Resultat

Övergödning av sjöar och vattendrag orsakas av fosfor medan övergödning av havet orsakas av både fosfor och kväve. På land är det nedfall av luftburet kväve som leder till övergödning. Både på land och i vatten kan ekosystemen få en ändrad artsammansättning när de påverkas av näringsämnen.

Påverkan på havet

Större delen av Dalarna ingår i Dalälvens avrinningsområde och berörs därmed inte av internationella överenskommelser om hur mycket kväve och fosfor som får tillföras Sveriges omgivande hav. I övriga delar av länet är näringstillförseln till vattnen så liten att den inte har någon betydelse för haven.

Påverkan på landmiljön

Utsläppen av kväve från Europa har minskat betydligt sedan 1990 men det har varit svårt att påvisa att kvävenedfallet till den svenska skogen har minskat (IVL 2012).

I Dalarnas län mäter IVL Svenska Miljöinstitutet kvävenedfallet vid Fulufjället i norra Dalarna. Därutöver har IVL även gjort beräkningar av nedfallet av kväve i länets kommuner. I nio kommuner i den södra delen av länet beräknades nedfallet av kväve i barrskog 2010 ligga på eller över 5 kg per hektar och år, vilket anses vara den kritiska gränsen för att växtligheten förändras. Året före var det ingen kommun som låg över denna nivå. Enligt en prognos för 2020 kommer ingen kommun då att ha ett nedfall över 4 kg per hektar och år.

Kvävenedfallet kan vara en orsak till iakttagelsen att myrar snabbare än tidigare växer igen med träd (Länsstyrelsens rapport 2010:04), se bedömningen för Myllrande våtmarker.

Tillstånd i sjöar och vattendrag

Arbetet med övergödda sjöar och vattendrag sker med stöd av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. I förordningen används begreppet ytvattenförekomst. Antalet ytvattenförekomster i Dalarna som är övergödda är ungefär 50 sjöar och 130 vattendrag. Vattendragen är oftast små. Att de är så många beror på att det vid varje förgrening av vattendraget blir en ny ytvattenförekomst.

Problemen finns främst i jordbruksområden i länets södra delar. Dalarna har endast tre procent jordbruksmark, men marken är erosionskänslig vilket bidrar till övergödningen.

Stödet till skyddszoner på jordbruksmark togs bort för Dalarnas län för några år sedan, vilket motverkar möjligheterna att uppnå miljökvalitetsmålet. Ökad rådgivning om hur näringsläckaget kan minskas har till viss del kompenserat för detta.

I Dalarnas län deltog åtta kommuner i Naturvårdsverkets tillsynskampanj ”Små avlopp ingen skitsak” som pågick 2010-2011 (Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:11). Resultat för länet finns inte sammanställt men i exempelvis Gagnefs kommun har man redan åtgärdat mer än hälften av de cirka 170 anläggningar som inte var godkända och man räknar med att alla kommer att vara åtgärdade 2015.

Under våren 2012 deltog fem kommuner i länet i Jordbruksverkets tillsynskampanj Effektiv Näring. I fyra kommuner besöktes 40 gårdar. Statistik saknas från en kommun.

Inom den regionala miljöövervakningen görs på några utvalda platser mätningar av näringsläckaget till vattendrag från brukad skogsmark och från jordbruksmark.

Analys och bedömning

Hittills beslutade och planerade åtgärder räcker inte för att nå miljökvalitetsmålet till 2020.

För att målet ska nås krävs lokala insatser för att minska utsläppen av växtnäring till de sjöar och vattendrag som är övergödda. Växtnäringen kommer som regel från jordbruk, kommunala avlopp, dagvatten, enskilda avlopp och skogsbruk.

Bortsett från att återhämtningstiden för många sjöar kan vara lång kommer troligtvis inte tillräckliga åtgärder att hinna genomföras till 2020. Länsstyrelsen bedömer därför att inte heller förutsättningarna för att senare uppnå miljökvalitetsmålet finns på plats till dess.

Länsstyrelsen bedömer att utvecklingen i miljön är neutral. Det går ännu inte att se några tydliga förbättringar. Det har dock genomförts flera betydelsefulla förändringar och insatser i samhället som på sikt kan ge positiva effekter i miljön. Ett exempel är det arbete som nu pågår inom vattenförvaltningen.

De styrmedel som finns i form av rådgivning, ekonomiska bidrag och miljölagstiftning bör räcka för att få till stånd åtgärder. Flera kommuner och Länsstyrelsen behöver öka kunskapsspridningen och utöka tillsynen.

När miljökvalitetsnormen fastställs för en ytvattenförekomst ska även samhällsekonomiska bedömningar göras. Om kostnaderna skulle bli orimliga för att uppnå god status får undantag medges. Det innebär att vissa vatten aldrig kommer att uppnå god status om inte frivilliga åtgärder genomförs. Intresset av god vattenkvalitet står då i konflikt med samhällets övriga intressen, till exempel en levande landsbygd, jordbruksproduktion och ett bibehållet odlingslandskap.

Av flera skäl finns det svårigheter med att använda ”god status” för att visa på förändringar i vattenmiljön. Efter hand som man upptäcker brister i bedömningsgrunderna ändras kriterierna för vad som är ”god status”. Ett utvecklingsarbete pågår nu fram till 2016. Statusbedömningen av ett vatten kan också ändras på grund av att nya data har samlats in. Ett exempel är att inom några år kommer sannolikt en stor mängd mätningar av miljögifter att genomföras i Sverige. Under många år framöver medför detta att eventuella förändringar i andelen vatten med ”god status” mera speglar metodikförändringar eller utökad kunskap om våra vatten istället för reella förändringar i miljön.

I nitratdirektivet, EG: s direktiv om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket, krävs att varje medlemsland utpekar så kallade nitratkänsliga områden. Direktivets syfte är att minska jordbrukets påverkan av nitrater på yt- och grundvatten. Hittills har inga känsliga områden utpekats i Dalarna. Efter Jordbruksverkets senaste översyn av känsliga områden finns förslag om att delar av södra Dalarna ska omfattas av direktivet. Det kommer i så fall att innebära strängare krav på jordbruket i dessa områden.

Möjligheten att få ekonomiskt stöd för skyddszoner på jordbruksmark i Dalarnas län bör återinföras. Antalet övergödda vatten och resultatet av Jordbrukets översyn av nitratkänsliga områden talar för att det är motiverat.

Referenser

Havs- och vattenmyndigheten. Små avlopp ingen skitsak. Uppföljning av Naturvårdsverkets tillsynskampanj för små avlopp. Rapport 2012:11.

IVL 2012. Tillståndet i skogsmiljön i norra Sverige - Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2011. IVL Svenska Miljöinstitutet. Rapport B 2046.