Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms två av miljökvalitetsmålen kunna nås till år 2020. Ett miljökvalitetsmål anses vara nära att nås. Tio mål kommer inte att nås till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.

Ingen övergödning och Storslagen fjällmiljö bedöms kunna nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda år 2020. Bara naturlig försurning anses vara nära att nås. Resterande tio mål bedöms inte kunna nås till 2020.

Norrbotten är ett stort län med många olika naturtyper och miljöer. Länet hyser få människor på en stor yta med rika naturtillgångar. Trots detta är det tio miljökvalitetsmål som inte kommer att uppnås.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i de fjällnära skogarna, våtmarkerna och vattendragen bedöms situationen för naturmiljön vara mer gynnsam. Inom jordbruket har rationaliseringar och nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Ett intensivt skogsbruk bidrar till försurning och övergödning, fysisk påverkan på vatten och fragmentering av skogslandskapet som på sikt kan leda till utdöende av arter. Skogar med höga natur- och kulturvärden avverkas fortfarande och miljöhänsynen vid avverkning är fortfarande inte bra. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är av stor betydelse för bevarandet av ett stort antal arter. Även den expansiva gruvindustrin ökar belastningen på naturmiljön och leder också till negativa effekter på boendemiljön. Det demografiska läget i framför allt glesbygden, med utflyttning och åldrande befolkning, leder till försämrad tillgång till service. Urbaniseringstrenden skapar ett större bebyggelsetryck i länets större orter. Kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden påverkas ofta negativt i tätorterna. Luftkvaliteten i länets tätorter är i vissa fall lika dålig som mer tätbefolkade områden i södra Sverige. Längs länets kust finns sulfidjordar som kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Dioxiner är också ett angeläget problem för Bottenviken. Bestånden av havsöring och vildlax är svaga, men förbättras. Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Våtmarkerna i vardagslandskapet har ett visst skydd i och med tillståndsplikt för markavvattning, men befintliga diken orsakar problem. Bristande hänsyn inom skogsbruket och vid dikesrensningar fortsätter med omfattande näringsläckage från skogsmark ut till våtmarker och vattendrag med bland annat igenväxning i våtmarker som följd. Arbetet med att skydda våtmarksområden går långsamt. Endast ett av myrskyddsplanens områden har skyddats som naturreservat sedan planens tillkomst 2007.

Bevarandestatusen för länets våtmarkstyper och -arter är generellt otillräcklig och med ett förändrat klimat och intensivare markanvändning kan en negativ utveckling förväntas. Arbetet med att restaurera våtmarker har påbörjats men är inte prioriterat i länet.

Ekosystemtjänster och bevarade natur- och kulturmiljövärden

Vegetationen i länets våtmarker förändras vilket visats av senaste årens analyser inom miljöövervakningen. De öppna våtmarkerna växer igen med träd och buskar. Orsakerna är bland annat gamla diken som avvattnar våtmarkerna, bristande hänsyn då näringsrikt vatten tillförs från avverkningar och vägbyggen samt igenväxning på grund av upphörd hävd på slåttermyrar (Länsstyrelserna 2010). En negativ utveckling sker i länets palsmyrar, med fler kollapsande palsar jämfört med tillväxande palsar på grund av ett varmare klimat (Länsstyrelsen 2012).

Länsstyrelsen förelägger löpande om försiktighetsåtgärder för rensningsärenden som kommer in för samråd.

Ett av Myrskyddsplanens 61 områden har skyddats sedan planens tillkomst 2007. Nu anses 15 av dessa områden ha tillräckligt skydd. Fortfarande återstår det att säkerställa skydd för många av områdena. Arealen skyddad våtmark ökar varje år eftersom våtmarker ofta ingår i naturreservat som bildas där syftet med skyddet är att bevara skogliga naturvärden. Utöver myrskyddsplanen saknar Länsstyrelsen en regional strategi för skydd och skötsel av våtmarker.

Viktiga våtmarker för fågellivet lyfts fram genom projektet Guldkant vid Gammelstadsviken och Mjölkuddstjärn som startades 2012. Projektet kommer att förbättra tillgängligheten till områdena med stigar, sittplatser, skådarplatser med mera. För fågellivet kommer naturvårdande åtgärder att vidtas.

Gynnsam bevarandestatus och hotade arter

Bevarandestatusen är generellt otillräcklig för länets våtmarkstyper (Artdatabanken 2007, Naturvårdsverket 2013). Palsmyr är den enda våtmarkstypen som har dålig bevarandestatus. De övriga typerna, som är öppna kärr och mossar, källor och källkärr, rikkärr och aapamyrar, har generellt god-otillfredsställd status. Problemet för palsmyrarna är ett varmare klimat och för de övriga typerna främst påverkan från avvattning och övergödning. Merparten av de utpekade arterna i Art- och habitatdirektivet har även de god-otillräcklig bevarandestatus. Fågellivet på länets våtmarker har sedan 2002 haft en negativ utveckling, bland annat har flertal vadare som enkelbeckasin, svartsnäppa, gluttsnäppa och brushane minskat (Länsstyrelsen 2013).

Återskapande av våtmarker

Arbetet med att restaurera våtmarker har påbörjats i länet. Bland annat har skogsbolag i länet under senaste åren påbörjat restaurering av dikade våtmarker för att nyttja våtmarkernas förmåga att fungera som biologiskt filter. Genom dämning av diken minskar mängden näringsämnen, organiska och oorganiska partiklar ut till vattendrag. Återskapande av våtmarker är inte prioriterat i länet. På ett 50-tal slåttermyrar har hävden återupptagits. Arealen myr där slåtter bedrivs har sedan 2001 årligen ökat med stöd av miljöersättningar.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte är möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Länets våtmarker fortsätter att påverkas negativt och så även utvecklingen för miljökvalitetsmålet. Tillräckliga styrmedel saknas för att vända utvecklingen. Analyserna av våtmarkernas bevarandestatus och vegetationsförändringar är centrala för bedömningen, i synnerhet som även nya underlagsdata visar att tillståndet inte har förbättrats. Skydd av områden med naturvärden kopplade till våtmark är inte prioriterade på grund av bristande resurser.

Styrmedel behövs för bättre hänsyn

Befintliga styrmedel räcker inte för att säkerställa tillräcklig hänsyn inom främst infrastruktur och skogsnäringen. Länsstyrelsen saknar resurser att arbeta förebyggande genom samråd och tillsynsverksamhet. Bidrag saknas för att åtgärda gamla, uttjänta diken som alltjämt avvattnar myrar. På grund av detta genomförs inte tillräckliga åtgärder för att förbättra miljötillståndet i länets våtmarker.

På nationell nivå pågår arbete med skärpning av hänsynsreglerna. För miljökvalitetsmålet regionalt är det mycket angeläget att länsstyrelserna får utökade möjligheter att förelägga om hur verksamheter ska bedrivas med hänsyn.

Information viktig till markägare

Restaurering av våtmarker har påbörjats i länet och intresset för att återställa våtmarkernas funktion ökar. Det är viktigt att prioritera information och uppsökande verksamhet till markägare för att ta tillvara det stora intresse som finns. Länsstyrelsen kommer under 2014 arbeta med en behovsanalys för restaurering av våtmarker med utgångspunkt från våtmarkernas naturvärden och markanvändning som påverkar värdena.

Fortsatt stöd i form av miljöersättningar till utförare av myrslåtter är avgörande för att upprätthålla verksamheten. Länsstyrelsen bedömer att myrslåttern har stor betydelse för våtmarkernas biologiska mångfald och kulturmiljövärden.

Prioriteringar i länet

Länsstyrelsen har på grund av bristande resurser för områdesskydd inte prioriterat skydd av myrar för att genomföra myrskyddsplanen som togs fram 2007. Mer riktade resurser behövs för områdesskydd av våtmarker.