera markerna. I delar av Östergötland med intensiv odling påverkar brist på buskar och träd och användning av bekämpningsmedel mångfalden negativt. I andra delar läggs jordbruk ned och marker växer igen, vilket påverkar arter som är beroende av ljus och nektarbärande blommor. Breda skogsbryn med olika blommande träd och buskar håller på att försvinna.

Natur- och kulturvärden restaureras

Exempel på åtgärder som genomförts under 2013, med finansiering av landsbygdsprogrammet, är restaurering av betesmarker och alléer, frihuggning av gamla träd, samt uppsättning av rovdjursstängsel. Kulturmiljöer har gynnats genom restaurering och återskapande av trägärdesgårdar och överloppsbyggnader. Resurser till miljöövervakning och inventering under en längre period är en förutsättning för att insamla nödvändiga data om förändringar i miljötillståndet och naturliga variationer, och är avgörande för en målinriktad och effektiv natur- och kulturvård.

Gott arbete för hotade arter

Utvecklingen för flera miljöers hotade arter, som exempelvis ekmiljöer, kalkkärr och gamla träd, är numera positiv tack vare betydande insatser från markägare och naturvårds-myndigheter. Samtidigt finns fortfarande brister på grund av otillräcklig hänsyn vid skogsavverkningar och för lite död ved i landskapet. Länsstyrelsen gör direkta åtgärdssatsningar för de mest hotade arterna, som ett komplement till det traditionella naturvårdsarbetet, vilket har fått goda resultat. Sedan 2012 pågår tre projekt för naturvårdsinsatser i odlingslandskapet, kopplat till skyddsvärda träd, sandmarker och rikkärr. Flera av länets kommuner arbetar med hotade arter, bland annat genom lokala naturvårdsprojekt (LONA).

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Många åtgärder för naturvård sker i länet, men de motverkas bland annat av trenden mot intensivare jord- och skogsbruk.

Negativ utveckling för flera arter

Utvecklingen för djur och växter i Östergötland är svagt negativ i flera naturtyper, som skog, våtmarker och odlingslandskap. Förvaltningen av länets skogar bedöms inte vara ekologiskt hållbar. Arter förväntas försvinna från länet och artrikedomen per ytenhet förväntas sjunka. Ökade åtgärder krävs för att uppfylla målet. Ett viktigt styrmedel för arbetet för biologisk mångfald vore tydligt kvantifierade nationella mål. Det saknas även resurser för att skydda värdefulla skogsmiljöer.

Betesdrift och skogsbruk viktigt

För ett mer hållbart nyttjande av betydelsefulla naturmiljöer är främst de ekonomiska förutsättningarna för betesdrift, skogsbrukets miljöhänsyn och det landskapsekologiska arbetet av särskild vikt. Det är nödvändigt med helhetssyn i arbetet där fler berörda sektorer samarbetar inom ett större område. Arbetet med fler gröna korridorer i landskapet behöver utvecklas. När det gäller hävd av ekmiljöer så är trenden positiv men insatserna måste öka för att målet ska nås. Ett hinder är lantbrukets dåliga lönsamhet, som bland annat kan leda till brist på betesdjur.

Planering påverkar naturtillgång

Det är viktigt att tätortsbor har tillgång till närbelägna och biologiskt rika naturområden för vardagsaktiviteter och upplevelser. Idag tenderar flera tätortsnära naturområden blir mer ensidiga och av sämre kvalitet. De viktigaste faktorerna som påverkar tillgången till natur är kommunernas planering, exploatering samt skötsel av parker och andra stadsnära naturområden. Nytt för 2013 är ”Gröna jobb-lag” som bland annat arbetar med parkarbete och slåtter under skogsstyrelsens regi. Kombinerat med utbildning ökar detta möjligheten att sköta tätortsnära natur på ett hållbart sätt.

Tallskogar och betesmarker i fokus för åtgärder

Under 2013 pågick uppsökande verksamhet till östgötska markägare med särskilt värdefulla ohävdade betesmarker. Markägarna fick information om möjligheten att söka ersättning för att restaurera marken och frihugga igenväxta gamla träd. Dessutom planerar Länsstyrelsen bland annat fortsatta aktiva åtgärder för att öka mängden död ved i tallskogar, samt restaurering av fler sandmiljöer och rikkärr. I kommunerna planeras exempelvis skötselåtgärder, florainventering och uppdatering av flera kommunala naturvårdsprogram.

Pil uppåt smiley saknas Bevara den biologiska mångfalden

2015 ska nio av de mest betydelsefulla naturtyperna för länets biologiska mångfald nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt. (Länseget mål)

Målet är möjligt att nå i tillräcklig grad inom tidsramen men ytterligare åtgärder krävs. För flera av naturmiljöerna ligger Östergötland i framkant vad gäller detta arbete eller i nivå med övriga landet. För de flesta av de utpekade naturmiljöerna har betydande insatser gjorts de senaste åren vad gäller kartläggning, restaurering och skötsel men en intensifiering av detta arbete krävs för att uppfylla målet. Av särskild vikt är de ekonomiska förutsöttningarna för betesdrift, skogsbrukets miljöhänsyn och att det landskapsekologiska arbetet utvecklas.

Detta är ett länseget delmål som är en specificering av det nationella miljökvalitetsmålet.

Pil uppåt smiley saknas Bevara ekmiljöernas växt- och djurliv

2015 ska minst 10 000 hektar värdekärnor av ekmiljöer hävdas genom bete eller slåtter, så att den biologiska mångfalden upprätthålls på landskapsnivå. (Länseget mål)

Målet är möjligt att nå i tillräcklig grad inom tidsramen men ytterligare åtgärder krävs. Flera aktörer har arbetat parallellt med restaurering av igenväxta ekmiljöer och många brukare har satt dessa marker i hävd under de senaste åren. Trenden är positiv men insatserna måste öka för att målet ska kunna nås. Ett hinder är bristen på betesdjur eller att betesdjuren inte betar där det gör bäst nytta för den biologiska mångfalden.

Målet är regionalt och saknar nationell motsvarighet, men kan ses som en precisering av det nationella delmålet om att hejda förlusten av biologisk mångfald.

Pil uppåt smiley saknas Förbättra statusen för hotade arter

2015 ska minst 90 procent av länets hotade arter ha behållit eller ökat sina populationer jämfört med 2005. (Regionaliserat mål)

Målet är svårt att nå i tillräcklig utsträckning inom den utsatta tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in. Den största orsaken till detta är den svaga hänsynen vid skogsavverkningar och bristen på död ved i landskapet. Dock har utvecklingen för flera miljöers hotade arter vänts till positiv trend tack vare betydande insatser från naturvårdsmyndigheter och markägare. Detta gäller till exempel för ekmiljöer, kalkkärr och gamla träd. Detta är ett länseget delmål.

Målet är en regional precisering av det nationella delmålet om att förbättra bevarandestatusen för hotade arter.

Pil uppåt smiley saknas Öka möjligheterna till rika naturupplevelser

Senast 2015 ska länets tätortsbor inom gångavstånd ha tillgång till biologiskt rika naturområden för vardagsaktiviteter och upplevelser. (Länseget mål)

Målet är möjligt att nå i tillräcklig grad inom tidsramen men ytterligare åtgärder krävs. Dock är kunskapsunderlaget om dagens situation otillräcklig att bedömningen är osäker. De viktigaste faktorerna som påverkar möjligheterna att nå målet är kommunernas planering, exploatering, skötsel av parker och andra stadsnära naturområden.

Delmålet är regionalt utan nationell motsvarighet men är en konkretisering av miljökvalitetsmålet.

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt växt- och djurliv i Östergötlands län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas

Indikatorer som följer upp målet