Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Inget av miljökvalitetsmålen kommer att nås i Södermanland till år 2020. Enbart naturlig försurning är nära att nås med i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Elva mål nås inte i länet utan ytterligare styrmedel och åtgärder. Tre av miljökvalitetsmålen bedöms inte på regional nivå.

Det har inte skett några större förändringar för miljötillståndet i länet under det senaste året. För de flesta mål är  trenden neutral, det vill säga att det inte går att se en särskild riktning på utvecklingen i miljön. De mål som utgör undantag är Bara naturlig försurning, där trenden är positiv, och Ett rikt växt- och djurliv där trenden är negativ.

För Bara naturlig försurning utvecklas miljötillståndet positivt. Endast ett fåtal sjöar och vattendrag är försurade i länet. Försurningen har minskat tack vare kalkning och minskat nedfall av försurande ämnen.

För målen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård är situationen betydligt mer negativ. Hälften av länets sjöar är övergödda och länets kustvatten har försämrats sedan 2010. Trots en svag förbättring är övergödningen ett fortsatt allvarligt miljöproblem.

Trots en satsning på skydd av skog avverkas årligen skogar med höga naturvärden. Förhållandena för många andra naturtyper och arter försämras också i länet. Det gör att det blir mycket svårt att nå Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag. Arealen slåtteräng har ökat i länet, medan arealen betesmark fortsätter att minska. Den negativa påverkan på den biologiska mångfalden hänger även samman med andra miljöproblem såsom klimatförändringar, övergödning, försurning och utsläpp av skadliga kemiska ämnen.

Trots att flera kommuner jobbar med förorenade områden, nås inte målet Giftfri miljö. För att nå målet krävs bättre kunskap om ämnenas effekter, skärpt lagstiftning samt starkare konsumentkrav. Tillförseln av skadliga ämnen påverkar även grundvattnet negativt. Detta påverkar målet Grundvatten av god kvalitet.

För att kunna nå Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö och Frisk luft krävs bl a att kommunerna fortsätter sitt översiktsplanearbete, att externa köpcentra inte lokaliseras utanför stadskärnorna, att nya bostäder samplaneras med kollektivtrafik samt att energianvändningen i byggnader minskar.

Bedömningen av miljökvalitetsmålen i länet gäller 12 mål. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt. Målet Storslagen fjällmiljö är inte aktuell i Södermanland.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Situationen för länets skräntärnekolonier är fortsatt kritiskt på grund av minkpredation. Under 2013 har odlingsmark strukturkalkats för att minska näringsläkaget till avrinningsområdet. I övrigt har inga förändringar av betydelse skett sedan förra året.

God ekologisk och kemisk status

Miljöövervakningen visar att flera åar har en minskad näringstransport sedan 1970-talet. I Nyköpingsån har transporten av kväve minskat med 20 procent och fosfor med 30 procent (Nyköpingsåarna 2013). Reduktionen i utsläpp har inte haft någon märkbar effekt på miljötillståndet i havet. Upplagrade näringsämnen i sediment är en bidragande orsak. Tillgången på näring medför återkommande algblomningarna och i förlängningen drabbas havsbotten av syrebrist (SMHI). Genom HELCOM:s aktionsplan för Östersjön har länder runt Östersjön enats om att minska kväve- och fosforutsläpp. Uppföljningen av hur havet påverkas sker på nationell nivå eftersom ingen källfördelning finns för respektive län.

Under 2013 har strukturkalkning av 50 hektar odlingsmark genomförts inom ramen för Svärtaåprojektet. Syftet med strukturkalkning är att förbättra markens struktur och därmed optimera näringsupptag hos grödor. Bättre markstruktur och bättre tillväxt minskar risken för läckage av näringsämnen till täckdiken och vattendrag. Strukturförbättringen i jordprofilen är omedelbar. Däremot dröjer det 2-4 år innan effekten av minskat näringsläckage syns i mätningar av vattenkvalitet.

Hotade arter och återställda livsmiljöer

Södermanlands län har för närvarande 4 arter som är kopplade till åtgärdsprogram och i viss mån uppföljning: havsörn, linsräka, raggsträfse och skräntärna. Havsörnspopulationen har numera en relativt god förekomst längs hela Sörmlandskusten och inventeringar sker årligen på nationell bas. Linsräka och raggsträfse följs inte upp regelbundet, men efter observationer under 2012 så verkar raggsträfsen ha försvunnit från vissa lokaler. Liknande noteringar har inträffat tidigare i länet, men då på andra lokaler. När detta har inträffat så har det observerats att en viss återväxt sker efter bara något år, men någon ordentlig uppföljning har inte gjorts.

Situationen för skräntärnan i länet är i dag mycket oroande då kolonin haft flera år med låg ungöverlevnad pga. predatorer, framförallt av mink. Väldigt få häckande skräntärnepar har lyckats föda upp någon unge i år och situationen var likadan förra året. Jakt på mink är och förblir en viktig del av de åtgärder som är möjliga att genomföra.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Antalet skyddade naturområden i kust och hav är oförändrat jämfört med förra året. Länsstyrelsen har under 2013 börjat arbeta mer aktivt med att se ut områden i vilka vi avser att bilda marina naturreservat.
När det gäller kulturvärden så ges bidrag till underhåll av befintliga byggnader som länsstyrelsen fördelar till vissa objekt.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att det inte är möjligt att nå målet till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

För att miljökvalitetsmålet skall nås till år 2020 krävs bland annat att det internationella havsmiljösamarbetet förbättras. Miljömålet är dessutom beroende av andra miljökvalitetsmål såsom ”Ingen övergödning” och ”Giftfri miljö” för att kunna uppnås. Det krävs ett längre tidsperspektiv än till år 2020 för att märkbart minska de effekterna av den påverkan som har skett och håller på att ske.

God ekologisk och kemisk status

Förutsättningarna för att uppnå miljökvalitetsmålet är att insatser görs på många olika nivåer. Mestadels nationella och internationella åtaganden krävs men även ett arbete på läns- och kommunnivå. Ett internationellt arbete behövs framförallt för att uppnå preciseringen ”miljötillstånd” då belastningen av näringsämnen och föroreningar i Östersjön till stor del påverkas av samtliga kringliggande länder.

Skydd av värdefulla marina områden

Arbetet med att bevara och skydda värdefulla marina områden pågår men det krävs ett omfattande arbete för att både identifiera de värdefulla marina områdena samt att hinna med att inrätta någon form av skydd på dessa områden innan 2020. Exempel på skyddsåtgärder är reservatsbildning och bildandet av fredade marina områden. Arbetet med att skydda kulturmiljöer och bilda kulturreservat hämmas av det faktum att det finns för knappa medel för skötsel av dessa. Länsstyrelsen arbetar med en marin strategi, men det arbetet är för närvarande nedprioriterat i väntan på bättre kunskapsunderlag.

Styrmedel för hållbart fiske

För att uppnå ett hållbart nyttjande av fiskbestånden, krävs en ändring av fiskeripolitiken till en mer ekosystemanpassad modell. Detta då många bestånd är överfiskade vilket har gett effekter i hela ekosystemet. Överfiskning i utsjön och mycket säl ger dåliga möjligheter för fiske vid kusten.

Svårigheter att revidera reservatsbeslut och skötselplaner

Behovet och viljan att arbeta med restaurering i kustnära miljöer finns men det försvåras i vissa fall av de beslut, bevarandeplaner och skötselplaner som i dag finns för länets områdesskyddade kustmiljöer. Ofta finns beslut och skötselplaner innehållande bestämmelser kring att det inte är tillåtet att gräva och schakta, som sätter stopp för eventuella restaureringsarbeten. Detta gör att beslut och i vissa fall skötselplaner behöver revideras i varje område där sådana restaureringar är önskvärda. Grävningar och schaktningar kan behövas för att till exempel skapa eller återställa uppväxtområden för fisk.

Pil uppåt smiley saknas Hav i balans samt levande kust och skärgård i Södermanlands län

Indikatorer som följer upp målet