Inget av miljökvalitetsmålen kommer att nås i Södermanland till år 2020. Ett av målen – Bara naturlig försurning är nära att nås med idag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Elva mål nås inte i länet utan ytterligare styrmedel och åtgärder. Tre av miljökvalitetsmålen bedöms inte på regional nivå.
Inga större förändringar av miljötillståndet i länet har skett under det senaste året. För de flesta mål är trenden neutral, det vill säga det går inte att se en särskild riktning på utvecklingen i miljön. Undantag är Bara naturlig försurning, där trenden är positiv, och Ett rikt växt- och djurliv där trenden är negativ.
För Bara naturlig försurning utvecklas miljötillståndet positivt. Endast ett fåtal sjöar och vattendrag är försurade i länet. Försurningen har minskat tack vare kalkning och minskat nedfall av försurande ämnen.
För Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård är situationen betydligt mer negativ. Hälften av länets sjöar är övergödda och länets kustvatten har försämrats sedan 2010. Trots en svag förbättring är övergödningen ett fortsatt allvarligt miljöproblem.
Trots en satsning på skydd av skog avverkas årligen skogar med höga naturvärden. Förhållandena för många andra naturtyper och arter försämras också i länet. Det gör att det blir mycket svårt att nå Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag. Den negativa påverkan på den biologiska mångfalden hänger även samman med andra miljöproblem såsom klimatförändringar, övergödning, försurning och utsläpp av skadliga kemiska ämnen.
Trots att flera kommuner jobbar med förorenade områden, nås inte Giftfri miljö. För att nå målet krävs bättre kunskap om ämnenas effekter, skärpt lagstiftning samt starkare konsumentkrav. Tillförseln av skadliga ämnen påverkar även grundvattnet negativt. Detta påverkar Grundvatten av god kvalitet.
För att kunna nå Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö och Frisk luft krävs bland annat att kommunerna fortsätter sitt översiktsplanearbete, att externa köpcentra inte lokaliseras utanför stadskärnorna, att nya bostäder samplaneras med kollektivtrafik samt att energianvändningen i byggnader minskar.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Målet Storslagen fjällmiljö är inte aktuellt i Södermanland.
Tidigare regionala miljömål
Begränsad klimatpåverkan
Miljömålet bedöms inte på regional nivå. Utsläpp av växthusgaser i länet har minskat med ca fem procent 1990-2010. För att nå miljömålet krävs bland annat globala överenskommelser, hållbar samhällsplanering, åtgärder inom energieffektivisering av transporter och fastigheter och satsning på förnybar energi.
Resultat
Temperaturen stiger globalt och i Södermanlands län. Utsläppen av växthusgaser i länet har minskat med ca fem procent 1990 – 2010 (indikator Klimatpåverkande utsläpp). Från egen uppvärmning har utsläppen minskat kraftigt, från transportsektorn ligger de kvar på en hög nivå. Åtgärder genomförs för energieffektivisering men effekter på den totala energianvändningen kan inte ses än. Flera kommuner arbetar för närvarande med översiktsplaneringen. Två ärenden kring biogasanläggningar och flera ärenden kring vindkraft har hanterats i länet det senaste året.
Temperatur
Under de senaste 100 åren har den globala medeltemperaturen stigit med 0,7-0,8 grader (Naturvårdsverket, 2012. Steg på vägen – Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012). I Södermanlands län var alla år utom två mellan 1990 och 2011 varmare än normalt (medelvärdet 1961–2009). SMHI:s scenarier för temperaturen år 2100 visar på en temperaturökning på fyra-sex grader för Södermanlands län (www.smhi.se).
Koncentration
Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären bör på lång sikt (år 2100) stabiliseras på högst 400 ppm koldioxidekvivalenter för att nå 2-graders målet. Redan idag uppskattas koncentrationen till 460 ppm koldioxidekvivalenter, och halten ökar varje år (Naturvårdsverket, 2012. Steg på vägen – Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012). Koldioxidekvivalenter är en måttenhet som gör att det går att jämföra klimatpåverkan från metan och andra växthusgaser.
I Södermanlands län har utsläppen av växthusgaser minskat med ca fem procent mellan 1990 och 2010. Utsläppen från egen uppvärmning har minskat kraftigt sedan 1990 (80 procent). Utsläppen från transportsektorn ökade fram till 2007, därefter har en liten minskning skett. Från lätta lastbilar har utsläppen nästan fördubblats 1990-2010. Lätta lastbilar står dock endast för åtta procent av utsläppen från transportsektorn. Utsläppen har minskat från jordbruket (22 procent) och från sektorn avfall och avlopp (51 procent) (indikator Klimatpåverkande utsläpp).
Energianvändningen i Södermanlands län har de senaste 10 åren legat kring 15 TWh (www.scb.se). Det utgör 3,7 procent av energianvändningen nationellt. Länets befolkning utgör tre procent av Sveriges befolkning. Länets högre energianvändning per invånare beror på den stålindustri som finns här. Samma förhållande gäller för utsläpp av växthusgaser. Alla länets kommuner har under året arbetat med strategier för energieffektivisering av kommunens egna transporter och byggnader.
Vindkraft och biogas står för en mycket liten del i länets energibalans. I slutet av 2011 fanns fyra vindkraftverk i länet med en sammanlagd installerad effekt om ca 3,5 MW (www.energimyndigheten.se). I Södermanlands län finns sju biogasanläggningar, varav tre deponier. Den totala biogasproduktionen år 2011 var 52 GWh, vilket var en ökning med 14 % jämfört med 2010 (www.biogasportalen.se). Under året har tillstånd getts till två biogasanläggningar, i Strängnäs och Nyköpings kommuner.
Länets största kommuner - Eskilstuna, Nyköping, Katrineholm och Strängnäs - arbetar alla för närvarande med översyn av sina översiktsplaner. Ett viktigt styrmedel som tillkommit genom den nya Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) är att kommunen i översiktsplanen ska redovisa hur relevanta nationella och regionala mål, planer och program för hållbar utveckling beaktas.
Analys och bedömning
Bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålet till 2050 görs inte på regional nivå. Nationellt görs bedömningen att målet inte är möjligt att nå med idag beslutade eller planerade styrmedel (Naturvårdsverket, 2012. Steg på vägen – Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012). Trenden i miljötillståndet globalt är negativ. För att målet ska nås (globalt och i Södermanlands län) krävs ett nytt internationellt avtal om utsläppsminskningar. I Södermanlands län genomförs åtgärder för att minska energianvändningen, öka tillförseln av förnybar energi och utveckla en hållbar samhällsplanering.
Internationella överenskommelser krävs för att målet ska nås
För att minska utsläppen globalt måste världens länder komma överens om ett nytt avtal som tar vid efter 2012 då nuvarande åtagande under Kyotoprotokollet upphör. Beslut har tagits om en andra åtagandeperiod under Kyotoprotokollet, men flera länder har sagt att man inte kommer att delta. För att alla länder som skrivit under klimatkonventionen på sikt ska minska sina utsläpp har därför även en process påbörjats för att ta fram ett nytt avtal som kan börja gälla 2020 (Naturvårdsverket, 2012. Steg på vägen – Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012).
Energieffektivisering är lönsamt, men det krävs också styrmedel
Bostadsbolag och industri har stora möjligheter att arbeta med energieffektivisering inom både industrin och i byggnader. I många fall är det lönsamt på både kort och lång sikt. Kunskapsutbyte och samverkan är viktiga åtgärder på regional nivå för att uppmärksamma de möjligheter som finns. Nationella ekonomiska styrmedel kan också krävas för att möjliggöra investeringar som är lönsamma först på längre sikt.
Planering av hållbart samhällsbyggande och transporter är de största utmaningarna Den samhällsstruktur vi har idag med långa avstånd och därmed mycket transporter gör det svårt att minska utsläppen. Södermanlands län präglas av att det finns många små tätorter och en relativt stor spridd bebyggelse på landsbygden. Kommunerna har en viktig roll genom att planera bebyggelse och infrastruktur så att behovet av resande i vardagen minskar och godstransporter kan ske effektivt och fossilfritt, men det krävs också nationella styrmedel som gör det lönsamt att låta bilen stå. Tydliga mål och politisk ledning är också viktigt. Fler och fler sörmlänningar pendlar till arbeten inom länet och ut ur länet. Den politiska ledningen i länets kommuner, Regionförbundet, Landstinget och Kollektivtrafikmyndigheten har antagit en vision om att 50 procent av arbetspendlingen ska ske med kollektivtrafik (www.region.sormland.se).
Förnybar energi är en möjlighet, men målkonflikter kan finnas
Det finns en potential att öka tillförseln av förnybar energi i länet – från bioenergi, vindkraft, och sol. En ökad tillförsel av förnybar energi kan även innebära målkonflikter med andra miljökvalitetsmål. En ökad efterfrågan på bioenergi kan till exempel fragmentera landskapet och vind- och vattenkraft kan påverka natur- och kulturmiljöer negativt. Kunskapsunderlag och resurser till handläggning behövs för att kunna avgöra vilka potentialer som finns och hur målkonflikter ska kunna undvikas. Biogas, småskalig vind- och solel ger möjligheter till fler inkomstkällor och arbetstillfällen för lantbruksföretag, men nationella styrmedel (administrativa och ekonomiska) behövs i många fall.
Begränsad klimatpåverkan i Södermanlands län
Indikatorer som följer upp målet