Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, är det nio mål som bedöms att de inte kommer att uppnås till 2020. Det kommer att krävas fortsatt effektiva insatser för förbättring och tid för naturen att återhämta sig.
Når vi Västerbottens läns miljömål?
Vi närmar oss 2020 och visionen om att kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där de största miljöproblemen ska vara lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Läget för Västerbotten är något ljusare än för resten av Sverige. Vi bor få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Länsstyrelsen bedömer att det är nio mål som är mycket svåra att nå och för att förutsättningarna eller målen ska ha en möjlighet att uppnås kommer det att behövas många fler beslut och insatser. Dessa mål är Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt en levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. På nationell nivå har man även bedömt Begränsad klimatpåverkan som mycket svårt att nå. Dessa mål är också inbördes beroende av att de andra uppnås. För att uppnå målet om biologisk mångfald måste alla de andra målen var uppnådda. Begränsad Klimatpåverkans måluppfyllelse gynnar många mål bland annat Frisk luft, Ett rikt växt- och djurliv och God bebyggd miljö.
Vi genomför en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Åtgärder som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten, natur- och kulturreservat, vindkraft, bioenergi och hållbart byggande i kallt klimat. Vi jobbar med ett ”Klimatsmart Västerbotten”. Alla dessa åtgärder kräver samarbete. Länsstyrelsen har under 2011 arbetat med en samverkansprocess för hållbar utveckling och tagit fram 240 åtgärder för hela samhället att ansluta till. Målet är att skapa en fortsatt samverkan för hållbar utveckling som leder från ord till handling så att miljömålen kan uppnås regionalt och nationellt.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Ingen övergödning
Övergödningsproblemen i länet är små, beroende på att länet till största delen består av skogs- och fjällmarker som inte drabbas av övergödning på samma sätt som jordbruksmarker. Länet har lokala problem i sjöar, vattendrag och kustområden med utsläpp från jordbruk, reningsverk och enskilda avlopp.
Resultat
Tillståndet i Västerbotten för miljömålet är övervägande positivt och vi uppnår tre av fyra preciseringar för miljömålet. Till exempel är nedfallet av kväve på skogsmarker under gränsen för kritisk belastning (Naturvårdsverket Rapport 5174, www.miljomal.nu). Däremot finns det övergödningsproblem i sjöar, vattendrag och kustvatten i länet, men omfattningen är liten i jämförelse med södra Sverige.
Påverkan på havet
Inom HELCOM har man preliminärt kommit överens om maximal belastning av kväve och fosfor, för de olika havsbassängerna i Östersjön, för att man på sikt ska nå god ekologisk miljöstatus i nämnda bassänger. För Bottniska viken har man bedömt att utsläppen inte behöver minska (Naturvårdsverket Rapport 6500). Eftersom totalfosforhalten minskar i Bottenviken och totalkvävehalterna legat på en konstant nivå i Bottenviken under de senaste åren uppnår vi preciseringen i dagsläget.
Havet 2011
Påverkan på landmiljön
Nedfallet av kväve är inte ett problem för länet idag eftersom det i stort ligger på eller under gränsen för kritisk belastning, men nedfallet har börjat öka igen de senaste åren. I länet kan vi vidta åtgärder för att minska våra egna utsläpp från transporter och industrier, men nedfallet av kväve beror till största delen på utsläpp från andra länder, därför behövs kraftfulla internationella insatser för att minska dem. Även skogsgödsling och markanvändning påverkar övergödningen av landmiljöer. Arealen skog som gödslas i länet var störst på 70- och 80-talet, minskade därefter men har börjat öka igen.
www.skogsstyrelsen.se
Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten
Mellan tre och fem procent av sjöarna och vattendragen i länet visar tecken på övergödning och 15 procent av kustvattnen och problemen beror framför allt på utsläpp från jordbruk, mindre reningsverk och enskilda avlopp.
Åtgärder har påbörjats i några av de utpekade kustområdena. Under 2011 åtgärdades Megrundsområdet genom en omdragning av reningsverkets utsläppstub, men det kan ta tid innan miljön återhämtat sig. De enskilda avloppen har inventerats i Österlångslädan, Tavlefjärden, Lillfjärden och Täftefjärden och nu uppfyller 195 av de cirka 300 inventerade avloppen, kraven i de Allmänna råden från 1987.
Den övergödda sjön Skråmträsket är pilotsjö för att utveckla åtgärder i Bottenvikens vattendistrikt. Här har man jobbat med rådgivning och tillsyn, genomfört en källfördelningsanalys för att utreda olika källors bidrag till övergödningen och nu gått vidare till att prova praktiska åtgärder som kalkfilterbrunnar.
Tillstånd i havet
Tillståndet i Bottenviken ser positivt ut. Bottenviken är naturligt näringsfattig och halterna av näringsämnen i öppet hav ligger på en stabil nivå.
Havet 2011)
Analys och bedömning
Miljömålet är nära att uppnås, men åtgärdsarbetet behöver komma igång. Förutsättningarna för att nå målet har förbättrats något genom att åtgärder har påbörjats i vissa områden och utökad kunskap i länet: Vattenmyndigheten i Bottenvikens distrikt har undersökt miljötillståndet i misstänkt övergödda områden de senaste 3-4 åren och kunnat peka ut de vattenförekomster som behöver åtgärdas.
Befintliga styrmedel i form av tillämpning av bestämmelser i Miljöbalken och rådgivning till brukare är en bra grund för att nå preciseringarna. För att åtgärdsarbetet ska komma igång är en effektiv samordning av länets resurser och kompetens mycket viktig och när det gäller att genomföra praktiska åtgärder så ligger ett stort ansvar på kommunerna.
Åtgärder och styrmedel som krävs för att nå målet
För att minska belastningen från jordbruket behöver även lantbrukare i Västerbotten ha möjlighet att få ersättning för miljöåtgärder genom landsbygdsprogrammet och kunna bli medlemmar i projektet Greppa näringen. I Greppa näringen erbjuds lantbrukare till exempel rådgivning.
Kommunerna kan idag inte ställa krav enligt hög skyddsnivå på befintliga enskilda avlopp utan bara på dem som söker nya tillstånd. Det kanske krävs att man kan ställa de högre kraven även på befintliga avlopp för att övergödningen i kustvatten ska minska.
För att nå målet har Länsstyrelsens gjort prioriteringar för 2012-2015. Länsstyrelsen vill förbättra kunskapsunderlaget, skapa förutsättningar för åtgärder, utveckla tillsynen i länet, förbättra egenkontrollen för reningsverk och andra verksamheter och restaurera övergödda vattenmiljöer. Kunskapsunderlaget i länet behöver förbättras genom att ta fram regionalt anpassade bedömningsgrunder för vattendrag eftersom de verktyg som finns idag inte fungerar för vattendragen i länet. Länsstyrelsen vill även fortsätta verifiera vatten som misstänks vara övergödda och utreda åtgärdsbehovet.
Hot mot att nå målet
Kvävenedfallet har börjat öka igen de senaste åren. I länet kan vi vidta åtgärder för att minska våra egna utsläpp från transporter och industrier, men nedfallet av kväve beror till största delen på utsläpp från andra länder, därför behövs kraftfulla internationella insatser för att minska dem.
Även markanvändning och skogsgödsling påverkar landmiljön. Användningen av skogsgödsel i länet har ökat de senaste tre åren jämfört med 2003.
www.skogsstyrelsen.se
Det är värt att notera att den biologiska mångfalden, kvävecykeln och klimatförändringarna (i den ordningen) har pekats ut som de tre mest kritiska av nio olika så kallade planetära gränsvärden. Detta understryker hur kritisk markanvändningen är och att avvägningarna mellan klimatförändringar, biodiversitet och kvävecykeln är långt ifrån självklara. (Naturvårdsverket Rapport 6509)
Ökad fritidsbebyggelse i fjällen och vid kusten, och ombyggnationer av fritidshus till åretruntboenden, kan leda till ökad övergödning i kustvatten, sjöar och vattendrag.
Ingen övergödning i Västerbottens län
Indikatorer som följer upp målet