Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar.

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Inget av miljökvalitetsmålen kommer att nås i Södermanland till år 2020. Enbart naturlig försurning är nära att nås med i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Elva mål nås inte i länet utan ytterligare styrmedel och åtgärder. Tre av miljökvalitetsmålen bedöms inte på regional nivå.

Det har inte skett några större förändringar för miljötillståndet i länet under det senaste året. För de flesta mål är  trenden neutral, det vill säga att det inte går att se en särskild riktning på utvecklingen i miljön. De mål som utgör undantag är Bara naturlig försurning, där trenden är positiv, och Ett rikt växt- och djurliv där trenden är negativ.

För Bara naturlig försurning utvecklas miljötillståndet positivt. Endast ett fåtal sjöar och vattendrag är försurade i länet. Försurningen har minskat tack vare kalkning och minskat nedfall av försurande ämnen.

För målen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård är situationen betydligt mer negativ. Hälften av länets sjöar är övergödda och länets kustvatten har försämrats sedan 2010. Trots en svag förbättring är övergödningen ett fortsatt allvarligt miljöproblem.

Trots en satsning på skydd av skog avverkas årligen skogar med höga naturvärden. Förhållandena för många andra naturtyper och arter försämras också i länet. Det gör att det blir mycket svårt att nå Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag. Arealen slåtteräng har ökat i länet, medan arealen betesmark fortsätter att minska. Den negativa påverkan på den biologiska mångfalden hänger även samman med andra miljöproblem såsom klimatförändringar, övergödning, försurning och utsläpp av skadliga kemiska ämnen.

Trots att flera kommuner jobbar med förorenade områden, nås inte målet Giftfri miljö. För att nå målet krävs bättre kunskap om ämnenas effekter, skärpt lagstiftning samt starkare konsumentkrav. Tillförseln av skadliga ämnen påverkar även grundvattnet negativt. Detta påverkar målet Grundvatten av god kvalitet.

För att kunna nå Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö och Frisk luft krävs bl a att kommunerna fortsätter sitt översiktsplanearbete, att externa köpcentra inte lokaliseras utanför stadskärnorna, att nya bostäder samplaneras med kollektivtrafik samt att energianvändningen i byggnader minskar.

Bedömningen av miljökvalitetsmålen i länet gäller 12 mål. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt. Målet Storslagen fjällmiljö är inte aktuell i Södermanland.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Temperaturen stiger globalt och i Södermanlands län. Utsläppen av växthusgaser i länet har minskat med ca sju procent 1990 – 2011 (indikator Klimatpåverkande utsläpp). Från egen uppvärmning har utsläppen minskat kraftigt, från transportsektorn ligger de kvar på en hög nivå. Åtgärder genomförs för energieffektivisering men effekter på den totala energianvändningen kan inte ses än. Flera kommuner arbetar för närvarande med översiktsplaneringen med ett fokus på hållbara bebyggelsestrukturer och minskade transporter.

Temperatur och Koncentration

Klimatet i världen förändras utöver den naturliga variationen. Den globala medeltemperaturen har under 1900-talet ökat med 0,6 grader vilket i klimatsammanhang är en stor och snabb ökning. I Södermanlands län var alla år utom två mellan 1990 och 2012 varmare än normalt (medelvärdet 1961–2009). SMHI:s scenarier för temperaturen år 2100 visar en temperatur på 2,5-3,0 grader över medelvärdet 1961-1990 (www.smhi.se).

Mängden växthusgaser i atmosfären nådde nya rekordnivåer under 2012. Koncentrationen av koldioxid överskred under 2012 för första gången 400 ppm vid några mätstationer. För att den globala temperaturen högst ska stiga med 2 grader måste koncentrationen av alla växthusgaser (koldioxid, metan med flera) stabiliseras på högst 400 ppm koldioxidekvivalenter. Halterna ligger alltså redan idag över denna nivå (www.smhi.se). Koldioxidekvivalenter är en måttenhet som gör att det går att jämföra klimatpåverkan från metan och andra växthusgaser.

Utsläpp av växthusgaser

Energiförsörjning och industriprocesser står för två tredjedelar av utsläppen i länet. Utsläppen från egen uppvärmning har minskat kraftigt sedan 1990 (89 procent). Utsläppen från transportsektorn ökade fram till 2007, med en liten minskning därefter. Utsläppen från personbilar minskar men ökar från lastbilar, framförallt lätta. Transportsektorn står i länet för ca 18 procent av utsläppen. Utsläppen har minskat från jordbruket (20 procent) och från sektorn avfall och avlopp (54 procent). Utsläppen ökar kraftigt från internationell sjö- och luftfart (indikator Klimatpåverkande utsläpp).

Energianvändning och energitillförsel

Energianvändningen i Södermanlands län var 2011 drygt 14 TWh (www.scb.se). Vind- och vattenkraft står för en mycket liten del av länets energitillförsel. I slutet av 2012 fanns sex vindkraftverk i länet med en total effekt på 4,4 MW (www.energimyndigheten.se). Den totala biogasproduktionen år 2011 var 52 GWh, vilket var en ökning med 14 procent jämfört med 2010 (www.biogasportalen.se). Alla länets kommuner har under året arbetat med strategier för energieffektivisering av kommunens egna transporter och byggnader. Tre kommuner har haft särskilt fokus på de egna transporterna.

Samhällsplanering

Under 2013 har en ny regional transportplan tagits fram. Planen har ett större fokus på åtgärder för gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik än tidigare plan, men bidrar enligt miljöbedömningen ändå till ökade utsläpp av växthusgaser.

Analys

Bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålet till 2050 görs inte på regional nivå. Nationellt görs bedömningen att målet inte är möjligt att nå med idag beslutade eller planerade styrmedel. Trenden i miljötillståndet globalt är negativ. För att målet ska nås (globalt och i Södermanlands län) krävs ett nytt internationellt avtal om utsläppsminskningar, som skrivs under 2015 och börjar gälla 2020 (www.regeringen.se). De största utmaningarna i Södermanlands län är utsläppen från industri- och transportsektorn. För att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2050 måste alternativ till fossila bränslen inom industrin tas fram och ett transportsystem utvecklas där mängden transporter har minskat, fler transporter sker med kollektiva transportmedel och fossila bränslen ersatts. I länet pågår arbete för bland annat energieffektivisering och en förändrad planering, men vi har ännu inte sett vändpunkten i de största utmaningarna.

Energieffektivisering

I den uppföljning som gjorts av energieffektiviseringar i byggnader mellan 2009 – 2011 syns en liten minskning, men siffrorna är mycket osäkra. Regional statistik över energianvändning i byggnader saknas. Var de största behoven av effektiviseringar finns är därför svårbedömt. Effektiva och förnybara energilösningar för fritidshus som omvandlas till permanentboende är en utmaning. En annan är renoveringar i miljonprogramsområdena. Där finns en stor potential för effektiviseringar, men det är då viktigt att det finns ekonomiska möjligheter att utnyttja hela effektiviseringspotentialen. En tredje utmaning är att på allvar komma igång att bygga riktigt energisnålt, dvs. passivhusstandard.

Förnybar energi

Flera aktörer i länet arbetar för en ökad produktion av biogas. Det krävs dock en fortsatt regional samverkan för att detta ska ta fart på allvar. Södermanland är ett av de län där vindkraften är minst utbyggd. De senaste åren har dock antalet ärenden ökat. En utmaning för länet är därför att hitta de lägen där vindkraft kan finnas utan att påverka bland annat natur- och kulturmiljöer negativt. Kommunala planeringsunderlag är mycket viktiga i detta sammanhang.

Samhällsplanering och transporter

Flera kommuner arbetar för närvarande med översiktsplaneringen med ett fokus på hållbara bebyggelsestrukturer och minskade transporter. Att förtäta inom stadskärnan och i stationsnära lägen, funktionsblanda och att förbättra kollektivtrafiken är utgångspunkter i planeringen. Utmaningarna ser olika ut för kommunerna i länet. I de kommuner som har en stor arbetspendling till Stockholmsområdet finns en inflyttning och ett tryck på ökat bostadsbyggande. Det är också dessa kommuner som har längst körsträcka med bil (indikator Körsträcka med bil). Tillgång till regional kollektivtrafik är alltså minst lika viktig som lokal. I andra kommuner i länet handlar utmaningen mer om att hantera en utveckling med minskande befolkning och att hitta lösningar för tillgänglighet och fossiloberoende transporter på landsbygden.

Pil uppåt smiley saknas Begränsad klimatpåverkan i Södermanlands län

Indikatorer som följer upp målet