Årets bedömning av miljömålen visar att endast målen om luft, grundvatten och ozonskikt kan nås till år 2020 i Gävleborg. Bara för fem av tolv bedömda mål är utvecklingen positiv. Läget är allvarligt och åtgärder för att komma till rätta med miljöproblemen behöver genomföras på alla nivåer i samhället.
Allvarligt läge för miljön i Gävleborg
Länsstyrelsen gör nu en första bedömning av miljömålen efter att nya preciseringar beslutats av regeringen. För målen om bara naturlig försurning och levande våtmarker har bedömningen ändrats till att vi inte längre kan uppnå dem. Nytt underlag för att bedöma försurning visar att problemen med försurning är allvarligare än vad vi tidigare trott. När det gäller våtmarker så uppnås inte de nya preciseringarna om att arter och naturtyper ska ha gynnsam bevarandestatus.
Ett stort problem är igenväxning av betesmarker och en del våtmarker i länet. Dessa marker är helt beroende av skötsel i form av bete eller skörd. Det gör att målen om odlingslandskap och våtmarker bedöms ha en negativ utveckling. Målet om ett rikt växt- och djurliv bedöms också ha en negativ trend.
Några av miljömålen som rör sjöar och vattendrag, övergödning, gifter, grundvatten och bebyggd miljö har en positiv utveckling. Det görs en hel del restaurering av sjöar och vattendrag i länet för att gynna den biologiska mångfalden. Utsläppen av övergödande ämnen har minskat. Problemen med gifter är stora och vi saknar idag kunskap om många av de kemikalier som finns i omlopp. Företagen arbetar dock seriöst med sin kemikalieanvändning och sanering av förorenade områden pågår. Länets kommuner har idag ett ökat fokus på fysisk planering. De arbetar bland annat med att ta fram nya översiktsplaner och i samverkan med Länsstyrelsen tas en regional vattenförsörjningsplan fram.
Gävleborg är till stor del ett glesbygdslän vilket förklarar att målen om frisk luft och grundvatten kan uppnås. Problem med luftföroreningar i tätorter och förorening av grundvattnen förekommer men är relativt små.
Kommuner, företag och andra aktörer arbetar aktivt för en bättre miljö i Gävleborg och tillsammans samverkar vi utifrån åtgärdsprogram för en rad områden som vatten, energi och klimat. Dagens insatser räcker dock inte till för att vi ska nå de nationella miljömålen till 2020. Långsiktiga beslut krävs för att vi ska nå ett hållbart samhälle. I grunden krävs också en ändrad livsstil hos oss alla där hållbar konsumtion av allt från livsmedel till transporter står i fokus.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Grundvatten av god kvalitet
Utvecklingen för målet är positiv. En regional vattenförsörjningsplan tas fram och kommunerna inrättar och reviderar fler vattenskyddsområden. Genom vattenförvaltningsarbetet har medvetandet om grundvattnets betydelse och sårbarhet ökat. Kunskapen om grundvattnets kvalitet och kvantitet behöver dock öka.
Resultat
En regional vattenförsörjningsplan tas fram för länet och framtagande av riksintresseområden för dricksvattenanläggningar är på gång. Arbetet sker i samverkan med kommunerna. Kommunerna arbetar också med att inrätta och revidera vattenskyddsområden.
Grundvattnet känsligt för föroreningar
Länets dricksvatten tas till största delen från grundvatten i isälvsavlagringar. Grundvattnet har många gånger god kvalitet på grund av att det filtreras i grusåsarna. Viss rening krävs dock på ett flertal vattenverk för att hålla dricksvattenkvaliten under Livsmedelsverkets riktlinjer. Våra vägar och järnvägar löper ofta längs isälvsavlagringarna, vilket medför risker för att vägsalt och föroreningar vid trafikolyckor kan läcka ner till grundvattnet.
Totalt finns ca 125 avgränsade grundvattenförekomster i länet som omfattas av vattendirektivet. Av dessa är det åtta som har otillfredsställande kemisk status och ca 25 som riskerar att inte uppnå god status till 2015. Åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten finns utpekade i ett åtgärdsprogram. Arbetet med att förbättra underlaget för bedömning av status på förekomster har gått framåt, men fortfarande saknas kunskap.
Det största problemet i länet, som orsakar att god status inte uppnås för grundvattnet, är rester av gamla bekämpningsmedel (BAM) från ogräsbekämpningsmedel (Totex strö). Även andra miljögifter har påträffats i grundvattnet. Höga halter av t ex klorid från vägsaltning, ammonium och sulfat från jordbruk och avlopp. Det finns även andra miljögifter i länets grundvatten men i små mängder som inte överstiger uppsatta riktvärden.
Gävleborg är ett glesbygdslän och relativt många invånare tar dricksvatten från egen brunn. Det har påvisats i en studie som Socialstyrelsen har gjort att 50 procent av landets befolkning med egen brunn har någon anmärkning på kvaliteten och nära 20 procent har otjänligt vatten. Några av de största problemen för den enskilda vattenförsörjningen är bakterier från avlopp, radon och uran.
God tillgång på grundvatten
Grundvattennivån varierar naturligt beroende på skillnader i nederbördsmängd och klimat. Klimatförändringarna kan leda till förändrade nivåer av vattenståndet under vissa delar under året, vilket kan komma att orsaka problem för vissa dricksvattentäkter. Generellt finns det dock inga brister på tillgång till råvatten i länet. Alla grundvattenförekomster som omfattas av vattendirektivet bedöms ha god kvantitativ status. Länsstyrelsen har tagit fram en riskbedömning av klimateffekter på kommunala dricksvattentäkter och vattenförsörjning i länet under år 2011 (rapport).
Naturgrusavlagringar är av stor betydelse för dricksvattenförsörjning. Länsstyrelsen fortsätter arbeta för att inga tillstånd till nya eller utökade grustäkter ska ges i vattenskyddsområden. Tillsynen ska främja att täktverksamhet gör minsta möjliga skada på miljön. Vad gäller brytningstillstånd av naturgrus visar det på en positivt nedgående trend i länet. Ett sätt att skydda naturgrusavlagringar är att beskriva resurserna i en regional materialförsörjningsplan.
Analys och bedömning
Länsstyrelsen bedömer även i år att målet kommer att nås till år 2020. Utvecklingen för målet är positiv. Arbetet med att skydda resurserna långsiktigt går framåt.
Skyddsområden och planer
För att öka förståelsen för grundvattnets värde för framtida vattenförsörjning har arbetet med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan påbörjats och beräknas blir klar under 2013. Några kommuner står i startgroparna med att ta fram kommunala vattenförsörjningsplaner och kommunala vatten- och avloppsvattenplaner. När den regionala vattenförsörjningsplanen är klar finns goda förutsättningar att starta arbete med att ta fram en materialförsörjningsplan. Även arbetet med att ta fram riksintresseområden för dricksvattenanläggningar är igång.
Arbetet med att ta fram skyddsområden har gått framåt, men arbetstakten i kommunerna måste öka. Cirka 25 procent av befintliga vattentäkter saknar skyddsområde och nära 60 procent behöver revideras. Arbetet med att inrätta skydd av reservtäkter och potentiellt möjliga dricksvattenmagasin är också viktigt att prioritera.
Övriga åtgärder
Övergången från användning av grus till bergkross bör öka vid framställande av byggmaterial. En nationell vägledning behövs för att hantera täkter för grus och berg för att öka samsynen kring täktverksamheten. Högre krav bör dessutom ställas vid naturgrusuttag.
En förbättrad hantering av bekämpningsmedel och gödsling av jordbruket krävs för att minska riskerna att grundvatten förorenas. Rådgivning till lantbrukare gällande dessa frågor pågår kontinuerligt i länet bland annat genom konceptet ”Greppa näringen”.
Insatserna bör till sist öka från Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och kommunerna vad gäller att informera enskilda brunnsägare att undersöka kvaliteten av sitt dricksvatten och eventuellt sätta in åtgärder.
Miljöövervakning
För att följa trender och upptäcka nya miljögifter i tidigt skede och för att kunna sätta in åtgärder har en regional miljöövervakning av kemi i grundvatten påbörjats under 2011. Övervakningen sker i samarbete med Norrlandslänen i ett gemensamt utvecklingsprojekt. Övervakningsprogrammet drivs bland annat för att få mer underlag till bedömning av status och åtgärdsbehov. Ett liknande projekt har även startat för att följa kvantiteten av grundvatten. Insamling av råvattenanalyser vid vattenverk sammanställs i en databas hos Sveriges geologiska undersökningar (SGU). Önskvärt vore att vattenverken utökar sin råvattenprovtagning. Idag finns inga krav på övervakning.
Grundvatten av god kvalitet i Gävleborg
Indikatorer som följer upp målet