Tio av de tolv miljökvalitetsmål som har bedömts är inte möjliga att nå till 2020 i Dalarnas län. Nära att nås är Grundvatten av god kvalitet och Bara naturlig försurning, vilket är en mer positiv bedömning än den nationella 2012. I övrigt överensstämmer bedömningarna för Dalarna med de nationella.
De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till 2020. Att bedömningarna för Grundvatten av god kvalitet och Bara naturlig försurning och är mer positiva än nationellt beror på Dalarnas geografiska läge och geologi. För grundvattnet spelar även en aktiv regional planering in.
Även för en del andra mål innebär Dalarnas förutsättningar att situationen ser bättre ut än i andra delar av landet.
För God bebyggd miljö medför Dalarnas betingelser både för- och nackdelar. Lägre exploateringstryck gör att mindre resurser tas i anspråk och färre intressekonflikter uppstår. Samtidigt är förändringen i befintlig ohållbar bebyggelsestruktur långsam och kommunernas aktiva styrning av lokaliseringar liten, då de är angelägna om att stödja alla förslag till utbyggnad. Dessutom är resurserna små i många kommuner.
Utvecklingen i miljön de senaste två-tre åren varierar mellan miljökvalitetsmålen. För naturmålen är utvecklingen negativ. Natur- och kulturmiljövärdena i skogen och odlingslandskapet utarmas och de hotade arterna ökar, trots att en del goda insatser görs för att motverka detta. En nyligen uppmärksammad negativ utveckling för myrar är att de börjar växa igen, troligen som en följd av kvävenedfallet eller klimatförändringen. Klimatet påverkar också fjällens storslagenhet eftersom trädgränsen stiger.
Generellt sett minskar utsläppen, men den diffusa spridningen av kemiska ämnen är oförminskad och det krävs stora insatser för att vända utvecklingen.
För vattenmiljöerna har möjligheten till en positiv utveckling ökat genom det systematiska vattenförvaltningsarbetet.
På en översiktlig nivå är utvecklingen för God bebyggd miljö positiv. God samverkan i länet och ett aktivt offentligt miljöarbete bidrar till detta. Principerna får dock inte alltid genomslag i de konkreta ärendena.
Ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen blir vägledande för miljöarbetet kommande år.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Frisk luft
Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Under de senaste åren har situationen varit oförändrad. Vissa ämnen i luft minskar, andra ökar. I en del tätorter överskrids målets riktvärden. I stora delar av Dalarna är luftkvaliteten emellertid god. Mätningarna är inte heltäckande.
Resultat
Luftföroreningar skadar hälsan, naturen och kulturföremål. Det tidigare delmålet för svavelhalten i luft är uppfyllt och utsläppen av flyktiga organiska ämnen från större punktkällor minskar. Åtgärderna för att minska kvävedioxid-, bensen- och ozonhalterna går dock för långsamt.
De senaste årens mätningar av luftföroreningar i Dalarnas län finns redovisade i Länsstyrelsens rapport 2012:01. Av rapporten framgår att kvävedioxid fortsatt är ett problem i Falu tätort. Stadens läge i en dalgång gör att luftväxlingen försvåras vilket särskilt vintertid bidrar till att miljökvalitetsmålets riktvärden för halten av kvävedioxid överskrids. Vid den senaste mätningen av bensen som gjordes i de flesta av länets kommuner vintern 2009/2010 var medelvärdena som regel lägre än tidigare. Vintermedelvärdet låg dock fortfarande, med enstaka undantag, över riktvärdet för årsmedelhalten. Eftersom mätningar bara har gjorts vintertid är det oklart hur många tätorter det är som har årsmedelhalter av bensen över miljökvalitetsmålets riktvärde.
Halten av bens(a)pyren beräknades för år 2010 i fyra orter i Dalarna. I Hedemora låg halten över riktvärdet. I Mora och Avesta låg halten på samma nivå som riktvärdet och i Ludvika var halten lägre än miljökvalitetsmålets riktvärde.
Mätningar och beräkningar av halten av partiklar i luften har gjorts i begränsad utsträckning. De resultat som finns tyder på att halterna ligger i närheten av och i något fall över de riktvärden som har satts för miljökvalitetsmålet.
Utbyggnaden av fjärrvärme och anslutningen till fjärrvärmenäten fortsätter, men sammanställd information om i vilken omfattning det sker finns för närvarande inte tillgänglig. Några särskilda insatser därutöver som påverkar luftkvaliteten i länet har inte gjorts på senare år.
Det saknas mätningar i länet som visar hur luftföroreningarna påverkas av småskalig vedeldning. Lokalt kan dock påtagliga störningar förekomma.
Analys och bedömning
Målet är inte möjligt att nå med idag planerade styrmedel som beslutas före 2020.
Tillståndet i miljön har inte någon tydlig utvecklingsriktning. Under senare år har halterna av vissa luftföroreningar minskat något. För andra är halterna oförändrade. Uppgifter om förhållandena i Dalarna saknas för några av de preciseringar som hör till miljökvalitetsmålet. Det gäller halterna av butadien, formaldehyd och ozon samt korrosion på kalksten.
Målsättningarna för halten av bensen och partiklar i luften är nödvändiga att uppnå för att det samlade målet ska kunna nås. Ambitionsnivån på åtgärder måste höjas såväl på EU-nivå som på nationell och lokal nivå. Åtgärder på kommunnivå är nödvändiga och det behövs en transporteffektiv samhällsplanering som i större utsträckning tar hänsyn till miljömålet.
Flera av de åtgärder som genomförs för att begränsa utsläpp av luftföroreningar ger effekt inte bara på miljökvalitetsmålet Frisk luft utan också på Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning och Bara naturlig försurning.
Regeringens etappmål om att nya pannor för småskalig vedeldning ska ha låga utsläpp av luftföroreningar kommer sannolikt att ge effekter i miljön först på längre sikt.
Referenser
Länsstyrelsen i Dalarnas län. Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna. Rapport 2012:01.
Frisk luft i Dalarna
Indikatorer som följer upp målet