Tio av de tolv miljökvalitetsmål som har bedömts är inte möjliga att nå till 2020 i Dalarnas län. Nära att nås är Grundvatten av god kvalitet och Bara naturlig försurning, vilket är en mer positiv bedömning än den nationella 2012. I övrigt överensstämmer bedömningarna för Dalarna med de nationella.
De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till 2020. Att bedömningarna för Grundvatten av god kvalitet och Bara naturlig försurning och är mer positiva än nationellt beror på Dalarnas geografiska läge och geologi. För grundvattnet spelar även en aktiv regional planering in.
Även för en del andra mål innebär Dalarnas förutsättningar att situationen ser bättre ut än i andra delar av landet.
För God bebyggd miljö medför Dalarnas betingelser både för- och nackdelar. Lägre exploateringstryck gör att mindre resurser tas i anspråk och färre intressekonflikter uppstår. Samtidigt är förändringen i befintlig ohållbar bebyggelsestruktur långsam och kommunernas aktiva styrning av lokaliseringar liten, då de är angelägna om att stödja alla förslag till utbyggnad. Dessutom är resurserna små i många kommuner.
Utvecklingen i miljön de senaste två-tre åren varierar mellan miljökvalitetsmålen. För naturmålen är utvecklingen negativ. Natur- och kulturmiljövärdena i skogen och odlingslandskapet utarmas och de hotade arterna ökar, trots att en del goda insatser görs för att motverka detta. En nyligen uppmärksammad negativ utveckling för myrar är att de börjar växa igen, troligen som en följd av kvävenedfallet eller klimatförändringen. Klimatet påverkar också fjällens storslagenhet eftersom trädgränsen stiger.
Generellt sett minskar utsläppen, men den diffusa spridningen av kemiska ämnen är oförminskad och det krävs stora insatser för att vända utvecklingen.
För vattenmiljöerna har möjligheten till en positiv utveckling ökat genom det systematiska vattenförvaltningsarbetet.
På en översiktlig nivå är utvecklingen för God bebyggd miljö positiv. God samverkan i länet och ett aktivt offentligt miljöarbete bidrar till detta. Principerna får dock inte alltid genomslag i de konkreta ärendena.
Ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen blir vägledande för miljöarbetet kommande år.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
God bebyggd miljö
Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Kvalitet och villkor går att förbättra inom flera områden. Medvetenheten om behovet av hållbar transport- och bebyggelsestruktur med mera ökar, men får inte alltid genomslag i de konkreta ärendena. God samverkan finns inom flera områden.
Resultat
Många insatser sker. Miljötillståndet varierar mellan miljökvalitetsmålets delar. Årets resultat redovisas utifrån målets preciseringar. Inga påtagliga förändringar kan utläsas mot tidigare år. Kommunuppgifter har hämtats från Boverkets och RUS miljömålsenkät 2012.
Bebyggelsestruktur och samhällsplanering
Flera kommuner tar nu fram kommuntäckande översiktsplaner (Ludvika, Säter, Leksand, Hedemora, Orsa och en gemensam för Falun och Borlänge).
Hållbarhetsambitioner märks. Viss gemensam metodutveckling sker. Åtta kommuner (53 procent) tar fram eller har strategier för förtätning respektive jordbruksmark. Andelen nationellt är 65 respektive 40 procent. Tio kommuner (67 procent) utarbetar eller har klimatanpassningsdokument, samma andel som nationellt.
Infrastruktur
I arbetet med olika typer av infrastruktur tas alltmer miljöhänsyn och samverkan ökar. Inom VA har arbetet intensifierats, särskilt i Sälen med eftersatt planering.
I transportplaneringen ökar integreringen av fyrstegsprincipen och miljö. I Mora och Ludvika pågår pilotprojekt. Region Dalarna driver bland annat Fjällpaketet.
Dokument för miljöanpassade transporter finns eller tas fram i 80 procent av kommunerna. Åtgärdsexempel är hänsyn inför Ikeabygget i Borlänge, resecentrum Falun, gratis kollektivtrafik i Avesta och hela Mora cyklar. Avesta arrangerade 2012 ett regionalt seminarium.
På regional nivå finns sedan 2009 en strategi för miljöanpassade transporter. Genomförandet återstår i hög grad. Hösten 2012 tillsatte Region Dalarna en tjänst. Regionen antog 2012 också ett kollektivtrafikprogram.
Natur- och kulturvärden
Åtta kommuner (53 procent) tar fram eller har dokument för grönstruktur och något fler genomför åtgärder. Nästan alla har naturvårdskompetens. Regionalt sker också insatser.
Dokument för kulturmiljö finns eller utarbetas i 11 kommuner (73 procent), vilket överensstämmer med nationell andel. En tredjedel har tillgång till antikvarisk kompetens. Det är främst i kommunal planering kulturmiljö beaktas. Länsstyrelsen har en viktig roll. Sedan en tid revideras riksintressenas värdetexter.
God vardagsmiljö
Inget påtagligt har hänt under året. Fyra kommuner (27 procent) har de senaste åren åtgärdat trafikbuller vid bostäder, något lägre andel än nationellt. Tre kommuner (20 procent) utarbetar eller har miljöbyggprogram, andelen nationellt är 28 procent. Byggdialog Dalarna planerar en mall för detta. Färre ansökningar om radonbidrag inkom 2012. En orsak är mindre aktiva kommuner.
Hushållning och avfall
Naturresurshushållning tas upp i olika sammanhang, inte minst energi. Länsstyrelsens uppdrag driver på och kommunerna samarbetar. 14 kommuner (93 procent) utarbetar eller har en aktuell energiplan. Nationellt är andelen 90 procent. Hösten 2012 fastställdes en regional energistrategi.
Dala Avfall, kommunerna och Länsstyrelsen driver framtagande och uppföljning av kommunala avfallsplaner. Gemensamma mallar finns som varje kommun utgår från i sin plan. Nya för 2013-2017 är under antagande.
Analys och bedömning
Målet bedöms inte som möjligt att nå till 2020. Bedömningen överensstämmer med föregående år och senaste nationella. Insatser i Dalarna har stor betydelse för möjligheterna att nå målet.
Lägre exploateringstryck jämfört med mer expansiva län innebär å ena sidan att mindre resurser tas i anspråk och att färre intressekonflikter uppstår. Å andra sidan innebär det att förändringen i befintlig ohållbar bebyggelsestruktur är långsam och att kommunernas aktiva styrning av lokaliseringar är liten, då man är tacksam för att det över huvud taget finns ett exploateringsintresse. Liten och stagnerande befolkning i många kommuner med små och krympande resurser ger sämre förutsättningar. Detta motverkas genom utvecklad kommunal samverkan.
Utvecklingen för målet bedöms svagt positiv då intresset och insatser för God bebyggd miljö ökar. Flera initiativ har tagits i Dalarna, exempelvis gemensam avfallsplanering och samverkan i Byggdialog Dalarna.
En utmaning är att många aktörer, inklusive medborgarna, behöver engageras. Otydliga roller, intressekonflikter och kunskapsluckor försvårar. Flera åtgärder är dyra. Resursbrist råder även för stödjande arbete. Med små resurser kan man ändå åstadkomma mycket om man gör rätt sak.
Bebyggelsestruktur och samhällsplanering
Stora insatser behövs inom fysisk samhällsplanering. Bebyggelse- och transportstrukturer behöver belysas och dialog och redskap utvecklas. Moderna planeringsunderlag och ett mer aktivt förhållningssätt behövs. Dalarnas svårighet att rekrytera kompetens och få kontinuitet i planeringen är en annan fråga samt att kunna realisera investeringar.
Infrastruktur
Dalarna som glesbygds-, export- och besökslän har stora transportbehov. Lokalt är transportsnål samhällsplanering och beteendepåverkan nödvändiga åtgärder. Regionalt krävs förbättrade tågpendlingsmöjligheter. Länets järnvägar har dock stora kapacitetsproblem, vilket blir särskilt problematiskt då en kommande expansion inom gruvnäringen innebär att såväl godstransporter som arbetspendling behöver öka.
Natur- och kulturvärden
Positivt är att det finns en ökad förståelse för kulturmiljöns betydelse för ett attraktivt Dalarna. Samtidigt behöver kultur- och naturvärden tas tillvara bättre och utvecklas. Det behövs också mer kompetens.
God vardagsmiljö samt hälsa och säkerhet
Stora delar av Dalarna har en god vardagsmiljö och stora förbättringar har skett. Problem återstår dock, exempelvis att byggnader ger hälsoproblem.
Hushållning och avfallshantering
God hushållning med naturresurser är en avgörande fråga och insatser behövs, vilket hänger samman med våra konsumtionsmönster. Ökat energiarbete är positivt. Avvecklingen av oljeuppvärmning är nästan avklarad och nu behöver energieffektivisering fokuseras. Positivt är att allt mindre avfall deponeras och att matavfallsinsamlingen ökar. Samtidigt blir vi sämre på att sortera och att vi fortsätter producera allt mer avfall per person. Ökat nationellt fokus vid sistnämnda är betydelsefullt. Positivt är också ett ökat intresse för träbyggande.
Under 2011-2012 har en bred dialog skett kring Åtgärdsprogram 2013-2016 för Dalarnas miljömål. Där framgår prioriteringar. Länsstyrelsen kommer bland annat att satsa på aktiviteter kring strategisk översiktlig planering samt regionalt arbete kring förebyggande av avfall.
God bebyggd miljö i Dalarna
Indikatorer som följer upp målet