Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer bara ett av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det kommer att krävas fortsatt effektiva insatser för förbättring och tid för naturen att återhämta sig.

Läget för Västerbotten är något ljusare än för resten av Sverige. Vi bor få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Trots det har vi allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i för människors, växters och djurs hälsa samt våra livsmöjligheter.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt. Tillsammans med de nationella bedömningarna innebär det att två av sexton miljömål kommer att uppnås till 2020 i Västerbotten, Storslagen fjällmiljö och Skyddande ozonskikt. Tre av målen bedöms som nära att nå och sammantaget med den nationella bedömningen betyder det att elva mål inte kommer att nås till år 2020. För att förutsättningarna eller målen ska ha en möjlighet att uppnås kommer det att behövas många fler beslut och insatser.

Vi genomför en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Åtgärder som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten, natur- och kulturreservat, vindkraft, bioenergi och hållbart byggande i kallt klimat. Vi jobbar med ett ”Klimatsmart Västerbotten”. Alla dessa åtgärder kräver samarbete. Länsstyrelsen har i en samverkansprocess för hållbar utveckling tagit fram 240 åtgärder för hela samhället att ansluta till. Åtgärderna är samlade på en webbplats, Hållbara Västerbotten, där myndigheter och företag kan ansluta sig och lämna miljölöften för en hållbar utveckling. Ambitionen är att behålla och utöka regional samverkan och engagemang för hållbar utveckling i Västerbotten.  Västerbottens hållbarhetsvecka SEE (socialt, ekonomiskt och ekologiskt) är ett exempel på ett framgångsrikt arrangemang då länets regionala och lokala hållbarhetsarbete lyfts fram. 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

I Västerbottens län finns enligt Rödlistan 2010 cirka 280 nationellt hotade arter. Kunskapen om deras situation i länet i många fall begränsad. Dessutom finns det 52 arter i Rödlistan där kunskapen är så dålig så att det inte går att bedöma om de är hotade eller inte. Sveriges rapportering enligt EU:s Art- och habitatdirektiv 2013 visar att många arter och naturtyper, främst i boreal zon, men även några i alpin zon, inte har gynnsam bevarandestatus.

Under de senaste åren har landskapets betydelse för den biologiska mångfalden lyfts fram allt mer. På så sätt kan vi se helheten av hur till exempel infrastruktur, vindkraftverk, gruvor och en ökad bebyggelse påverkar den biologiska mångfalden. Arbetet med en planerad grön infrastruktur har precis påbörjats. Det innebär en kombination av skydd, återställning och hållbart nyttjande så att viktiga livsmiljöer finns kvar samt att djur och växter kan sprida sig. Få konkreta resultat ute i naturen kan än så länge visas upp.

Under 2013 har Länsstyrelsen i Västerbottens län bildat 14 naturreservat och slutit nio naturvårdsavtal.

Länsstyrelsen driver tillsammans med andra aktörer för närvarande flera projekt som syftar till att återskapa natur- och kulturmiljöer. Såväl naturvårdsbränning av skog, som restaurering av betade strandängar och återställning av flottledsrensade vattendrag pågår i länet.

Lokala naturvårdsprojekt (LONA) ger bra kunskap om kommunernas nära naturmiljöer och ger ett ökat engagemang för biologisk mångfald i länet. Under 2013 har nio nya projekt i fem av länets kommuner beviljats stöd.

Arbetet med att bevara det biologiska kulturarvet i länet har förbättrats genom upptäckten av bjurholmshönan. Den hittades av en slump i en by i Bjurholms kommun, dit de kommit från Norrbyskär på 1880-talet. Bjurholmshönan bevaras nu inom genbank. Antalet av Västerbottens egen lantrasget, lappgeten, har ökat inom genbanken men är fortfarande akut hotad.

Analys och bedömning

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade eller planerade åtgärder. Utvecklingen i miljön är negativ. Dagens användning av biologiska resurser inom skogsbruk och fiske är inte hållbart. Utvecklingen för målet är till stor del beroende av utvecklingen inom övriga miljökvalitetsmål. 

De åtgärder som befintliga styrmedel har lett till är otillräckliga och arbetet med att värna ekosystemen och hejda förlusten av biologisk mångfald går för långsamt.

För att nå Ett rikt växt och djurliv måste ett antal andra mål också uppnås. Målet beror av hur det går för Levande skogar, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Levande sjöar och vattendrag. Dessutom påverkas uppfyllelsen av målet starkt av hur det går med Begränsad klimatpåverkan där det också finns en intressekonflikt, då skogen förväntas vara en del av lösningen för att minska koldioxidutsläppen.

Ekosystemtjänster och ekosystemens resiliens

Skogsnäring, jordbruk och fiske använder naturens ekosystemtjänster kommersiellt. Stora ekonomiska värden finns i våra naturresurser. De viktigaste åtgärderna för att minska förlusten av arter är att skogs-, jord- och vattenbruk tar hänsyn till naturmiljön och att fragmenteringen av landskapet upphör.

Hejdad förlust av biologisk mångfald

Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är av stor betydelse för bevarandet av ett stort antal arter, genom att erbjuda lämpliga livsmiljöer för såväl hotade som mer vanliga arter. För de mest hotade arterna är det viktigt med de riktade insatser som görs inom åtgärdsprogrammen.

Alla aktörer i länet behöver genomföra åtgärder för att skydda den biologiska mångfalden. Ökad kunskap, mer hänsyn, bra planering och återställning av naturmiljöer är det som betyder mest för ifall vi få behålla våra arter i ekosystemen.

Kunskap om biologisk mångfald

Kunskaperna har ökat avsevärt de senaste åren men det finns stora brister. Vi vet inte med säkerhet vilka åtgärder som måste genomföras för att säkerställa det långsiktiga bevarandet av arter och naturtyper i landskapet, särskilt i skenet av klimatförändringar.

Arbete pågår när det gäller att definiera vad grön infrastruktur innebär och hur en sådan kan skapas för att naturtyper och arter ska vara livskraftiga på kort och lång sikt, samt att säkerställa att naturen kan leverera ekosystemtjänster även i framtiden. Kunskapen om hur skötsel och restaurering påverkar den biologiska mångfalden måste öka. Landskapsanalyser behöver tas fram och åtgärder genomföras som leder mot en funktionell grön infrastruktur.

Restaurering av naturtyper och internationellt miljösamarbete

Länsstyrelsen ser att samarbete med andra länder leder till ökad kunskap för biologisk mångfald. Dessutom så kan vi med stöd av projektmedel genomföra åtgärder och återställning av naturmiljöer i vatten, restaurera våtmarker och öka hävden i skyddsvärda ängs- och hagmarker.

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt växt- och djurliv i Västerbottens län

Indikatorer som följer upp målet