Ingen av de tolv miljökvalitetsmålen, som bedöms regionalt i höstens uppföljning, är möjliga att nå i länet till år 2020 med idag beslutade styrmedel och åtgärder. Två av målen - Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet - är nära att nås medan övriga elva mål nås inte i länet utan ytterligare beslut om styrmedel och åtgärder.
Trafiken behöver minska genom vissa tätorter för att målet Frisk luft ska uppnås i länet och flera sådana projekt är på gång. För att uppnå Grundvatten av god kvalitet behöver vattenskyddsområden revideras och fastställas i högre takt.
Trenden för nedfall samt utvecklingen i sjöar och vattendrag bedöms positiv, men det krävs ytterligare åtgärder för att Bara naturlig försurning ska uppnås. För Giftfri miljö är kunskaperna om miljögifters verkan och förekomst i miljön fortfarande bristfällig och på grund av länets industrihistoria finns mycket föroreningar kvar i ekosystemet som kommer att vara resurs krävande att åtgärda.
För att uppnå målet om en God bebyggd miljö krävs mer resurser för framtagande av viktiga planeringsunderlag inom bland annat dricksvattenförsörjning, kulturmiljövård och klimatanpassning. För Ingen övergödning behövs ökad samverkan mellan mark- och vattenanvändare och myndigheter så att styrmedlen används mer effektivt. Att en hög andel övergödningsämnen kommer från andra länder är problematiskt.
Det är långt kvar tills samtliga Sjöar och vattendrag kommer att ha minst god ekologisk och kemisk status eller potential enligt vattenförvaltningsförordningen. För Hav i balans och levande kust och skärgård krävs ytterligare stora ekonomiska resurser för att till exempel kunna verifiera statusbedömningar och för att kunna tillämpa rätt åtgärder.
Det minskade arealbehovet i jordbruket är huvudskälet till att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. För att uppnå Levande skogar krävs bland annat att mängden skog som undantas från skogsbruk ökar, att hänsynen vid avverkningar blir bättre och att skyddszonernas funktionalitet förbättras. För att uppnå Myllrande våtmarker krävs mer resurser för reservatsbildning, skötsel och restaurering av våtmarker samt insatser inom skogsbruket. Ett rikt växt- och djurliv är starkt beroende av hur det går för flera andra miljömål. Kunskapen om många arters hotbild är fortsatt dåligt känd, vilket försvårar arbetet med biologisk mångfald.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Ett rikt odlingslandskap
Ett rikt odlingslandskap är beroende av en lönsam primärproduktion. Idag är trenden för jordbruksverksamheten i länet vikande och arealanvändningen minskande. För att vända trenden måste lönsamheten för att bruka marken aktivt öka.
Resultat
Ett rikt odlingslandskap är beroende av en lönsam primärproduktion. Det minskade arealbehovet i jordbruket är huvudanledningen till att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel.
Jordbruksmarkens produktionsförmåga
Den brukade arealen jordbruksmark i Västernorrland fortsätter minska och i takt med att den brukade arealen minskar avtar också länets produktionskapacitet. Markanvändningen som likväl pågår bevarar ett välbalanserat näringstillstånd, bra markstruktur och mullhalt. Dessutom är användningen av kemikalier inom länets jordbruk låg. För att vända trenden med minskad markanvändning måste lönsamheten för att bruka marken aktivt öka.
Biologisk mångfald
Utvecklingen av arealen hävdad ängs och betesmark är negativ. Nya medel för uppmuntran till restaurering av tidigare hävdade marker med höga natur- och kulturvärden har tilldelats länet. Under året har därför ett projekt som syftar till att öka arealen ängs-, betes- och våtmark startats upp. För att minska risken att beteshävd upphör till följd av ökad rovdjursförekomst har ersättningen för rovdjursstängsel höjts.
Kulturmiljö
Intresset av att bevara och underhålla landskapselement i anslutning till jordbruksmark är lågt i länet om man ser till anslutningen till miljöersättningen för bevarande av landskapselement. Det som är glädjande är att de senaste årens satsning på restaurering av överloppsbyggnader varit uppskattad. Förhoppningen är att intresset för byggnaderna håller i sig och att det även sprider sig till övriga landskapselement.
Analys och bedömning
Ett rikt odlingslandskap är beroende av en lönsam primärproduktion. Det minskade arealbehovet och minskade antal djurbesättningar i länet är huvudanledningen till att bedömningen blir att målet inte är möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel.
Även utvecklingen i miljön är negativ. Under de senaste åren har insatser i samhället skett som motverkar miljökvalitetsmålet. De viktigaste åtgärderna kommande år blir att prioritera information och uppsökande verksamhet till markägare för att ta tillvara det intresse som finns.
Även om utvecklingen i miljön är negativ sker insatser som gynnar miljökvalitetsmålet i positiv riktning. För att vända trenden med minskad markanvändning måste lönsamheten för att aktivt bruka marken öka. Till viss del kan jordbrukspolitiken bidra till att vända trenden men då det i huvudsak för preciseringarna jordbruksmarkens produktionsförmåga och biologisk mångfald handlar om bristande hävd skulle en ökad efterfrågan på svenska jordbruksprodukter ha större betydelse.
Den viktigaste aktören för att nå Ett rikt odlingslandskap är lantbrukarna. Det är därför angeläget att upprätthålla ett konkurrenskraftigt jordbruk som samtidigt har en låg negativ miljöpåverkan på det omgivande landskapet. Viktigast för natur- och kulturmiljön är brukare som bidrar till fortsatt hävd av ängs- och betesmarker och som vidtar åtgärder för att gynna natur- och kulturmiljövärdena, till exempel skötsel och nyanläggning av småbiotoper.
Miljökvalitetsmålet ska till stor del nås inom pågående jordbruksproduktion och är därför beroende av jordbrukets utveckling. Möjligheterna att nå målet, trots den mängd av nationellt utformade styrmedel som redovisas ovan, påverkas av att jordbrukets utveckling till stor del beror på internationella faktorer. Hit hör livsmedelspriser och EU:s jordbrukspolitik.