Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, är det nio mål som bedöms att de inte kommer att uppnås till 2020. Det kommer att krävas fortsatt effektiva insatser för förbättring och tid för naturen att återhämta sig.
Når vi Västerbottens läns miljömål?
Vi närmar oss 2020 och visionen om att kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där de största miljöproblemen ska vara lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Läget för Västerbotten är något ljusare än för resten av Sverige. Vi bor få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Länsstyrelsen bedömer att det är nio mål som är mycket svåra att nå och för att förutsättningarna eller målen ska ha en möjlighet att uppnås kommer det att behövas många fler beslut och insatser. Dessa mål är Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt en levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. På nationell nivå har man även bedömt Begränsad klimatpåverkan som mycket svårt att nå. Dessa mål är också inbördes beroende av att de andra uppnås. För att uppnå målet om biologisk mångfald måste alla de andra målen var uppnådda. Begränsad Klimatpåverkans måluppfyllelse gynnar många mål bland annat Frisk luft, Ett rikt växt- och djurliv och God bebyggd miljö.
Vi genomför en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Åtgärder som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten, natur- och kulturreservat, vindkraft, bioenergi och hållbart byggande i kallt klimat. Vi jobbar med ett ”Klimatsmart Västerbotten”. Alla dessa åtgärder kräver samarbete. Länsstyrelsen har under 2011 arbetat med en samverkansprocess för hållbar utveckling och tagit fram 240 åtgärder för hela samhället att ansluta till. Målet är att skapa en fortsatt samverkan för hållbar utveckling som leder från ord till handling så att miljömålen kan uppnås regionalt och nationellt.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Levande sjöar och vattendrag
Miljötillståndet för sjöar och vattendrag i länet har förbättrats under året tack vare det omfattande återställningsarbetet, men fortfarande finns stora skydds- och åtgärdsbehov. Dessutom råder stora kunskapsbrister, främst om kulturmiljöer vid vatten.
Resultat
Det åtgärdsinriktade arbetet har varit mycket omfattande i Västerbottens län under 2012. Detta har konkret inneburit att flera vattendrag har återställts biologiskt och att ungefär 25 vandringshinder som människa skapat åtgärdats. Trots detta är behovet mycket stort av fortsatt åtgärdsarbete. Behovet kring att öka bakgrundskunskapen för kulturmiljöer i länet är också fortsatt stort.
God ekologisk och kemisk status
Under 2012 har länets vattenråd tagit fram prioriteringslistor över nödvändiga åtgärder för respektive område. Åtgärdsarbetet i länet med avseende på avlägsnande av vandringshinder (för fisk och andra vattenlevande djur) och återställande av vattenmiljöer är också viktiga inslag för att uppnå ”god ekologisk status”. Underlagsmaterial för fysisk påverkan har också tagits fram för delar av Öreälvens avrinningsområde.
Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag
Den lagstiftningen som finns och reglerar vattenverksamhet omfattar i stor utsträckning företag med ambition att exploatera vattenmiljöer. Däremot är det viktigt att poängtera att det i länet inom barrskogsregionen inte finns många opåverkade vattendrag kvar.
Strukturer och vattenflöden
Under 2011 påbörjades ett stort EU-finansierat projekt, ReMiBar, med syfte att åtgärda vandringshinder som människan skapat. Under 2012 åtgärdades 23 vägtrummor i Sävaråns avrinningsområde. Under den 5-åriga projektperioden kommer ungefär 170 objekt att åtgärdas. Vidare har riktade inventeringsinsatser skett för att förbättra kunskapsunderlaget för hindrande dammar och trummor i länet.
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Under 2012 har restaureringsinsatser skett längs ett flertal vattendrag som ingår i det Europeiska bevarandenätverket Natura 2000. Detta är ett led i att uppnå gynnsam bevarandestatus. Ett flertal riktade insatser har också skett för att förbättra beståndsstatusen för lax och flodpärlmussla, främst i form av förbättrade rekryteringsbottnar.
Hotade arter och återställda livsmiljöer
Under 2012 har det varit en omfattande restaureringsverksamhet i Västerbottens län. Sannolikt det bästa restaureringsåret någonsin. Omfattande återställningar har skett i Vindelälven, Sävarån och Hörnån. Därtill har flera mindre återställningar genomfört i biflöden till dessa. Som mest har åtta grävmaskiner arbetat med att förbättra vattenmiljöerna. Underlag för nya restaureringar har också tagits fram. Arbete pågår också med att söka tillstånd för kommande åtgärder.
Bevarade natur- och kulturvärden
Arbetet med sötvattensskyddet har inte genererat några nya skyddade områden under året. I Västerbotten finns sedan tidigare ett kulturreservat med anknytning till vatten. I övrigt saknas långsiktigt skydd för kulturmiljöer i och vid vatten. Länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten har under 2012 tagit fram nya underlag inför beslut om vilken skyddsform som är den mest lämpliga för Laisälvens flottningsmiljöer. Kunskapsläget för vattenanknutna kulturmiljöer har förbättrats, bland annat genom projektet ”Kulturmiljöer i vatten” där Länsstyrelsen har tagit fram ett regionalt kunskapsunderlag för vattenaknutna kulturmiljöer. Resultaten gör det lättare att identifiera vattendrag med värdefulla kulturhistoriska värden. Projektet avslutas 2012. Däremot saknas fortfarande resurser för skyddsarbetet och till vård och underhåll av miljöerna.
Analys och bedömning
Länsstyrelsen bedömer i år att målet inte kommer att nås till år 2020. Det beror på att resurserna för åtgärder och skydd är för små och kunskapen om vattenanknutna kulturmiljöer är bristfällig.
Däremot upplevs flertalet preciseringar ha en positiv trend, tack vare omfattande arbeten med restaurering av flottledsrensade vattendrag och borttagande av vandringshinder.
För lite resurser till åtgärder
Resurstilldelningen för att genomföra nödvändiga åtgärder är alldeles för begränsad. Tidigare kostnadsanalyser har byggt på antal objekt där exempelvis Vindelälven med tillhörande biflöden likställs med ett litet vattendrag. I länet finns många mycket stora system som har kostsamma åtgärdsbehov. Vi har också stora behov med att förbättra kunskapsunderlaget med avseende på vattenanknutna kulturmiljöer. Rådande lagstiftning bör också ses över. Konkret borde exempelvis återställningsarbete till följd av historisk skada vara anmälningspliktig verksamhet, istället för tillståndspliktig verksamhet.
Även om resurser har tillförts för att förbättra kunskapsbristen om kulturmiljöer i och vid vatten, så saknas fortfarande heltäckande underlag, vilket försvårar möjligheterna att visa hänsyn och göra rätt prioriteringar av kulturmiljövärden. I rapporten ”Kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag”(Länsstyrelsen Västerbotten meddelandeserien 5/2010) framgår att 24 procent av de vattenanknutna kulturmiljöerna helt eller delvis har förlorat sina värden. Trots det finns det fortfarande inga beslut om styrmedel eller ökade resurser för att komplettera bristerna på hänsyn och långsiktigt skydd.
Vattenmiljöerna förbättras tack vare det omfattande åtgärdsarbetet
I länet drivs förbättringsarbete på flera fronter. Vi är med och driver ett av de största sötvattensrelaterade åtgärdsprojekten inom EU, ReMiBar med en total budget för Norr- och Västerbottens län på 8,1 miljoner €. Syftet är att åtgärda cirka 170 vandringshinder i länet. Inom Vindelälven drivs ett annat stort EU-projekt, Vindel River Life som syftar till att återställa biflöden till Vindelälven. Vi arbetar kontinuerligt med att öka bakgrundskunskapen på naturmiljöer.
Hur går vi vidare?
För att på sikt nå miljökvalitetsmålet ”Levande sjöar och vattendrag”behövs mycket mer resurser. Ett sätt att möjliggöra förbättrad resurstilldelning är att erhålla EU-medel. Detta är dock ingen helt enkel process och önskvärt vore att Hav- och vattenmyndigheten tog ett större ansvar kring detta. För Västerbottens del är det angeläget att fortsätta och helst utöka det arbete som vi sett gett positiva resultat.
Levande sjöar och vattendrag i Västerbottens län
Indikatorer som följer upp målet