Av de mål som bedömts på regional nivå bedöms fyra mål som nära att nås, och åtta mål får bedömningen att de inte är möjliga att nå till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms enbart på nationell nivå.
Under år 2012 har Länsstyreslen i Jämtland påbörjat arbetet med att revidera de regionala miljömålen. I samband med detta fokuseras miljömålsarbetet mot att bli än mer åtgärdsinriktat. Kommande åtgärdsprogram ses som en viktig del i att prioritera och förstärka miljömålsarbetet.
Länsstyrelsen bedömer att de åtgärder som sker, och som kan utvecklas fortsätter att stärka förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålen Frisk luft, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Storslagen fjällmiljö.
Skydd och återhämtning av biologisk mångfald går för långsamt gällande skogs- och myrmarker. Tillgängliga styrmedel för att skydda områden minskar. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen ser den utvecklingen som ett stort hinder i att försöka bromsa förlusten av den biologiska mångfalden.
Tillgången på nationella styrmedel är ett återkommande uttalat behov för i stort sett samtliga miljömål. Inom vissa miljömål är det tydligt, exempelvis inom miljökvalitetsmål som rör områdesskydd och restaureringar, var det behövs ytterligare resurser. Länets åtgärdsarbete kan förbättras om Länsstyreslen och flera andra regionala aktörer förtydligar behovet och omfattningen av styrmedel.
För de flesta miljökvalitetsmålen handlar det ofta om vad som sker på nationell och internationell nivå. Ekonomiska intressen samt produktions- och konsumtionsbeteenden, motverkar många gånger möjligheterna att nå målen. Handlingsplanen för Fossilbränslefritt Jämtlands län 2030 och den fortsatta utbyggnaden av vindkraftsproduktionen visar dock två exempel på hur arbetet med att ett så omfattande och i högsta grad globalt miljömål som begränsad klimatpåverkan kan ske på en regional nivå.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Levande skogar
Tillståndet i länets skogar varierar och det krävs fortsatt utveckling av miljöhänsynen i skogsbruket samtidigt som ytterligare bevarandeinsatser kommer att krävas. Skogstyperna kalkbarrskogar, skogar med hög bonitet, lövsuccessionsskogar samt tallnaturskogar är särskilt angelägna att satsa på.
Resultat
Miljökvalitetsmålet Levande skogar kommer att bli mycket svårt att nå till år 2020 i Jämtlands län, precis som i riket i övrigt, då de flesta uppsatta delmål med mål 2010 ännu inte uppnåtts. Det viktigaste skälet är att det kommer att vara svårt att upprätthålla skogarnas biologiska mångfald, eftersom arealen skogsmark som aldrig föryngringsavverkats snabbt minskar och att skogar med mycket höga naturvärden alltjämt avverkas. Det är därför särskilt bekymmersamt att takten med vilken nya formella skydd har tillskapas är allt för låg. Förseningarna innebär att arealer skyddsvärd skog avverkas.
En annan faktor som kan ha inverkan på möjligheterna att nå målet, är att trycket på ett ökat uttag av biomassa har förstärkts, bland annat för energiändamål. Det kommer förmodligen att leda till att delar av skogsmarken framöver kommer att nyttjas för ett mer intensivt skogsbruk med trädslag som har kortare omloppstider. Även andra åtgärder som till exempel gödsling, kan ge oönskade effekter på skogarnas ekologi.
Skogsmarkens egenskaper och processer
Markskador i form av körskador har varit ett problem under lång tid. För att komma tillrätta med detta har skogsbruket gemensamt tagit fram en körskadepolicy. Policyn är nu i en förankrings- och verkställande fas.
Ekosystemtjänster
Exempel på ekosystemtjänster som är viktiga när det gäller länets skogar är friluftsliv, jakt och bärplockning, skogsråvara inklusive bioenergi samt klimatreglering. De är samtliga ekonomiskt eller socialt betydelsefulla. Det finns även ett antal stödjande tjänster.
Grön infrastruktur, gynnsam bevarandestatus samt hotade arter och återställda livsmiljöer
Många skogstyper och skogslevande arter saknar idag gynnsam bevarandestatus. För en stor del av de hotade arterna är trenden negativ men för många arter är kunskapsläget för dåligt för att kunna uttala sig om trenden. Indikatorerna gammal skog, äldre lövrik skog och hård död ved utvecklas dock positivt. Fortsatt avverkas en del skogar med höga naturvärden.
Insatser i form av områdesskydd, frivilliga avsättningar, och naturvårdande skötsel pågår i länet. Till detta tillkommer stöd och råd genom Landsbygdsprogrammet, NOKÅS bidraget (som syftar till aktiva miljövårdande skötselåtgärder) samt visionen Skogsriket. Sveaskogs ekoparker ”Håckren” samt ”Galhammar” i länet bidrar med värdefulla frivilliga avsättningar och miljövårdande insatser.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Miljöhänsyn i skogsbruket behöver förbättras. Utförda inventeringar visar att en tredje del av förekommande hänsynskrävande biotoper skadats i samband med föryngringsavverkning. Ett påtaglig förbättrad hänsynstagande har dock uppmätts vid hänsyn till forn- och kulturlämningar de senaste åren. Bidragande orsaker kan vara riktade utbildnings- och rådgivningsinsatser samt skapande av kulturstubbar.
Analys och bedömning
Skogsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer nås till år 2020. Tillståndet i länets skogar är inte stabilt och det finns brister i skogbrukets miljöhänsyn samtidigt som bevarandeinsatserna är otillräckliga. Befintliga styrmedel och/eller resurser är inte tillräckligt effektiva för att vända utvecklingen som helhet.
Frivilliga insatser viktiga
Skogsbruket arbetar med många framåtsyftande åtgärder exempelvis inventering av skogar med höga miljövärden, målklassning av bestånd och vattenmiljöer samt naturvårdande åtgärder i skötselkrävande biotoper. Länets aktörer medverkar aktivt i framtagande av en åtgärdsplan för perioden 2013 till 2015 där konkreta åtgärder planeras verkställas som syftar till miljökvalitetsmåls uppfyllelse.
Frivilliga avsättningar är ett annat sätt att bedriva skydd och görs i stor omfattning och av markägare, exempelvis inom ramen för miljöcertifiering av skogsbruket.
Dessa insatser är mycket betydelsefulla och behöver uppmuntras och synliggöras för att skapa incitament för fortsatta insatser så att målet snabbare kan nås.
Information och rådgivning viktig till skogsbrukets aktörer
Framför allt de som arbetar med planering och avverkning behöver få återkoppling om hur den miljöhänsyn som tas vid slutavverkning behöver förbättras. Skogsstyrelsen kommer fortsättningsvis att återkoppla resultaten av sin miljöhänsynsuppföljning så att det blir tydligare för skogsbruket vad som måste förbättras och hur mycket.
Prioriteringar i länet
Skogsstyrelsen avser att prioritera skydd av kalkbarrskogar, skogar med hög bonitet, lövsuccessionsskogar samt tallnaturskogar för de tilldelade områdesskydd medel för länet. Krafttag behöver tas för att den miljöhänsyn vid slutavverkningar som rör de båda miljöfunktionerna hänsynskrävande biotoper och mark och vatten under kommande år ska förbättras. Detta i form av granskning av anmälningar- och ansökningar om föryngringsavverkning samt återkoppling till berörd aktör.
Skogsstyrelsen har för avsikt att anta de nio nationella preciseringar för länet. Dessa preciseringar ger ett ökad fokus och underlättar vid årliga uppföljning. Vidare upprättar Skogsstyrelsen en åtgärdsplan i bred samverkan med länets aktörer. Åtgärdsplanen ska innehålla konkreta åtgärder som genomförs under perioden 2013 till 2015 som syftar till uppfyllelse av miljökvalitetmålet.