Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Tio av de tolv miljökvalitetsmål som har bedömts är inte möjliga att nå till 2020 i Dalarnas län. Nära att nås är Grundvatten av god kvalitet och Bara naturlig försurning, vilket är en mer positiv bedömning än den nationella 2013. I övrigt överensstämmer bedömningarna för Dalarna med de nationella.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Att bedömningarna för Grundvatten av god kvalitet och Bara naturlig försurning och är mer positiva än nationellt beror på Dalarnas geografiska läge och geologi. För grundvattnet spelar även en aktiv regional planering in.

Även för en del andra mål innebär Dalarnas förutsättningar att situationen ser bättre ut än i andra delar av landet.

För God bebyggd miljö medför Dalarnas betingelser både för- och nackdelar. Lägre exploateringstryck gör att mindre resurser tas i anspråk och färre intressekonflikter uppstår. Samtidigt är förändringen i befintlig ohållbar bebyggelsestruktur långsam och kommunernas aktiva styrning av lokaliseringar liten, då de är angelägna om att stödja alla förslag till utbyggnad. Dessutom är resurserna små i många kommuner.

Utvecklingen i miljön de senaste två-tre åren varierar mellan miljökvalitetsmålen. För naturmålen är utvecklingen negativ. Natur- och kulturmiljövärdena i skogen och odlingslandskapet utarmas och antalet hotade arterna ökar, trots att en del goda insatser görs för att motverka detta. En nyligen uppmärksammad negativ utveckling för myrar är att de börjar växa igen, troligen som en följd av kvävenedfallet eller klimatförändringen. Klimatet påverkar också fjällens storslagenhet eftersom trädgränsen stiger.

Generellt sett minskar utsläppen, men den diffusa spridningen av kemiska ämnen är oförminskad och det krävs stora insatser för att vända utvecklingen.

För vattenmiljöerna har möjligheten till en positiv utveckling ökat genom det systematiska vattenförvaltningsarbetet.

På en översiktlig nivå är utvecklingen för God bebyggd miljö positiv. God samverkan i länet och ett aktivt offentligt miljöarbete bidrar till detta. Principerna får dock inte alltid genomslag i de konkreta ärendena.

Det nya regionala åtgärdsprogram för miljömålen som har fastställts 2013 blir vägledande för miljöarbetet de närmaste åren.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Jordbruksmarken utgör knappt tre procent av länet och huvuddelen finns i anslutning till bebyggelsen i dalgångarna. Den begränsade arealen, närheten till bebyggda områden och den stora betydelsen för landskapsbilden gör odlingslandskapet särskilt viktigt i Dalarna. Små försämringar kan få stora negativa konsekvenser för boendemiljön och Dalarna som turistlän.

För att behålla den jordbruksmark som finns behöver jordbruket bedrivas så rationellt att det ger försörjning åt dem som brukar marken. Ekonomiskt stöd är viktigt både för fortsatt jordbruk och som ersättning för arbetet med att skapa förutsättningar för att bevara natur-och kulturmiljövärden. Satsningar på ny produktion och nya företag är också viktigt. Exempelvis verkar Projektet Smaklandet Dalarna för detta.

Länets odlingslandskap är ofta småskaligt med rik förekomst av småbiotoper, men mer intensivt brukade områden finns också. Drygt tjugo procent av åkerarealen sköts ekologiskt.

Arealen betesmarker och ängar skötta med miljöersättning ökade tidigare men har nu planat ut. Trots ersättningen har många av dessa områden inte gynnsam bevarandestatus och det är osäkert om värdena bevaras långsiktigt. Inventeringar av ängssvampar och fältgentiana visar att hävdstatusen har försämrats drastiskt sedan början av 1990-talet (Länsstyrelsens rapporter 2012:10, 2013:07).

Flera faktorer kan vara orsaken till sämre skötsel. Exempelvis färre djurbesättningar på grund av minskad lönsamhet i mjölkproduktionen för mindre jordbruk, byte av brukare utan traditionell kunskapsöverföring samt brist på information till häst-, stall- och markägare om betesmarkernas betydelse och hur betet bör ske.

Projektet ”Foder och Fägring” berör i Dalarna 22 stycken Natura 2000-områden där slåtterängar, naturbetesmarker och våtslåttermarker restaureras.

Med finansiering via Landsbygdsprogrammet har Länsstyrelsen under 2013 arrangerat kurser och förmedlat information om natur- och kulturvärden i odlingslandskapet. En del i detta var ett utvecklingsprojekt där unga företagare har fått praktik och utbildning så att de ska kunna åta sig uppdrag med praktisk lieslåtter och skötsel av ängsmarker.

Antalet värdefulla landskapselement (exempelvis odlingsrösen och stenmurar) som sköts med miljöersättning har under nuvarande programperiod varit relativt konstant men lägre än tidigare. När perioden nu går mot sitt slut ses återigen en minskning. Det är osäkert om denna ersättning kommer att finnas i kommande landsbygdsprogram 2014-2020.

Relativt få jordbrukare ansöker om bidrag för kulturmiljövärden. Endast nio procent av åkerarealen har sådan miljöersättning.

Det saknas kunskap om den totala mängden kulturbärande landskapselement i länet, vilket skick de är i och hur många som vårdas utan bidrag. Intrycket är att skötseln minskar och att allt fler lämningar förstörs.

Det biologiska kulturarvet i fäbodar har inventerats till viss del, se Ett rikt växt och djurliv.

Många av länets unika timmerbyggnader och andra byggnader som är viktiga för kulturmiljön i odlingslandskapet riskerar att förfalla eller rivas på grund av att de saknar ekonomisk betydelse för ägaren. De stödmedel som finns för sådana överloppsbyggnader är värdefulla genom att de stimulerar ägarna till att satsa arbetstid och egna pengar på restaurering och underhåll. Drygt 300 äldre byggnader har hittills fått stöd.

Analys och bedömning

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 i Dalarna med de styrmedel som idag är beslutade eller planerade.

Utvecklingen i miljön är negativ. De insatser som görs kommer inte att kunna vända utvecklingen inom de närmaste åren.

Den viktigaste orsaken till svårigheterna att nå miljökvalitetsmålet är de brukningsformer som numera är nödvändiga inom jordbruket för att få lönsamhet. Intressekonflikten är tydlig. Förutsättningarna för att uppnå målet skapas därför främst genom riktat ekonomiskt stöd till åtgärder som annars inte skulle genomföras.

Målsättningarna för variationsrikedom i odlingslandskapet, naturtypers och arters bevarandestatus och återhämtning, det biologiska kulturarvet, kulturmiljövärden och bebyggelsemiljöer kan uppnås bara om tillräckliga offentliga medel avsätts. Prioriteringarna i det Landsbygdsprogram som ska gälla från 2014 kommer att ha stor betydelse för den framtida utvecklingen.

Många rödlistade växter och fjärilar som är knutna till odlingslandskapet är helt beroende av vägkanter för att överleva i trakter där slåtter och bete har upphört. Vägområdet spelar också en central roll som spridningskorridor för dessa arter.

Vägkanterna är idag de största slåttermarkerna i landet. Trafikverket har därför ett stort ansvar för att ge en lång rad arter i kulturlandskapet förutsättningar att uppnå god bevarandestatus. Trafikverket har också påtagit sig ansvar för både natur- och kulturvärden i regionala handlingsprogram. Trots det har Länsstyrelsen under flera år iakttagit att underhållet och skötseln av vägområdena har försämrats. Länsstyrelsen ser ett stort behov av en dialog om dessa frågor på nationell nivå mellan Trafikverket, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet.

Kommunerna kan bidra till att miljökvalitetsmålet uppnås genom att ta stor hänsyn till natur- och kulturvärden i odlingslandskapet när bebyggelse planeras och vid bygglovsprövningar.

Mer samarbete mellan lantbrukets, naturvårdens, miljövårdens och kulturmiljövårdens intressenter ökar möjligheterna att uppnå miljökvalitetsmålet.

Konsumtionen av ekologiska livsmedel i offentliga verksamheter behöver stimuleras.

För att bedöma situationen i Dalarna vad gäller jordbruksmarkens egenskaper, processer och föroreningshalter samt odlingslandskapets ekosystemtjänster behöver underlag tas fram. Länsstyrelsen ser för närvarande ingen anledning att befara problem på dessa områden, med undantag av att det möjligen kan finnas förhöjda metallhalter lokalt på grund av historisk hyttverksamhet.

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt odlingslandskap i Dalarna

Indikatorer som följer upp målet