Ingen av de tolv miljökvalitetsmålen, som bedöms regionalt i höstens uppföljning, är möjliga att nå i länet till år 2020 med idag beslutade styrmedel och åtgärder. Två av målen - Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet - är nära att nås medan övriga elva mål nås inte i länet utan ytterligare beslut om styrmedel och åtgärder.
Trafiken behöver minska genom vissa tätorter för att målet Frisk luft ska uppnås i länet och flera sådana projekt är på gång. För att uppnå Grundvatten av god kvalitet behöver vattenskyddsområden revideras och fastställas i högre takt.
Trenden för nedfall samt utvecklingen i sjöar och vattendrag bedöms positiv, men det krävs ytterligare åtgärder för att Bara naturlig försurning ska uppnås. För Giftfri miljö är kunskaperna om miljögifters verkan och förekomst i miljön fortfarande bristfällig och på grund av länets industrihistoria finns mycket föroreningar kvar i ekosystemet som kommer att vara resurs krävande att åtgärda.
För att uppnå målet om en God bebyggd miljö krävs mer resurser för framtagande av viktiga planeringsunderlag inom bland annat dricksvattenförsörjning, kulturmiljövård och klimatanpassning. För Ingen övergödning behövs ökad samverkan mellan mark- och vattenanvändare och myndigheter så att styrmedlen används mer effektivt. Att en hög andel övergödningsämnen kommer från andra länder är problematiskt.
Det är långt kvar tills samtliga Sjöar och vattendrag kommer att ha minst god ekologisk och kemisk status eller potential enligt vattenförvaltningsförordningen. För Hav i balans och levande kust och skärgård krävs ytterligare stora ekonomiska resurser för att till exempel kunna verifiera statusbedömningar och för att kunna tillämpa rätt åtgärder.
Det minskade arealbehovet i jordbruket är huvudskälet till att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. För att uppnå Levande skogar krävs bland annat att mängden skog som undantas från skogsbruk ökar, att hänsynen vid avverkningar blir bättre och att skyddszonernas funktionalitet förbättras. För att uppnå Myllrande våtmarker krävs mer resurser för reservatsbildning, skötsel och restaurering av våtmarker samt insatser inom skogsbruket. Ett rikt växt- och djurliv är starkt beroende av hur det går för flera andra miljömål. Kunskapen om många arters hotbild är fortsatt dåligt känd, vilket försvårar arbetet med biologisk mångfald.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Ett rikt växt- och djurliv
Exploateringstrycket är stort. Kunskapsbristen är ett problem för många arters hotbild och klimatförändringens effekter. Hänsynen brister både i skog, odlingslandskap och i vatten. Flera preciseringar saknas och styrmedel och kunskap behövs för att bedöma naturens resiliens och genetiska mångfald.
Resultat
Måluppfyllelse för ett rikt växt- och djurliv är starkt beroende av hur det går för flera andra miljömål. Kunskapen om många arters hotbild är fortsatt dåligt känd, vilket försvårar arbetet med biologisk mångfald.
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
I Västernorrland finns 385 kända rödlistade arter och tar man med arter som riskerar bli rödlistade (nära hotade) så tillkommer 427 arter. Exploateringar fortsätter med skadlig påverkan och därmed ökar fragmentering och habitatförlust. Åtgärdsarbete sker idag via ÅGP (Åtgärdsprogram för hotade arter), men ännu viktigare är de åtgärder som markanvändare själva utför. Men takten som åtgärder utförs i är på tok för långsam.
För vattenrelaterat åtgärdsarbete är åtgärdsbehovet enormt i förhållande till resurserna. Ålderdomlig lagstiftning gör arbetet tidskrävande.
Ekosystemtjänster och resiliens, Främmande arter och genotyper, Påverkan av klimatförändringar
För dessa preciseringar gäller fortsatt stor kunskapsbrist vad gäller klimatförändringens effekter, ekosystemens återhämtningsförmåga och gränser för då skador på biotoper blir oreparerbara ur vissa arters perspektiv. Dessa mål kräver ytterligare kunskap och relaterad forskning för att kunna utvärderas.
I Västernorrland har det konstaterats förekomma 39 invasiva främmande växter eller potentiellt invasiva främmande växter.
Hejdad förlust av biologisk mångfald, Hållbart nyttjande och hänsyn
Förlusterna av biologisk mångfald är fortsatt större än åtgärder för dess återhämtning. Försök med nya skogsbruksmetoder och skötsel av avsatta arealer ger hopp inför framtiden, men den generella hänsynen i skogsbruket har försämrats och det motverkar det positiva arbetet.
Naturvårdsbränning ökar och positivt är att även privata aktörer bränner ståndskog och inte bara hyggen. Detta ger snabbt resultat på brandberoende arter med god flygförmåga och på sikt gynnar det många andra hotade arter.
Vindkraftsutbyggnaden fortsätter i hög takt och det i områden som tidigare varit förskonade från exploatering. Här riskerar kunskapsuppbyggandet halka efter utbyggningstakten. Skydd av skog och vatten räcker inte till för att säkra arter och dess miljöer. Skyddad skogsareal redovisas under det skogliga målet!
Under 2012 har länsstyrelsen ökat kunskapen kring insekter, framförallt inom steklar i sandmiljöer som varit ett okänt område tidigare. Över 9000 insekter har artbestämts. Detta ger ett värdefullt underlag vid till exempel täkthandläggning och åtgärdsarbete i sandmiljöer. Det pågår försök för jättepraktbagge och större barkplattbagge, två arter med helt skilda miljökrav, för att öka kunskapen om hållbart nyttjande och hänsyn i skogsbruket.
Landskapsanalyser av lövrika trakter och bränningstrakter pågår i Västernorrland och kommuniceras med skogsbolagen.
Analys och bedömning
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
De statliga styrmedlen (ÅGP, kalkning och biologisk återställning i vatten med flera) för att nå dessa mål fortsätter minska och kommer att sänkas ytterligare under 2013. Detta ger olyckliga signaler om att den biologiska mångfalden inte är prioriterad.
Trafikverket har ett enormt åtgärdsbehov vad gäller vattenrelaterade hinder och bristande djuranpassningar och jobbar aktivt och betar av problem i prioriterad ordning. För vattenkraftsrelaterade problem är arbetstakten mycket låg från både verksamhet och myndigheter. Här råder stor brist på resurser hos myndigheter och miljökrav på verksamhetsutövare. Här behövs tydligare styrmedel och/eller miljövänligare lagkrav.
Ekosystemtjänster och resiliens, Främmande arter och genotyper, Påverkan av klimatförändringar
Här finns en nationell strategi, men inget regionalt ansvar och arbete för hur problemen ska hanteras.
Hejdad förlust av biologisk mångfald, Hållbart nyttjande och hänsyn
Skogsbruket, särskilt det privata får underkänt enligt skogsstyrelsen vad gäller den generella hänsynen. Fler nyckelbiotoper avverkas och den positiva utvecklingen under 90-talet har avstannat och i flera fall vänts till negativ. Skogsbruket har en avgörande roll för hur målen i ett rikt växt- och djurliv ska kunna nås.
ÅGP har ökat kunskapen för vissa artgrupper och bidragit till skogsbolagens åtgärdsarbete för speciellt hotade arter. Detta är ett viktigt komplement till den generella hänsynen. Information om biologisk mångfald och förbättringsåtgärder ut till allmänhet och verksamhetsutövare är idag bristfällig och måste bli bättre för att skapa en bred lokal delaktighet.
Satsningen på LONA (lokala naturvårdsbidrag) är ett gott exempel på hur naturvård, tätortsnära natur och friluftsliv kan förenas inom samma projekt, vilket är viktig för förståelsen och delaktigheten i arbetet med biologisk mångfald. Även satsningar på skogsbruket, som i landsbygdsprogrammet är ett viktigt styrmedel mot ett bättre skogsbruk.
Grön infrastruktur är ett begrepp som växer sig starkare och när det tillämpas kan det få stor betydelse för många arter och sättet att tänka på vid markanvändning. Skydd av skog och vatten räcker inte till för att säkra arter och dess miljöer.