Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Gävleborgs läns miljömål?

I Gävleborg är läget för miljön något ljusare än för resten av Sverige. Det beror bland annat på god tillgång till naturresurser och att länet inte är så tätbefolkat. Två av tolv bedömda mål är nära att nås. Bedömningen av övriga tio mål pekar på att de inte kommer att nås till år 2020.

Bara två miljömål inom räckhåll

Miljömålen handlar om att vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. I Gävleborg är läget för miljön något ljusare än för resten av Sverige. Det beror bland annat på att vi har god tillgång till naturresurser och att vi inte är ett så tätbefolkat län.

Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål i Gävleborg. Bedömningen av övriga tio mål pekar på att de inte kommer att nås till år 2020.

Målen om Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet bedöms som nära att nås med idag planerade styrmedel. Gävleborg har goda grundvattentillgångar och en bra kvalitet på grundvattnet. Luftkvaliteten är också generellt sett god. Bedömningarna av dessa mål är dock något mer pessimistiska än tidigare år. Bedömningarna ändras eftersom nya mätningar har visat att vi har större problem med föroreningar än vad vi tidigare haft kunskap om.

Utvecklingen för målet om en Giftfri miljö bedöms i år som negativ. Kunskapen om kemikalier ökar och den exponering vi utsätts för i vår vardagsmiljö ger upphov till stor oro. Vi har inte längre bara våra historiska industriutsläpp att åtgärda för att nå en Giftfri miljö.

För målen om Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö är utvecklingen i miljön positiv även om målen inte bedöms kunna nås. Det görs en hel del restaurering av vattendrag för att öka den biologiska mångfalden, utsläppen av övergödande ämnen minskar och flera kommuner arbetar med att ta fram nya översiktsplaner.

Kommuner, företag och andra aktörer arbetar aktivt för en bättre miljö i Gävleborg. Dagens insatser räcker dock inte till för att vi ska nå miljömålen till år 2020. Långsiktiga beslut krävs för att vi ska nå ett hållbart samhälle. I grunden krävs också en ändrad livsstil hos oss alla där hållbar konsumtion av allt från livsmedel till transporter står i fokus.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Gävleborg har relativt goda grundvattentillgångar i de grusåsar som finns i länet. Grundvattnet har generellt god kvalitet. Det finns dock problem med miljögifter i ett antal grundvattenförekomster. Infrastruktur, skogs- och jordbruk och spridning av miljögifter från förorenade områden utgör hot mot grundvattnet i Gävleborg, i likhet med i övriga Sverige.

Grundvattnets kvalitet

Kunskapen om grundvattnets kvalitet och kvantitet är generellt sett begränsad. Av länets ca 125 grundvattenförekomster har åtta en otillfredsställande kemisk status och ca 25 riskerar att inte uppnå god status enligt vattendirektivet. Arbetet med att förbättra underlaget för bedömning av status har gått framåt och en ny statusklassning av länets vatten pågår.

Nya mätningar visar att vi har större problem med föroreningar i grundvatten än vad vi tidigare haft kunskap om. Det handlar bland annat rester av bekämpningsmedel (BAM, 2,6-diklorbensamid) från numera förbjudna ogräsbekämpningsmedel, klorid från vägsalt, samt ammonium och sulfat från jordbruk och avlopp. Det har även detekterats andra miljögifter i länets grundvatten men i små mängder som inte överstiger riktvärdena.

Med några undantag håller de grundvattentäkter som används för dricksvattenförsörjning en bra kvalitet. En del grundvatten med sämre kvalitet renas för att uppnå Livsmedelverkets normer för dricksvatten. Relativt många invånare i länet tar dricksvatten från egen brunn. De största problemen för den enskilda vattenförsörjningen i länet är bakterier från avlopp, radon och uran.

Grundvattennivåer och kvantitativ status

Grundvattennivån varierar naturligt beroende på skillnader i nederbördsmängd och de lägsta nivåerna uppträder oftast vid kusten och i södra delen av länet. Alla grundvattenförekomster som omfattas av vattendirektivet bedöms ha god kvantitativ status. Generellt finns inga brister på tillgång till råvatten i kommunala vattentäkter.

Det finns ingen kännedom om platser i länet där utströmmande grundvatten har en negativ påverkan på ytvatten eller växt- och djurliv.

Naturgrusanvändning

Naturgrusavlagringar är av stor betydelse för dricksvattenförsörjningen. Länsstyrelsen är restriktiv med att ge tillstånd till nya eller utökade grustäkter i grusåsar med dricksvattenuttag. Vad gäller uttag av naturgrus är trenden nedåtgående i länet. Det förekommer dock uttag i en stor andel av de åsar som är viktiga för dricksvattenförsörjningen. Statistik från SGU (Sveriges geologiska undersökning) visar att naturgrus används i högre grad än i övriga Sverige trots att ersättningsmaterial skulle kunna användas.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet är nära att nås till år 2020, men de styrmedel som finns idag bedöms inte som tillräckliga för att bevara länets grundvatten på lång sikt. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Skydd av grundvatten

Arbetet med att inrätta vattenskyddsområden pågår i länets kommuner och en regional vattenförsörjningsplan beräknas vara klar under 2014. Riksintressen för dricksvattenförsörjning är på gång från Havs- och vattenmyndigheten.

För att uppnå målet behöver arbetstakten öka med att ta fram nya skyddsområden för vattentäkter samt revidera befintliga. I storleksordningen 25 procent av länets befintliga vattentäkter saknar idag skyddsområde och nära 60 procent behöver revideras. Arbetet med att inrätta skydd av reservtäkter och potentiella dricksvattenmagasin är också viktigt att prioritera. Som underlag bör vattenförsörjningsplaner och vatten- och avloppsplaner tas fram.

Förbättrat kunskapsläge

Grundvattnet i Gävleborg har i allmänhet god kvalitet, även om kvalitetsproblem förekommer. Kunskapen om grundvattnet har ökat i och med att regional miljöövervakning startats och råvattenkontroll ökat i vattentäkterna, men övervakning sker inte i tillräcklig omfattning.

Länsstyrelsen ser behov av att upprätta en materialförsörjningsplan för att nå en hållbar utvinning av ballastprodukter. Nationell vägledning behövs för hantering av och samsyn i materialförsörjningsplaneringen.

Länsstyrelsen har tagit fram en riskbedömning av klimateffekter på några kommunala vattentäkter i länet. En riskbedömning behöver göras för alla kommunala vattentäkter.

Åtgärder för god kvalitet

I några kommunala vattentäkter förekommer kvalitetsproblem i form av rester av bekämpningsmedel. Åtgärder har satts in för att komma till rätta med problemen. I några täkter har förhöjda halter av klorid och kväve uppmätts. Åtgärder genomförs för att minska föroreningar från vägsalt och grundvattenskydd anläggs. Det sker också ett arbete med att åtgärda bristfälliga enskilda avlopp vilket inte bara är positivt för sjöar och vattendrag utan även för grundvattenkvaliteten. Detsamma gäller rådgivning om förbättrad hantering av bekämpningsmedel och gödselmedel till lantbrukare genom konceptet ”Greppa näringen”. Sammantaget vidtas många åtgärder för att minska den mänskliga påverkan på grundvattnets kvalitet, vilket kommer att leda till förbättringar på sikt.

Behov av satsningar

Det finns ett stort antal nedlagda verksamheter med förorenade områden som löper hög risk att läcka till grundvattnet. En ökad satsning på undersökningar och sanering av dessa områden behövs.

Insatserna bör öka från Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, nya Folkhälsomyndigheten och kommunerna vad gäller att informera enskilda brunnsägare om att undersöka kvaliteten av sitt dricksvatten och eventuellt sätta in åtgärder. Krav angående råvattenprovtagning behöver även ställas på vattenproducenter för att kunna sätta in åtgärder och följa trender.

Användningen av naturgrus minskar, men fortfarande sker uttag av naturgrus i viktiga grundvattenområden och naturgrus används fortfarande i stor utsträckning där ersättningsmaterial kan användas. Ökade krav bör ställas på att ersättningsmaterial ska användas där det är möjligt. Grusåsarna har fortfarande inte ett tillräckligt skydd för att säkra den långsiktiga dricksvattenförsörjningen.

Pil uppåt smiley saknas Grundvatten av god kvalitet i Gävleborg

Indikatorer som följer upp målet