Tio av de tolv miljökvalitetsmål som har bedömts är inte möjliga att nå till 2020 i Dalarnas län. Nära att nås är Grundvatten av god kvalitet och Bara naturlig försurning, vilket är en mer positiv bedömning än den nationella 2012. I övrigt överensstämmer bedömningarna för Dalarna med de nationella.
De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till 2020. Att bedömningarna för Grundvatten av god kvalitet och Bara naturlig försurning och är mer positiva än nationellt beror på Dalarnas geografiska läge och geologi. För grundvattnet spelar även en aktiv regional planering in.
Även för en del andra mål innebär Dalarnas förutsättningar att situationen ser bättre ut än i andra delar av landet.
För God bebyggd miljö medför Dalarnas betingelser både för- och nackdelar. Lägre exploateringstryck gör att mindre resurser tas i anspråk och färre intressekonflikter uppstår. Samtidigt är förändringen i befintlig ohållbar bebyggelsestruktur långsam och kommunernas aktiva styrning av lokaliseringar liten, då de är angelägna om att stödja alla förslag till utbyggnad. Dessutom är resurserna små i många kommuner.
Utvecklingen i miljön de senaste två-tre åren varierar mellan miljökvalitetsmålen. För naturmålen är utvecklingen negativ. Natur- och kulturmiljövärdena i skogen och odlingslandskapet utarmas och de hotade arterna ökar, trots att en del goda insatser görs för att motverka detta. En nyligen uppmärksammad negativ utveckling för myrar är att de börjar växa igen, troligen som en följd av kvävenedfallet eller klimatförändringen. Klimatet påverkar också fjällens storslagenhet eftersom trädgränsen stiger.
Generellt sett minskar utsläppen, men den diffusa spridningen av kemiska ämnen är oförminskad och det krävs stora insatser för att vända utvecklingen.
För vattenmiljöerna har möjligheten till en positiv utveckling ökat genom det systematiska vattenförvaltningsarbetet.
På en översiktlig nivå är utvecklingen för God bebyggd miljö positiv. God samverkan i länet och ett aktivt offentligt miljöarbete bidrar till detta. Principerna får dock inte alltid genomslag i de konkreta ärendena.
Ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen blir vägledande för miljöarbetet kommande år.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Storslagen fjällmiljö
Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Stora delar av fjällens naturvärden är skyddade, men påverkan är stor i de exploaterade delarna. Bullerstörningarna varierar. Kunskapen om kulturmiljövärden är otillräcklig. Trädgränsen stiger vilket gör att kalfjäll riskerar minska.
Resultat
Fjällens miljötillstånd
I den del av Dalafjällen där renbete inte förekommer är målsättningen om ett betespräglat landskap inte tillämplig. Här är det istället viktigt att bibehålla de värden som det obetade fjällandskapet ger. Fulufjällets nationalpark och Drevfjällets naturreservat ingår i detta område.
Sedan början av 1900-talet har trädgränsen stigit med nästan 100 m. Fortsätter denna utveckling kan stora delar av de södra fjällområdena komma att sakna öppna kalfjäll. En stor del av ökningen kan förklaras av ett förändrat klimat, men andra faktorer kan ha bidragit. I renbetesområdena kan betet få en allt större betydelse för att behålla fjällens karaktär.
Ekosystemtjänster
I de mest försurningsdrabbade vattnen i Dalafjällen har fisket kunnat upprätthållas tack vare kalkning. Kalkningen har pågått länge och har här varit extra kostsam. Samhället har därigenom satsat relativt stora resurser på att vidmakthålla ekosystemtjänsten fiske i fjällen. Det försurande nedfallet ligger numer på en lägre nivå och vid Långfjället har kalkningen kunnat avslutas. Kalkningen på Fulufjället fortsätter.
Skillnaderna mellan olika fjällområden är påtagliga när det gäller skador på mark och vegetation och beror av besökstrycket, betestrycket och exploateringstrycket. Klimatförändringarna ökar risken för skador.
Gynnsam bevarandestatus och återställda livsmiljöer
Tack vare ringa mänsklig påverkan har fjällområdets naturtyper och arter i stort sett gynnsam bevarandestatus. Lokalt kan högt besökstryck eller hårt renbete medföra ogynnsam påverkan på känsliga fjällhedar. Intressekonflikter finns kring rovdjursförekomst och rennäring eller fäboddrift.
Återställning av livsmiljöer i fjällen är inte vanligt. Ett exempel är dock att en flottledsrensad sträcka av Storån vid Långfjället nyligen har återställts.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Bevarandet av oskyddad natur med höga värden i anslutning till redan exploaterade områden kommer ibland i konflikt med fortsatta utbyggnadsplaner.
Fjällens kulturmiljövärden är bristfälligt kända och kulturlämningar riskerar att förstöras. Stiftelsen Gaaltije-sydsamiskt kulturcentrum bedriver gränsöverskridande projekt för att inventera och dokumentera sydsamiska kulturmiljöer. Verksamheten är viktig eftersom Länsstyrelsens resurser för att arbeta med kulturlämningar i fjällen är obetydliga. Att fäbodar i fjällen försvinner är ett akut problem och dessa kan vara de äldsta kvarvarande fäbodarna.
Friluftsliv och buller
Bullret från skotrar varierar och är på många platser obetydligt medan det i vissa områden orsakar stora störningar under delar av säsongen. Ändringar i snötäckets varaktighet kan leda till att skoteråkningen flyttas till områden med bättre tillgång på snö.
Frekventa överflygningar av höghöjdsflyg orsakar bullerstörningar som påverkar upplevelsen av fjällmiljön.
Analys och bedömning
Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Bedömningen är osäker. En stor del av Dalafjällens naturvärden är skyddade, men i exploaterade delar är påverkan på miljön periodvis stor. Kunskapen om fjällens kulturmiljövärden är otillräcklig.
Utvecklingen i miljön är positiv. Årets bedömning av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet är oförändrad från föregående år. Tidigare har dock bedömningen varit att miljökvalitetsmålet är möjligt att nå till 2020 om det inte inträffar drastiska klimatförändringar. Om berörda privata och offentliga aktörer tar den hänsyn som krävs och använder de styrmedel som är tillgängliga finns det fortfarande en viss möjlighet att miljökvalitetsmålet nås till 2020.
Bristen på kunskap om vad fjällen tål av påverkan från olika verksamheter är stor. Forskning, dokumentation och information är av stor vikt för att hållbar utveckling ska kunna komma till stånd i känsliga fjällmiljöer. Det är också nödvändigt med samverkan mellan forskare, förvaltare och dem som använder naturresurserna.
Eftersom renskötsel inte bedrivs i delar av fjällområdet bör det finnas förutsättningar för att uppnå gynnsam bevarandestatus också för rovdjuren. Kadaver av bytesdjur som tagits av rovdjur gynnar andra arter. En komplett artsammansättning i fjällen höjer upplevelsevärdet och kan därigenom vara till nytta för besöksnäringen.
För att få kännedom om vilka kulturlämningar som finns i fjällen behövs mer resurser för inventering. Informationen om kulturmiljövärdena behöver också spridas.
Till dess att snöskotrar med lägre ljudnivå har kommit i allmänt bruk behövs åtgärder för att begränsa skotertrafiken på utsatta platser. För att förhindra olaglig barmarkskörning i fjällterrängen krävs ökad information och tillsyn.
Avverkningar i fjällnära skog påverkar miljön i flera hundra år. Det är därför särskilt viktigt att både större och mindre skogsägare tar den hänsyn som lagstiftningen kräver och att man även tar stor frivillig hänsyn.
Storslagen fjällmiljö i Dalarna
Indikatorer som följer upp målet