Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer bara ett av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det kommer att krävas fortsatt effektiva insatser för förbättring och tid för naturen att återhämta sig.

Läget för Västerbotten är något ljusare än för resten av Sverige. Vi bor få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Trots det har vi allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i för människors, växters och djurs hälsa samt våra livsmöjligheter.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt. Tillsammans med de nationella bedömningarna innebär det att två av sexton miljömål kommer att uppnås till 2020 i Västerbotten, Storslagen fjällmiljö och Skyddande ozonskikt. Tre av målen bedöms som nära att nå och sammantaget med den nationella bedömningen betyder det att elva mål inte kommer att nås till år 2020. För att förutsättningarna eller målen ska ha en möjlighet att uppnås kommer det att behövas många fler beslut och insatser.

Vi genomför en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Åtgärder som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten, natur- och kulturreservat, vindkraft, bioenergi och hållbart byggande i kallt klimat. Vi jobbar med ett ”Klimatsmart Västerbotten”. Alla dessa åtgärder kräver samarbete. Länsstyrelsen har i en samverkansprocess för hållbar utveckling tagit fram 240 åtgärder för hela samhället att ansluta till. Åtgärderna är samlade på en webbplats, Hållbara Västerbotten, där myndigheter och företag kan ansluta sig och lämna miljölöften för en hållbar utveckling. Ambitionen är att behålla och utöka regional samverkan och engagemang för hållbar utveckling i Västerbotten.  Västerbottens hållbarhetsvecka SEE (socialt, ekonomiskt och ekologiskt) är ett exempel på ett framgångsrikt arrangemang då länets regionala och lokala hållbarhetsarbete lyfts fram. 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Ett aktivt jordbruk är avgörande för kulturmiljöerna och den biologiska mångfalden i odlingslandskapet då många arter är beroende av ett öppet landskap, hävdade betesmarker och slåtterängar samt småbiotoper som stenmurar, öppna diken, odlingsrösen med mera.

Den brukade åkermarksarealen har minskat något de senaste tio åren. Arealen var som störst i Västerbotten på 1950–talet och har sedan dess minskat med cirka 40 procent. Vallodlingen dominerar, 79 procent, även om andelen spannmålsodling, 16 procent, är hög för att vara ett norrlandslän. En illavarslande utveckling är att allt mer mark läggs i träda. Många arter och naturtyper i odlingslandskapet är hotade.

Landsbygdsprogrammet och andra nationella styrmedel har stor betydelse för att dämpa den negativa trenden för natur- och kulturvärden. Miljöersättningar bidrar till att betesmark sköts och restaureringsbidrag till att flera större våtmarker som Brånsjöns naturreservat och Frostkåges havsstrandängar har restaurerats liksom ladbestånd bland annat på Ammarnäsdeltat och kring Umeås slättbygd. Däremot sköts färre alléer, stenmurar, diken och andra kulturbärande landskapselement med hjälp av miljöersättning. Arealerna av traditionellt hävdad slåtteräng i länet är ur ett historiskt perspektiv obetydliga. De samlade åtgärderna inom landsbygdsprogrammet är troligen inte tillräckliga. Jordbrukets utveckling styrs till stor del även av internationella faktorer som världsmarknadspriser och EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Under 2013 genomfördes ängslåtterkurser samt inventeringar av värdefulla ängsobjekt i ett av Naturskyddsföreningen drivet landsbygdsprogramsprojekt. En förankringsprocess kring restaurering av de igenvuxna strandängarna i Gärdefjärdens naturreservat har även påbörjats.

Analys och bedömning

Med dagens målformulering bedömer Länsstyrelsen att miljökvalitetsmålet blir svårt att nå och utvecklingen i odlingslandskapet är negativ framförallt beroende på misnkande antal betesdjur och minskande antal brukare av länets åkermarker.

Det nationellt styrda arbetet med att bevara den genetiska bredden av olika kulturväxter och husdjursraser har kommit långt, men för övriga delar av miljökvalitetsmålet återstår mycket arbete. Inom området biologisk mångfald och kulturmiljö krävs betydande insatser på både nationell och internationell nivå. Däremot finns det goda möjligheter att med relativt begränsade nationella insatser förbättra jordbruksmarkens produktionsförmåga, påverkan på människors hälsa och markernas sociala landskapsvärden.

Det behövs fler insatser, framför allt för att bevara biologisk mångfald och kulturmiljö. Åtgärder för natur- och kulturvärden i slättbygd och strategier för att klara den långsiktiga hävden av betesmarker är till exempel viktiga. De större fårgårdssatsningar som gjorts i länet bör involveras i bete av områden med hög biologisk mångfald. Naturbetesinriktade nötköttsproducenter bör fortsatt stöttas med rådgivningsinsatser. Det krävs också insatser på nationell nivå för att ytterligare minska mängden kadmium i mineralgödsel.

Regionalt och lokalt går det att göra jordbrukslandskapet mer tillgängligt för friluftsliv och begränsa exploateringen av jordbruksmark. Det är viktigt för miljökvalitetsmålet att EU:s gemensamma jordbrukspolitik styrs mot ökade miljöåtgärder. Länets kommuner bör uppdatera sina kunskaper om livsmedelsupphandling så att större volymer av lokalproducerad mat når skolbarn och gamla.

Inbromsningen av landsbygdsprogrammet 2014-15 orsakar både försening och upphörd aktivitet inom många av de insatsområden som berör miljömålet. Nyrestaurerade våtmarker och betesmarker står utan miljöersättning för bete 2014, rådgivnings- och kursinsatser upphör 2014-15, uppsökande insatser för att stimulera till hävd och restaurering försvinner liksom bidrag till restaurering av lador bland annat. Även om medlen återinförs om något eller några år riskerar under tiden kompetens och entusiasm försvinna både hos myndigheter, kompetensbyggande företag samt betesinriktade jordbruk ute på landsbygden. Natur- och kulturvärden riskerar att förloras i än snabbare takt än.

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt odlingslandskap i Västerbottens län

Indikatorer som följer upp målet