Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, är det nio mål som bedöms att de inte kommer att uppnås till 2020. Det kommer att krävas fortsatt effektiva insatser för förbättring och tid för naturen att återhämta sig.
Når vi Västerbottens läns miljömål?
Vi närmar oss 2020 och visionen om att kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där de största miljöproblemen ska vara lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Läget för Västerbotten är något ljusare än för resten av Sverige. Vi bor få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Länsstyrelsen bedömer att det är nio mål som är mycket svåra att nå och för att förutsättningarna eller målen ska ha en möjlighet att uppnås kommer det att behövas många fler beslut och insatser. Dessa mål är Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt en levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. På nationell nivå har man även bedömt Begränsad klimatpåverkan som mycket svårt att nå. Dessa mål är också inbördes beroende av att de andra uppnås. För att uppnå målet om biologisk mångfald måste alla de andra målen var uppnådda. Begränsad Klimatpåverkans måluppfyllelse gynnar många mål bland annat Frisk luft, Ett rikt växt- och djurliv och God bebyggd miljö.
Vi genomför en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Åtgärder som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten, natur- och kulturreservat, vindkraft, bioenergi och hållbart byggande i kallt klimat. Vi jobbar med ett ”Klimatsmart Västerbotten”. Alla dessa åtgärder kräver samarbete. Länsstyrelsen har under 2011 arbetat med en samverkansprocess för hållbar utveckling och tagit fram 240 åtgärder för hela samhället att ansluta till. Målet är att skapa en fortsatt samverkan för hållbar utveckling som leder från ord till handling så att miljömålen kan uppnås regionalt och nationellt.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Ett rikt växt- och djurliv
I Västerbottens skogs- och kustland och i många vattendrag är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. Många av naturtyperna och arterna saknar gynnsam bevarandestatus. Kunskapen om hur arterna påverkas av klimatförändringar är bristfällig.
Resultat
I Västerbottens län finns enligt Rödlistan 2010 cirka 280 nationellt hotade arter. Kunskapen om deras situation i länet är i många fall begränsad, trots de senaste årens inventeringar inom exempelvis basinventeringen av skyddad natur och åtgärdsprogrammen för hotade arter. Dessutom finns det 52 arter i Rödlistan där kunskapen är så dålig att det inte går att bedöma om de är hotade eller inte.
Under de senaste åren har landskapets betydelse för den biologiska mångfalden lyfts fram. På så sätt kan vi se helheten av hur till exempel infrastruktur, vindkraftverk, gruvor och en ökad bebyggelse påverkar den biologiska mångfalden. Flera nya projekt med landskapet som utgångspunkt har påbörjats där naturvärden och hållbart nyttjande av olika områden har undersökts, till exempel värdefulla lövskogsmiljöer i Vindelns kommun.
Mot bakgrund av bland annat Barents Protected Area Network inom Barentssamarbetet, landskapskonventionen och uppdraget om grön infrastruktur, har det under 2011–2012 genomförts en utvärdering av länets områdesskydd. Länsstyrelsen har under året också arbetat med samplanering mot skogsbolag för ett mer funktionellt skyddsnätverk.
Arbete pågår med att ta fram en plan om grön infrastruktur för fjällen. Arbetet ska genom skydd och återställning av livsmiljöer leda till att djur och växter kan sprida sig eftersom ett landskap som är mindre fragmenterat och där stora områden är skyddade från exploatering, innebär bättre förutsättningar för en grön infrastruktur. Under 2012 har elva naturreservat bildats i Västerbotten.
För de mest hotade arterna drivs åtgärdsprogram i länet. Det är för tidigt att bedöma vilket resultat åtgärderna medfört. För fjällgåsen finns indikationer att beståndet halverats. Under 2012 kommer Länsstyrelsen att särskilt prioritera information till allmänheten samt ökad kunskapen hos våra samarbetspartners, till exempel polis och kustbevakning.
Länsstyrelsen driver tillsammans med andra aktörer flera projekt som ska åtgärda vandringshinder i vattendrag och även restaurera vattendrag som påverkats av skogsbruk och flottning.
Lokala naturvårdsprojekt (LONA) ger bra kunskap om kommunernas nära naturmiljöer och ger ett ökat engagemang för biologisk mångfald i länet. Under 2012 har 14 projekt fördelat på sex kommuner från kust till fjäll, lett till ökad kunskap och hänsyn till naturvärden.
Mårdhundens spridning i Sverige har gjort att frågan om hur våra ekosystem påverkas av invasiva arter, det vill säga arter som transporteras och sprider sig till ett nytt område och orsakar skada och sjukdomar, diskuteras i länet. Kraftiga åtgärder har vidtagits för att hindra artens spridning genom det internationella projekt mot mårdhund som finansieras via EU:s miljöfond LIFE+. Andra problemarter som vresros och jättebalsamin har hittills inte uppmärksammats i lika hög grad i länet och mer kunskap behövs.
Analys och bedömning
Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade eller planerade åtgärder. Dagens nyttjande av biologiska resurser inom skogsbruk och fiske är inte hållbart. Utvecklingen för målet är negativ och till stor del beroende av utvecklingen inom övriga miljökvalitetsmål.
De åtgärder som befintliga styrmedel har lett till är otillräckliga och arbetet med att värna ekosystemen och hejda förlusten av biologisk mångfald går för långsamt.
För att nå Ett rikt växt och djurliv måste ett antal andra mål också uppnås: Levande skogar, Myllrande Våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Hav i balans en levande kust och skärgård och Levande sjöar och vattendrag. Dessutom påverkas uppfyllelsen av målet starkt av hur det går med Begränsad Klimatpåverkan, där det också finns en intressekonflikt, då skogen förväntas vara en del av lösningen för att minska koldioxidutsläppen.
Ekosystemtjänster och ekosystemens resiliens
Skogsnäring, jordbruk och fiske nyttjar naturens ekosystemtjänster kommersiellt. Stora ekonomiska värden finns i våra naturresurser. De viktigaste åtgärderna för att minska förlusten av arter är att skogs-, jord- och vattenbruk tar hänsyn till naturmiljön och att fragmenteringen av landskapet upphör.
Hejdad förlust av biologisk mångfald
Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är av stor betydelse för bevarandet av ett stort antal arter, genom att erbjuda livsmiljöer för både hotade och mer vanliga arter. För de mest hotade arterna är det viktigt med de riktade insatser som görs inom åtgärdsprogrammen.
Alla aktörer i länet behöver genomföra åtgärder för att skydda den biologiska mångfalden. Ökad kunskap, mer hänsyn, bra planering och återställning av naturmiljöer är det som betyder mest för om vi får behålla våra arter i ekosystemen.
Biologiskt kulturarv
I Västerbotten präglas framförallt fjällen men även skogslandskapet delvis av renbete, som därför är en del av det biologiska kulturarvet.
Landskapet fortsätter att delas upp av skogsbruk, vindkraft, vägar och gruvor vilket leder till att känsliga arter försvinner. Skogen är starkt påverkad av brukandet, jordbrukslandskapet minskar i stor omfattning och de områden som är värdefulla saknar skötsel som gynnar den biologiska mångfalden. I fjällen är markanvändningen mindre och situationen mer gynnsam.
Kunskap om biologisk mångfald
Kunskaperna har ökat avsevärt de senaste åren men det finns stora brister. Vi vet inte med säkerhet vilka åtgärder som måste genomföras för att säkerställa det långsiktiga bevarandet av arter och naturtyper i landskapet, särskilt i skenet av klimatförändringar.
Arbete pågår när det gäller att definiera vad grön infrastruktur innebär och hur en sådan kan skapas för att naturtyper och arter ska vara livskraftiga på lång sikt, samt att säkerställa att naturen kan leverera ekosystemtjänster även i framtiden. Kunskapen om hur skötsel och restaurering påverkar den biologiska mångfalden måste öka. Landskapsanalyser behöver tas fram och åtgärder genomföras som leder mot en funktionell grön infrastruktur.
Restaurering av naturtyper och internationellt miljösamarbete
Länsstyrelsen ser att samarbete med andra länder leder till ökad kunskap för biologisk mångfald. Dessutom så kan vi med stöd av projektmedel genomföra åtgärder och återställning av naturmiljöer i vatten, restaurera våtmarker och öka hävden i skyddsvärda ängs- och hagmarker.
Ett rikt växt- och djurliv i Västerbottens län
Indikatorer som följer upp målet