Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar.

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms två av miljökvalitetsmålen kunna nås till år 2020. Ett miljökvalitetsmål anses vara nära att nås. Tio mål kommer inte att nås till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.

Ingen övergödning och Storslagen fjällmiljö bedöms kunna nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda år 2020. Bara naturlig försurning anses vara nära att nås. Resterande tio mål bedöms inte kunna nås till 2020.

Norrbotten är ett stort län med många olika naturtyper och miljöer. Länet hyser få människor på en stor yta med rika naturtillgångar. Trots detta är det tio miljökvalitetsmål som inte kommer att uppnås.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i de fjällnära skogarna, våtmarkerna och vattendragen bedöms situationen för naturmiljön vara mer gynnsam. Inom jordbruket har rationaliseringar och nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Ett intensivt skogsbruk bidrar till försurning och övergödning, fysisk påverkan på vatten och fragmentering av skogslandskapet som på sikt kan leda till utdöende av arter. Skogar med höga natur- och kulturvärden avverkas fortfarande och miljöhänsynen vid avverkning är fortfarande inte bra. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är av stor betydelse för bevarandet av ett stort antal arter. Även den expansiva gruvindustrin ökar belastningen på naturmiljön och leder också till negativa effekter på boendemiljön. Det demografiska läget i framför allt glesbygden, med utflyttning och åldrande befolkning, leder till försämrad tillgång till service. Urbaniseringstrenden skapar ett större bebyggelsetryck i länets större orter. Kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden påverkas ofta negativt i tätorterna. Luftkvaliteten i länets tätorter är i vissa fall lika dålig som mer tätbefolkade områden i södra Sverige. Längs länets kust finns sulfidjordar som kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Dioxiner är också ett angeläget problem för Bottenviken. Bestånden av havsöring och vildlax är svaga, men förbättras. Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Världens koldioxidutsläpp nådde rekordnivåer under 2011 och uppgick till 34 miljarder ton. Även halten koldioxid i atmosfären nådde nya rekordnivåer under 2011 rapporterar WMO (World meterological Organisation). Jämfört med den förindustriella nivån har halterna ökat med 40 procent. I sin utvärderingsrapport från 2013 om den naturvetenskapliga grunden till klimatförändringarna slog IPCC (FN:s vetenskapliga klimatpanel) fast att människans utsläpp är den dominerande orsaken till temperaturökningen sedan 1900-talets mitt.

I Norrbottens län har utsläppen av växthusgaser ökat från 5 till 5,7 miljoner ton mellan åren 1990 och 2011. Lågkonjukturen 2009 medförde att utsläppen från länets industri minskade kraftigt och hamnade under 1990 års nivå. Sedan 1990 är utsläppen från transportsektorn i stort sett oförändrad. Utsläppen från jordbruket har minskat till följd av minskad djurhållning Avfallssektorn har minskat påtagligt mellan åren 1990 och 2011.

Länets bidrag till den nationella och internationella klimatpolitiken är att försöka minska utsläppen av växthusgaser, effektivisera energianvändningen och öka andelen förnybara energislag som produceras och används i länet. Parallellt med detta måste vi också anpassa samhället till de klimatförändringar vi redan ser och kan förvänta oss.

Tillsammans med många aktörer i länet har det tagits fram en klimat-och energistrategi som sedan följdes av ett åtgärdsprogram. Åtgärderna delas in i tre strategiska inriktningar; Hållbar tillväxt, hållbar samhällsplanering och hållbara transporter. I samband med programarbetet togs det fram egna klimat- och energimål som ska nås 2020. En preliminär utvärdering har gjorts av utvecklingen mellan 2005 och 2010. Enligt siffror från SCB har energianvändningen ökat med 11 procent under perioden. Andelen förnybar energi har varit relativt konstant under perioden om man inte räknar med fjärrvärme och el. Tar man in dessa i kalkylen har andelen förnybar energi ökat med 8 procent. Satsningen på fjärrvärme har inneburit att uppvärmning med fossila bränslen har minskat kraftigt.

Analys

Jordens klimat håller på att förändras och det påverkar hela ekosystemet, global matproduktion och världsekonomin. Att möta utmaningarna för vårt klimat och ställa om till hållbar utveckling kräver internationellt samarbete, kraft och förändringsvilja. Det kräver också att vi på regional och lokal nivå tar krafttag för att åstadkomma förändringar utifrån våra möjligheter.

Enligt en regional analys gjord av SMHI 2011 kommer klimatet i Norrbottens att förändras under de kommande hundra åren. Här väntas temperaturen öka mer än det globala och nationella genomsnittet. Temperaturökningen kommer att bli störst under vinterperioden och antalet snödagar minskar. Årsmedelnederbörden beräknas öka med 10-50 procent.

I Norrbottens län använder vi i ett nationellt och europeiskt perspektiv stora mängder energi, räknat per invånare. Det beror på vårt kalla klimat, vår energiintensiva industriproduktion, vår glesa befolkning och våra stora avstånd som måste överbyggas med transporter. Vi har god tillgång till förnybara energikällor som vattenkraft och skogsbränsle samt stora arealer med potential för att utnyttja vindkraft.

Den kraftiga minskning av utsläppen av växthusgaser som skedde 2009 beror på den globala lågkonjunktur som länets tunga industri fick erfara. Särskilt utsläppen från energiförsörjningen och industriprocesserna visade på kraftiga nedgångar under 2009. Hur produktionen utvecklas på SSAB i Luleå och övrig tung industri i länet har en avgörande inverkan på länets utsläppssiffror. Bortser man från den tunga industrin minskar användandet av fossila bränslen kraftigt för uppvärmning av bostäder och lokaler till förmån för fjärrvärme och värmepumpar. Metanutsläppen från avfallsdeponier och jordbruk har också minskat.

Utveckling för att effektivt nyttja länets biobränslebaserade råvaror och insatser för att skapa tillväxt kopplat till den stora utbyggnad av vindkraft som är på gång i länet är prioriterat. För att nå framgång behövs en utveckling av länets cleantech-företagande. Inom den offentliga sektorn spelar de kommunala planerna och programmen en viktig roll. De ska belysa hur kommunen arbetar för minskad klimatpåverkan och hur samverkan med andra planer och program sker, exempelvis kommunens plan för transporter. Insatser för att öka samordning mellan kommunernas planer och program i arbetet för ett transporteffektivt samhälle prioriteras. Den offentliga upphandlingen är också ett verktyg som bör utvecklas för att bidra till att klimatmål nås och energieffektiviseringen i länet ökar.

För att skapa hållbara transporter är det viktigt att vi ökar möjligheterna för klimatsmartare kommunikationer. Detta sker exempelvis genom satsningar på spårbunden trafik, ökad användning av resfria möten samt en förbättring av kollektivtrafik och förutsättningarna för länets gång och cykeltrafik. Vi ska också verka för att drift och underhåll av Norrbottens vägar sker på ett energieffektivt sätt och verka för en energieffektiv användning av länets fordon.