Årets bedömning av miljömålen visar att endast målen om luft, grundvatten och ozonskikt kan nås till år 2020 i Gävleborg. Bara för fem av tolv bedömda mål är utvecklingen positiv. Läget är allvarligt och åtgärder för att komma till rätta med miljöproblemen behöver genomföras på alla nivåer i samhället.
Allvarligt läge för miljön i Gävleborg
Länsstyrelsen gör nu en första bedömning av miljömålen efter att nya preciseringar beslutats av regeringen. För målen om bara naturlig försurning och levande våtmarker har bedömningen ändrats till att vi inte längre kan uppnå dem. Nytt underlag för att bedöma försurning visar att problemen med försurning är allvarligare än vad vi tidigare trott. När det gäller våtmarker så uppnås inte de nya preciseringarna om att arter och naturtyper ska ha gynnsam bevarandestatus.
Ett stort problem är igenväxning av betesmarker och en del våtmarker i länet. Dessa marker är helt beroende av skötsel i form av bete eller skörd. Det gör att målen om odlingslandskap och våtmarker bedöms ha en negativ utveckling. Målet om ett rikt växt- och djurliv bedöms också ha en negativ trend.
Några av miljömålen som rör sjöar och vattendrag, övergödning, gifter, grundvatten och bebyggd miljö har en positiv utveckling. Det görs en hel del restaurering av sjöar och vattendrag i länet för att gynna den biologiska mångfalden. Utsläppen av övergödande ämnen har minskat. Problemen med gifter är stora och vi saknar idag kunskap om många av de kemikalier som finns i omlopp. Företagen arbetar dock seriöst med sin kemikalieanvändning och sanering av förorenade områden pågår. Länets kommuner har idag ett ökat fokus på fysisk planering. De arbetar bland annat med att ta fram nya översiktsplaner och i samverkan med Länsstyrelsen tas en regional vattenförsörjningsplan fram.
Gävleborg är till stor del ett glesbygdslän vilket förklarar att målen om frisk luft och grundvatten kan uppnås. Problem med luftföroreningar i tätorter och förorening av grundvattnen förekommer men är relativt små.
Kommuner, företag och andra aktörer arbetar aktivt för en bättre miljö i Gävleborg och tillsammans samverkar vi utifrån åtgärdsprogram för en rad områden som vatten, energi och klimat. Dagens insatser räcker dock inte till för att vi ska nå de nationella miljömålen till 2020. Långsiktiga beslut krävs för att vi ska nå ett hållbart samhälle. I grunden krävs också en ändrad livsstil hos oss alla där hållbar konsumtion av allt från livsmedel till transporter står i fokus.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Levande skogar
Resurserna för områdesskydd täcker inte skyddsbehovet. Vidare är behovet är stort av fortsatt utveckling av miljöhänsyn inom skogsbruket.
Trenden för att nå målet bedöms vara neutral, eller något negativ.
Resultat
Flera faktorer utvecklas negativt samtidigt som vissa indikatorer har en positiv utveckling. Exempelvis finns brister i den miljöhänsyn som tas i samband med skogsbruksåtgärder i länet. Vidare avverkas fortfarande skogar med höga bevarandevärden och skogens kulturmiljövärden skadas i stor omfattning. Positivt är dock att mängden död ved, gammal skog och avsatt skog ökar.
Skogsmarkens egenskaper och processer
Klimatförändringarna förväntas medföra kortare period med tjäle och därmed ökad risk för körskador vid skogsbruksåtgärder. Skogsföretagen arbetar för att förbättra sig på området, till exempel har en branschgemensam policy mot körskador tagits fram. Skogsstyrelsen bedriver rådgivning om Skogsbruk och vatten inom Landsbygdsprogrammet.
Ökade biomassauttag medför risk för näringsförluster och försurning av skogsmarken om inte kompensationsåtgärder sker. Under perioden 2009-2011 togs grot ut på cirka 3800 hektar/år i genomsnitt medan aska återfördes till cirka 375 hektar/år samma period. Stubbskörd anmäls fortfarande i relativt liten skala, dock är trenden även där ökande.
Ekosystemtjänster
Exempel på ekosystemtjänster som är viktiga när det gäller skogen är friluftsliv, jakt och bärplockning och skogsråvara inklusive bioenergi. De är samtliga ekonomiskt eller socialt betydelsefulla.
Grön infrastruktur, gynnsam bevarandestatus samt hotade arter och återställda livsmiljöer
Många skogstyper och skogslevande arter saknar idag gynnsam bevarandestatus. För en stor del av de hotade arterna är trenden negativ men för många arter är kunskapsläget för dåligt för att kunna uttala sig om trenden. I 2010 års rödlista är 530 skoglevande arter rödlistade i Gävleborgs län, och en stor del av dem är knutna till äldre naturskog. RLI (rödlisteindex) är betydligt sämre för arter knutna till äldre naturskog jämfört med arter knutna till yngre successionsstadier av skog. Indikatorerna gammal skog, äldre lövrik skog och hård död ved utvecklas dock positivt. Även under senare århar emellertid skogar med höga naturvärden avverkats i viss omfattning.
Skyddsarbetet fortlöper enligt strategin för formellt skydd av skog som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen tillsammans tagit fram. Många av de skyddsvärda biotoperna ligger i länets inland. Ersättning till markägare täcker inte skyddsbehovet, detta medför långa kölistor och länet har en situation där markägare riskerar att få vänta länge på ersättning. Det innebär även att ett flertal kända skyddsvärda områden riskerar att avverkas. Nya skyddsvärda biotoper hittas kontinuerligt. Det finns ett stort behov av naturvårdande skötsel och återskapande av livsmiljöer och miljötillstånd.
I länet förekommer avverkning av oregistrerade nyckelbiotoper, som inte observeras av skogsbruket. Skogsstyrelsen harbegränsade resurser för att fånga upp dessa genom inventering och kontroller av avverkningsanmälningar. Länet arbetar aktivt med skydd inom ramen för åtgärdsprogram för vitryggig hackspett. Syfte med projektet är att bevara och återskapa livsmiljöer för vitryggig hackspett och hotade följearter. Delar av länet ingår som ett av fem pilotområden i landet som en del i samarbetsprojektet Kometprogrammet. Syftet med Kometprogrammet är att öka måluppfyllelsen av Levande skogar, öka användningen av naturvårdsavtal, ta tillvara markägarnas intressen för att bidra till naturvården samt uppnå ett bättre samarbetsklimat mellan markägare och myndigheter.
Den inventering av frivilliga avsättningar som gjordes av Skogsstyrelsen 2011 visar att de frivilliga avsättningarna generellt håller god kvalitet.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Skogsstyrelsen ser fortsatt brister i miljöhänsynen vid skogsbruk, främst gällande skador i hänsynskrävande biotoper samt brister i hänsyn till mark och vatten. Skador på forn- och kulturlämningar i skogen i samband med skogsbruk sker ännu i alltför hög utsträckning.
Friluftsliv
Arbete med att identifiera de skogar i länet som hyser höga sociala värden pågår.
Analys och bedömning
Skogsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer nås till år 2020. Det finns brister i skogbrukets miljöhänsyn samtidigt som bevarandeinsatserna är otillräckliga. Skogsstyrelsens tillsyn av hänsynsreglerna i Skogsvårdslagens 30§ har skärpts och projektet ”Dialog om miljöhänsyn” har brett deltagande från skogsbruket, vilket förhoppningsvis kan förbättra miljöhänsynen på sikt. Befintliga styrmedel och/eller resurser bedöms emellertid inte sammantaget tillräckligt effektiva för att vända utvecklingen som helhet.
Frivilliga insatser viktiga
De frivilliga avsättningarna är betydelsefulla och behöver synliggöras. Hittills gjorda avsättningar behöver utvärderas i relation till länets naturvårdsstrategi för att identifiera kvarvarande behov av skydd så att målet snabbare kan nås.
Information och rådgivning viktig till skogsbrukets aktörer
Framför allt de som arbetar med planering och avverkning behöver få återkoppling om hur den miljöhänsyn som tas vid slutavverkning behöver förbättras. Skogsstyrelsen kommer fortsättningsvis att återkoppla resultaten av sin miljöhänsynsuppföljning så att det blir tydligare för skogsbruket vad som måste förbättras och hur mycket.
Åtgärderna behöver öka
Befintliga styrmedel och/eller medföljande resurser räcker inte för att säkerställa vare sig formellt skydd av värdefulla skogar eller tillräcklig hänsyn vid skogliga åtgärder. Skogsstyrelsen saknar resurser att arbeta förebyggande genom granskning av avverkningsanmälningar och samråd. Insatserna som görs via Landsbygdsprogrammet är positiva men kommer att minska under nästa år. Det är ännu oklart vilka åtgärder och vilken omfattning det nya Landsbygdsprogrammet kommer att få.
På nationell nivå driver Skogsstyrelsen en dialog mellan skogsbrukets intressenter för att tydliggöra sektorsansvaret och för att få fram en gemensam målbild av hur bra miljöhänsyn kan se ut.
Prioriteringar i länet
Skogsstyrelsen avser planenligt att fortsätta prioritera skydd enligt strategin för formellt skydd av skog under kommande år. Krafttag behöver tas för att den miljöhänsyn vid slutavverkningar som rör de båda miljöfunktionerna hänsynskrävande biotoper och mark och vatten under kommande år ska förbättras.