I Norrbotten bedöms två av miljökvalitetsmålen kunna nås till år 2020. Ytterligare två miljökvalitetsmål anses vara nära att nås. Nio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.
Ingen övergödning och Storslagen fjällmiljö bedöms kunna nås med idag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda år 2020. Bara naturlig försurning och Grundvatten av god kvalitet anses vara nära att nås. Resterande nio mål bedöms inte kunna nås till 2020.
Norrbotten är ett stort län med många olika naturtyper och miljöer. Länet hyser få människor på en stor yta med rika naturtillgångar. Trots detta är det nio miljökvalitetsmål som inte kommer att uppnås.
I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i de fjällnära skogarna, våtmarkerna och vattendragen bedöms situationen för naturmiljön vara mer gynnsam. Inom jordbruket har rationaliseringar och nedläggningar skett, och pågår fortfarande; något som kan leda till att hävdgynnade arter försvinner. Ett intensivt skogsbruk bidrar till försurning och övergödning, fysisk påverkan på vatten och fragmentering av skogslandskapet som på sikt kan leda till utdöende av arter. Skogar med höga natur- och kulturvärden avverkas fortfarande. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är av stor betydelse för bevarandet av ett stort antal arter. Även den expansiva gruvindustrin ökar belastningen på naturmiljön och leder också till negativa effekter på boendemiljön. Dagens urbaniseringstrend skapar ett större bebyggelsetryck i länets större städer. Kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden påverkas ofta negativt i tätorterna. Luftkvaliteten i länets tätorter är i vissa fall lika dålig som mer tätbefolkade områden i södra Sverige. Längs länets kust finns sulfidjordar som kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Dioxiner är också ett angeläget problem för Bottenviken. Bestånden av havsöring, vildlax och kustharr är fortfarande svaga men förbättringar i bestånden sker och under 2012 har uppgången av lax i flera av vildlaxälvarna nått toppnoteringar. Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Myllrande våtmarker
Norrbotten har ca 1/3 av landets våtmarksareal och därmed ett stort ansvar för skydd av våtmarker. Men med nuvarande resurser prioriteras inte skydd av våtmarker. Verksamheter som påverkar våtmarker negativt är främst exploateringar i form av dikning, byggande av skogsbilvägar samt uttag av bränsle.
Resultat
Våtmarkerna i vardagslandskapet har ett visst skydd i och med tillståndsplikt för markavvattning, men befintliga diken orsakar problem. Bristande hänsyn inom skogsbruket och vid dikesrensningar fortsätter med omfattande näringsläckage från skogsmark ut till våtmarker och vattendrag samt igenväxning i våtmarker som följd. Arbetet med att skydda våtmarksområden går långsamt. Endast ett av myrskyddsplanens områden har skyddats som naturreservat sedan planens tillkomst 2007.
Bevarandestatusen för länets våtmarkstyper och -arter är generellt otillräcklig och med ett förändrat klimat och intensivare markanvändning kan en negativ utveckling förväntas. Arbetet med att restaurera våtmarker har påbörjats men är inte prioriterat i länet.
Ekosystemtjänster och bevarade natur- och kulturmiljövärden
Vegetationen i länets våtmarker förändras visar senaste årens analyser inom miljöövervakningen. De öppna våtmarkerna växer igen med träd och buskar. Orsakerna är gamla diken som avvattnar våtmarkerna, bristande hänsyn då näringsrikt vatten runnit från avverkningar och vägbyggen samt igenväxning på grund av upphörd hävd på slåttermyrar (Länsstyrelsen Norrbotten, Rapport 4/2012; Länsstyreslen Dalarna, Rapport 2010:04 & Länsstyrelsen Gävleborg, Rapport 2010:3). En negativ utveckling sker i länets palsmyrar, med fler kollapsande palsar jämfört med tillväxande palsar på grund av ett varmare klimat (Länsstyrelsen Norrbotten, Rapport 16/2012).
Länsstyrelsen förelägger löpande om försiktighetsåtgärder för rensningsärenden som kommer in för samråd.
Ett av Myrskyddsplanens 61 områden har skyddats sedan planens tillkomst 2007. Nu anses 15 av dessa områden ha tillräckligt skydd. Fortfarande återstår det att säkerställa skydd för många av områdena. Arealen skyddad våtmark ökar varje år eftersom våtmarker ofta ingår i naturreservat som bildas där syftet med skyddet är att bevara skogliga naturvärden. Länsstyrelsen saknar en regional strategi för skydd och skötsel av våtmarker.
Gynnsam bevarandestatus och hotade arter
Bevarandestatusen är generellt otillräcklig för länets våtmarkstyper (ArtDatabanken 2007, Habitatdirektivet). Palsmyr är den enda våtmarkstypen som har dålig bevarandestatus på grund av ett varmare klimat. De övriga typerna, som är aapamyr, öppna kärr och mossar, källor och källkärr, rikkärr och aapamyrar, har generellt god-otillfredsställd status. Problemet är främst påverkan från avvattning och övergödning. Merparten av de utpekade arterna i Art- och habitatdirektivet har även den god-otillräcklig bevarandestatus. Fågellivet på länets våtmarker har sedan 2002 haft en negativ utveckling, bl.a. har flertal vadare som enkelbeckasin, svartsnäppa, gluttsnäppa och brushane minskat (Lunds universitet, 2012).
Återskapande av våtmarker
Arbetet med att restaurera våtmarker har påbörjats i länet. Skogsbolag i länet har under senaste åren påbörjat restaurering av dikade våtmarker. Däremot är inte återskapande av våtmarker prioriterat i länet. På ett 50-tal slåttermyrar har hävden återupptagits. Arealen myr där slåtter bedriv har sedan 2001 årligen ökat med stöd av miljöersättningar.
Analys och bedömning
Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte är möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Länets våtmarker fortsätter att påverkas negativt. Tillräckliga styrmedel saknas för att vända utvecklingen. Analyserna av våtmarkernas bevarandestatus och vegetationsförändringar är centrala för bedömningen, i synnerhet som även nya underlagsdata visar att tillståndet inte har förbättrats. Skydd av områden med naturvärden kopplade till våtmark är inte prioriterade på grund av bristande resurser.
Styrmedel behövs för bättre hänsyn
Befintliga styrmedel räcker inte för att säkerställa tillräcklig hänsyn inom främst infrastruktur och skogsnäringen. Länsstyrelsen saknar resurser att arbeta förebyggande genom samråd och tillsynsverksamhet. Bidrag saknas för att åtgärda gamla, uttjänta diken som alltjämt avvattnar myrar. På grund av detta genomförs inte tillräckliga åtgärder för att förbättra miljötillståndet i länets våtmarker.
På nationell nivå pågår arbete med skärpning av hänsynsreglerna. För miljökvalitetsmålet regionalt är det mycket angeläget att länsstyrelserna får utökade möjligheter att förelägga om hur verksamheter ska bedrivas med hänsyn.
Information viktig till markägare
Restaurering av våtmarker har påbörjats i länet och intresset för att återställa våtmarkernas funktion ökar. Det är viktigt att prioritera information och uppsökande verksamhet till markägare för att ta tillvara det stora intresse som finns.
Fortsatt stöd i form av miljöersättningar till utförare av myrslåtter är också angelägna. Länsstyrelsen bedömer att myrslåttern har stor betydelse för våtmarkernas biologiska mångfald och kulturmiljövärden.
Prioriteringar i länet
Länsstyrelsen har på grund av bristande resurser för områdesskydd inte prioriterat skydd av myrar för att genomföra myrskyddsplanen som togs fram 2007. Mer riktade resurser behövs för områdesskydd av våtmarker.
Referenser
Artdatabanken 2007. Arter & naturtyper i habitatdirektivet – tillstånd i Sverige 2007.
Lunds universitet 2012. Utvärdering av Svensk fågeltaxering i Norrbottens län. (Opubl).
Länsstyrelsen i Norrbotten Rapportserie nr 4/2012. Markanvändningsbetingade vegetationsförändringar inom öppen myr 1987-2000 i Norrbottens län – Satellitbaserad övervakning (Opubl).
Länsstyrelsen i Norrbotten Rapportserie nr 16/2012. Förslag till övervakningsprogram för Sveriges palsmyrar (Opubl).
Länsstyrelsen i Dalarnas län Rapport 2010:4 & Länsstyrelsen i Gävleborgs län Rapport 2010:. Mer träd på myrarna. Igenväxning de senaste 20 åren.
Myllrande våtmarker i Norrbottens län
Indikatorer som följer upp målet