Inget av miljökvalitetsmålen kommer att nås i Södermanland till år 2020. Ett av målen – Bara naturlig försurning är nära att nås med idag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Elva mål nås inte i länet utan ytterligare styrmedel och åtgärder. Tre av miljökvalitetsmålen bedöms inte på regional nivå.
Inga större förändringar av miljötillståndet i länet har skett under det senaste året. För de flesta mål är trenden neutral, det vill säga det går inte att se en särskild riktning på utvecklingen i miljön. Undantag är Bara naturlig försurning, där trenden är positiv, och Ett rikt växt- och djurliv där trenden är negativ.
För Bara naturlig försurning utvecklas miljötillståndet positivt. Endast ett fåtal sjöar och vattendrag är försurade i länet. Försurningen har minskat tack vare kalkning och minskat nedfall av försurande ämnen.
För Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård är situationen betydligt mer negativ. Hälften av länets sjöar är övergödda och länets kustvatten har försämrats sedan 2010. Trots en svag förbättring är övergödningen ett fortsatt allvarligt miljöproblem.
Trots en satsning på skydd av skog avverkas årligen skogar med höga naturvärden. Förhållandena för många andra naturtyper och arter försämras också i länet. Det gör att det blir mycket svårt att nå Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag. Den negativa påverkan på den biologiska mångfalden hänger även samman med andra miljöproblem såsom klimatförändringar, övergödning, försurning och utsläpp av skadliga kemiska ämnen.
Trots att flera kommuner jobbar med förorenade områden, nås inte Giftfri miljö. För att nå målet krävs bättre kunskap om ämnenas effekter, skärpt lagstiftning samt starkare konsumentkrav. Tillförseln av skadliga ämnen påverkar även grundvattnet negativt. Detta påverkar Grundvatten av god kvalitet.
För att kunna nå Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö och Frisk luft krävs bland annat att kommunerna fortsätter sitt översiktsplanearbete, att externa köpcentra inte lokaliseras utanför stadskärnorna, att nya bostäder samplaneras med kollektivtrafik samt att energianvändningen i byggnader minskar.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Målet Storslagen fjällmiljö är inte aktuellt i Södermanland.
Tidigare regionala miljömål
Ett rikt odlingslandskap
Arealen betesmark med miljöersättning minskar kontinuerligt. Arealen slåtteräng har ökat. Utformningen av kommande Landsbygdsprogram kommer att vara viktig för att situationen ska förbättras. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
Resultat
Anslutningen till miljöersättning för betesmarker och natur- och kulturmiljöer uppvisar en negativ trend, som planat ut något det senaste året. Arbete pågår för restaurering inom dessa områden. Arealen åkermark är oförändrad och det finns fortfarande många hotade arter i länet.
Jordbruksmarkens halt av föroreningar
Arealen åkermark med stöd i Södermanland ligger på en jämn nivå, liksom arealen åker som odlas ekologiskt och med vallstöd (Jordbruksverket, 2012. DAWA-statistik). Det bidrar till en lägre halt av bekämpningsmedel i odlingslandskapet.
Variationsrikt odlingslandskap
Cirka 15400 ha betesmark med miljöersättning finns i länet. Sedan 2006 har arealen minskat med totalt 18 procent, och under 2011 skedde en minskning med 4 % eller 588 ha. Arealen särskilda värden är oförändrad, och motsvarar ungefär hälften av betesmarken i Södermanland. Under 2011 beslutade Länsstyrelsen om stöd till restaurering av cirka 50 ha ny betesmark. Totalt pågår restaurering av cirka 250 ha betesmark och slåtteräng med stöd i länet (Jordbruksverket, 2012. DAWA-statistik). Extra medel har satsats på uppsökande verksamhet för att öka arealen mark som restaureras. Länsstyrelsen har också hållit två restaureringskurser.
405 ha slåtteräng med miljöersättning finns i länet. Det är den största areal slåtteräng vi haft sedan år 2000 (Jordbruksverket, 2012. DAWA-statistik). På grund av att det råder brist på betesdjur i Södermanland (ATL 20120928), och de höga natur- och kulturvärdena knutna till slåtterängar, har en särskild satsning gjorts för att öka arealen slåtteräng. Insatser som gjorts inom satsningen är uppsökande rådgivning för restaurering, informationsinsatser och två slåtterkurser.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Anslutningen till kulturmiljöstödet, för skötsel av landskapselement på åkermark, har tidigare minskat. Under 2011 har anslutningen varit oförändrad (Jordbruksverket, 2012. DAWA-statistik). Länsstyrelsen deltar i ett projekt där man tar fram en metod för att övervaka landskapselementen i åkerlandskapet. Länsstyrelsen arbetar med rådgivning inom området och stöd till upprustning, restaurering och återskapande av kulturmiljöer. Under 2011 har beslut om stöd tagits för att restaurera 25 övergivna jordbruksbyggnader och 130 alléträd (Jordbruksverket, 2012. DAWA-statistik).
Växt- och husdjursgenetiska resurser
En satsning som kan hjälpa till att bevara den genetiska mångfalden i gamla odlade äppelsorter är boken Sörmländska äpplen som tagits fram på initiativ av Länsstyrelsen. Här lyfts mångfalden av de äldre sorterna i Södermanland fram.
Hotade arter och naturmiljöer
Den uppsökande verksamhet som bedrivits för ökad restaurering av betesmarker och slåtterängar har inriktats på särskilt värdefulla områden och områden där särskilt hotade arter finns. Av de 21 åtgärdsprogram för hotade arter som berör länet har åtgärdsarbete påbörjats i 12 program. Några av dessa är särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet, sandödla, trumgräshoppa, läderbagge, bibagge och finnögontröst. Det senaste året har inventeringar av flera arter genomförts och skötselåtgärder har genomförts i två program. Länsstyrelsen har bland annat frihuggit cirka 1000 skyddsvärda träd i kulturlandskapet (till och med 2012). På grund av resursminskningar har färre skötselåtgärder än planerat kunnat genomföras.
Analys och bedömning
Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer nås till år 2020. De negativa trenderna för en del av preciseringarna inom miljömålet har planat ut något, men det är inte möjligt att nå målet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Utveckling av bättre indikatorer är viktigt för en rättvisande bedömning. Minskningen av arealen betesmark med miljöersättning är en viktig del i bedömningen. Länsstyrelsen arbetar regionalt med informationsinsatser och med insatser bland annat för att restaurera natur- och kulturmiljöer. Men faktorer som påverkar måluppfyllelsen i stort är nationella och globala. Lönsamheten för lantbruksföretagen är en sådan faktor.
Hävdade marker måste fortsätta skötas
Arbetet med restaurering av natur- och kulturmiljöer är viktigt och värdefullt, men kanske ännu viktigare är att redan hävdade marker fortsätter att skötas. Positivt är att de värdefullaste markerna med särskilda värden fortsätter att skötas inom stödsystemet och ligger på en jämn nivå. Arealen restaurerad mark räcker inte för att arealmässigt kompensera för minskningen av betesmark med miljöersättning.
Få betesdjur och på fel ställen
Enligt Jordbruksverkets datamodell över antal betesdjur i förhållande till areal naturbetesmark så råder det idag brist på betesdjur i Södermanland (ATL 20120928). Ett problem är också att en del djur inom nötköttsproduktionen står inne samt att betesdjuren betar på fel ställe, till exempel vallar istället för naturbetesmarker. Att arealen betesmark med miljöersättning har minskat i länet ger en indikation på att arealen hävdad naturbetesmark troligen minskar. Men uppföljning på vad som händer med markerna som hamnar utanför stödsystemet saknas, därför går det inte säkert att säga att indikationen stämmer. Detsamma gäller för landskapselement anslutna till kulturmiljöstödet. Lill-NILS, som är ett projekt inom den regionala miljöövervakningen och miljömålsuppföljningen, kommer att kunna ge en bild av utvecklingen för landskapselementen oberoende av om de är anslutna till stödsystemet. Minskning av arealen betesmark påverkar flera av målets preciseringar negativt.
Livskraftigt lantbruk en förutsättning
En förutsättning för att kunna nå målet är ett livskraftigt lantbruk i länet. För att klara preciseringarna inom biologisk mångfald behövs tillräckligt med betesdjur som betar naturbetsmarker. Det kräver lönsamhet för lantbruksföretag med inriktning på djurhållning, samt styrmedel så att det finns motivation och lönsamhet i att beta naturbetesmarker. Krisen för mjölksektorn under 2012 är en faktor som kan få negativ betydelse för målet.
Utformningen av kommande Landsbygdsprogram (2014-2020) kommer att vara viktig för om miljömålet kan nås till år 2020.
Ett rikt odlingslandskap i Södermanlands län
Indikatorer som följer upp målet