Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Inget av miljökvalitetsmålen kommer att nås i Södermanland till år 2020. Enbart naturlig försurning är nära att nås med i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Elva mål nås inte i länet utan ytterligare styrmedel och åtgärder. Tre av miljökvalitetsmålen bedöms inte på regional nivå.

Det har inte skett några större förändringar för miljötillståndet i länet under det senaste året. För de flesta mål är  trenden neutral, det vill säga att det inte går att se en särskild riktning på utvecklingen i miljön. De mål som utgör undantag är Bara naturlig försurning, där trenden är positiv, och Ett rikt växt- och djurliv där trenden är negativ.

För Bara naturlig försurning utvecklas miljötillståndet positivt. Endast ett fåtal sjöar och vattendrag är försurade i länet. Försurningen har minskat tack vare kalkning och minskat nedfall av försurande ämnen.

För målen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård är situationen betydligt mer negativ. Hälften av länets sjöar är övergödda och länets kustvatten har försämrats sedan 2010. Trots en svag förbättring är övergödningen ett fortsatt allvarligt miljöproblem.

Trots en satsning på skydd av skog avverkas årligen skogar med höga naturvärden. Förhållandena för många andra naturtyper och arter försämras också i länet. Det gör att det blir mycket svårt att nå Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag. Arealen slåtteräng har ökat i länet, medan arealen betesmark fortsätter att minska. Den negativa påverkan på den biologiska mångfalden hänger även samman med andra miljöproblem såsom klimatförändringar, övergödning, försurning och utsläpp av skadliga kemiska ämnen.

Trots att flera kommuner jobbar med förorenade områden, nås inte målet Giftfri miljö. För att nå målet krävs bättre kunskap om ämnenas effekter, skärpt lagstiftning samt starkare konsumentkrav. Tillförseln av skadliga ämnen påverkar även grundvattnet negativt. Detta påverkar målet Grundvatten av god kvalitet.

För att kunna nå Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö och Frisk luft krävs bl a att kommunerna fortsätter sitt översiktsplanearbete, att externa köpcentra inte lokaliseras utanför stadskärnorna, att nya bostäder samplaneras med kollektivtrafik samt att energianvändningen i byggnader minskar.

Bedömningen av miljökvalitetsmålen i länet gäller 12 mål. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt. Målet Storslagen fjällmiljö är inte aktuell i Södermanland.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Intressekonflikterna är många och komplicerade samtidigt som många åtgärder är kostsamma och kräver stora insatser. Regionplaneringen är inte tillräcklig för att begränsa energianvändning, klimat- och miljöpåverkan. Planeringen behöver inriktas på att bygga tätare och mer tranportsnåla städer och tätorter. Järnvägen behöver öka sin andel av transportarbetet.

Hållbar samhällsplanering

Flertalet av länets kommuner arbetar aktivt med sin översiktsplanering. Katrineholm, Strängnäs och Trosa ser nu över sina översiktsplaner i vilka hänsyn till miljömålen tas. Länsstyrelsen har under hösten 2013 gjort en sammanfattande redogörelse inför kommunernas översiktsplanering, där aktuellt regionalt underlag för hållbar samhällsplanering presenteras.

Regionförbundet har antagit en Sörmlandsstrategi 2020. Strategin saknar dock en beskrivning av hur den kan komma att påverka mark- och vattenanvändningen i länet.

Av de åtta kommuner som svarade på miljömålsenkäten 2013 uppgav fem att de har aktuella dokument för att främja miljöanpassade transporter och minskat transportbehov. Sju av länets kommuner har de senaste två åren genomfört åtgärder för att främja hållbara transporter, där byggande och underhåll av cykeltrafikvägar är den vanligaste åtgärden.

Regionförbundet Sörmland har tagit fram ett förslag till Regionalplan för transportinfrastruktur 2014-2025. Länsstyrelsen har i sitt yttrande dock konstaterat att planen kommer att bidra negativt till möjligheten att nå vissa miljömål.

Kulturvärden i bebyggd miljö

Två av länets kommuner har egen antikvarisk kompetens. Enligt Länsstyrelsens preliminära resultat av genomgången av samtliga detaljplaner och områdesbestämmelser från 1987 tills idag har en relativt stor andel bebyggelse, drygt 3100 objekt, skyddats genom skydds- eller varsamhetsbestämmelser. Ungefär 700 byggnader har skyddats genom rivningsförbud vilket utgör ca 20 procent av totala antalet skyddade objekt. Statistiken omfattar inte bara byggnader utan även skyddsbestämmelser rörande mark och vegetation. Länsstyrelsen publicerar i år ett nytt regionalt program för kulturmiljövården, som bland annat omfattar revidering av länets riksintressen.

Hälsa och säkerhet

Kommunerna i länet har i årets miljömålsenkät uppgivit att de vanligaste klagomålen på inomhusmiljön gäller fukt och mögel. Av nybyggda lägenheter i länet exponeras ca 11 procent för bullernivåer över riktvärdet 55 dBA (Boverket, 2012. Trafikbuller och nybyggda städer).

Hushållning med energi och naturresurser

Alla länets kommuner har tagit fram strategier för energieffektivisering av kommunens byggnader och transporter. Mellan 1990 och 2011 har energianvändningen i offentlig verksamhet minskat med 17 procent. (Indikator Energianvändning).

Svenska kyrkan bedriver via stiften och församlingarna en kampanj för energieffektivisering inom sina lokaler.

Avfall behandlas till stor del utanför länet. Under 2012 har ca 25 procent av länets slamproduktion återförts till jordbruksmark. Antalet anläggningar där sortering, återvinning eller återanvändning av bygg- och rivningsavfall förekommer har ökat de senaste åren.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte är möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Den del som omfattar hållbar bebyggelsestruktur motverkas genom fortsatta lokaliseringar av köpcentra utanför stadskärnorna samt att nya bostäder och kollektivtrafik inte samplaneras. Anpassningen till ett förändrat klimat går långsamt och högproduktiv åkermark tas fortfarande i anspråk för bebyggelse. Trafikbuller och dåliga inomhusmiljöer hotar människors hälsa. Kulturvärden förstörs för att de inte uppmärksammas och skyddas. Avfallsmängderna fortsätter att öka och det finns problem med farligt avfall. En mängd åtgärder på olika nivåer krävs för att målet ska nås.

Kulturvärden

Den volymmässigt största förändringen som pågår när det gäller bebyggelsemiljöer sker på landsbygden. I takt med att många bebyggelsemiljöer tappar sin jordbruksanknytning blir det allt svårare att hitta nya funktioner för ekonomibyggnaderna. Utfallet så här långt av satsningen på överloppsbyggnader inom Landsbygdsprogrammet är positivt.

I länet finns stora kunskapsluckor och ett länstäckande industrihistoriskt program saknas. Trots detta görs årliga vårdinsatser inom ramen för kulturmiljöanslaget.

Styrmedel finns men måste användas bättre (PBL, miljöbalken).

Hälsa och säkerhet

När det gäller ventilation är utvecklingen god i flerbostadshus och skolor, det saknas dock uppföljningsinsatser. Vad gäller radon bedöms möjligheterna att minska halterna som goda för flerbostadshusen, medan saneringstakten är för långsam för småhusen.

Informationsinsatser är viktiga för att öka mätningar av radon i småhus och informera om de bidrag som finns för sanering. Ytterligare resurser till kommunerna för kontroll och tillsyn av inomhusluft är också nödvändigt. Riktvärden för buller från däck och motorer behövs. Det behövs även kunskap, vägledning samt förbättrad tillämpning av befintliga regelverk.

Hushållning med energi och naturresurser

Eftersom heltäckande regional statistik över energianvändningen i bebyggelsen saknas är det svårt att avgöra en trend. I den uppföljning som gjorts av energieffektiviseringar i kommuners och landstings byggnader år 2009 – 2011 syns en liten minskning, men siffrorna är osäkra.

Det är svårt att bedöma tillstånd och utveckling avseende avfall då tillräckligt underlag saknas. Intresset för biologisk behandling har ökat de senaste åren, vilket kan leda till att en större andel av avfallet kan behandlas inom länet. Nya tillstånd till bergtäkter omfattar ofta även återvinningsanläggningar för bygg- och rivningsavfall, vilket gör att antalet platser där avfallet kan återvinnas ökar.

För att minska mängden avfall på sikt behövs styrmedel som innebär förebyggande av avfall. För att minska avfallets farlighet behövs produktknutna insatser, till exempel att ta bort farliga ämnen i byggprodukter.

Infrastrukturplanering

Kollektivtrafikens utbyggnad samt hur arbetspendlingen ser ut avspeglas i statistiken över Körsträckor med bil. Eskilstuna kommun har den kortaste körsträckan, medan Vingåkers, Trosa, Gnesta och Strängnäs kommun har de längsta. (Indikator Körsträcka med bil) För att minska trafiksektorns negativa påverkan krävs en kraftfull kombination av ekonomiska styrmedel och särskilda satsningar på energi- och resurssnålare trafikslag.

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt odlingslandskap i Södermanlands län

Indikatorer som följer upp målet