Tio av de tolv miljökvalitetsmål som har bedömts är inte möjliga att nå till 2020 i Dalarnas län. Nära att nås är Grundvatten av god kvalitet och Bara naturlig försurning, vilket är en mer positiv bedömning än den nationella 2012. I övrigt överensstämmer bedömningarna för Dalarna med de nationella.
De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till 2020. Att bedömningarna för Grundvatten av god kvalitet och Bara naturlig försurning och är mer positiva än nationellt beror på Dalarnas geografiska läge och geologi. För grundvattnet spelar även en aktiv regional planering in.
Även för en del andra mål innebär Dalarnas förutsättningar att situationen ser bättre ut än i andra delar av landet.
För God bebyggd miljö medför Dalarnas betingelser både för- och nackdelar. Lägre exploateringstryck gör att mindre resurser tas i anspråk och färre intressekonflikter uppstår. Samtidigt är förändringen i befintlig ohållbar bebyggelsestruktur långsam och kommunernas aktiva styrning av lokaliseringar liten, då de är angelägna om att stödja alla förslag till utbyggnad. Dessutom är resurserna små i många kommuner.
Utvecklingen i miljön de senaste två-tre åren varierar mellan miljökvalitetsmålen. För naturmålen är utvecklingen negativ. Natur- och kulturmiljövärdena i skogen och odlingslandskapet utarmas och de hotade arterna ökar, trots att en del goda insatser görs för att motverka detta. En nyligen uppmärksammad negativ utveckling för myrar är att de börjar växa igen, troligen som en följd av kvävenedfallet eller klimatförändringen. Klimatet påverkar också fjällens storslagenhet eftersom trädgränsen stiger.
Generellt sett minskar utsläppen, men den diffusa spridningen av kemiska ämnen är oförminskad och det krävs stora insatser för att vända utvecklingen.
För vattenmiljöerna har möjligheten till en positiv utveckling ökat genom det systematiska vattenförvaltningsarbetet.
På en översiktlig nivå är utvecklingen för God bebyggd miljö positiv. God samverkan i länet och ett aktivt offentligt miljöarbete bidrar till detta. Principerna får dock inte alltid genomslag i de konkreta ärendena.
Ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen blir vägledande för miljöarbetet kommande år.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Levande skogar
Motsatta trender i miljötillståndet märks. Gammal skog med höga naturvärden avverkas, antalet hotade arter ökar, och kulturlämningar skadas. Arbetet med formellt skydd fortgår, men resurserna är otillräckliga. Positivt är att hård död ved och lövinslag ökar. Utvecklingen i miljön bedöms som negativ.
Resultat
Dalarna täcks till 70 procent av skogsmark. Andelen naturskogar som utvecklats fritt minskar och antalet rödlistade arter ökar. Miljöhänsynen i skogsbruket uppvisar brister men åtgärder har satts in för att motverka detta. Positiva tecken är att mängden hård död ved ökar liksom andelen lövskog och gammal skog. Samtidigt finns behov av ökad naturvårdande skötsel och anpassade skogsbruksmetoder för att tillgodose olika arters behov.
Skogsmarkens egenskaper och processer
Det ökade skogsbränsleuttaget orsakar ett underskott av vissa mineralämnen och kan öka försurning av marken. Återföring av aska från biobränsle för att kompensera detta gjordes på cirka 240 ha skogsmark per år som snitt för 2009-2011. Detta kan jämföras med uttaget av grot (grenar och toppar) som gjordes på knappt 5000 ha/år samma period. Majoriteten av skogsbränslet tas ut i den södra länsdelen.
Körskadorna vid skogsavverkning tenderar att öka. Detta ökar urlakningen av humusämnen och metylkvicksilver till sjöar och vattendrag.
Grön infrastruktur, gynnsam bevarandestatus samt hotade arter och återställda livsmiljöer.
Många skogstyper och skogslevande arter saknar idag gynnsam bevarandestatus. För en stor del av de hotade arterna är trenden negativ men för många arter är kunskapsläget för dåligt för att kunna uttala sig om trenden. Indikatorerna gammal skog, äldre lövrik skog och hård död ved utvecklas dock positivt. Fortsatt avverkas skogar med höga naturvärden. Det statligt finansierade arbetet med att formellt skydda värdefulla skogsområden fortgår men anslagen räcker inte för att nå miljömålet. Naturvårdsanpassade skogsbruksplaner är ett verktyg för att planera frivilligt skydd och miljöhänsyn.
Länets tall- och lövskogar behöver naturvårdande skötsel eller anpassade skogsbruksmetoder för att bibehålla och utveckla sina naturvärden. Åtgärdsprogrammet för vitryggig hackspett utökas frivilligt i samarbete med Bergvik, Sveaskog, Dalarnas ornitologiska förening och berörda kommuner, där stöd till åtgärder utförts med medel från Nokås och Landsbygdsprogrammet. Dessutom har ett forskningsprojekt på Effaråsen startats med syfte att hitta anpassade skogsbruksmetoder som tar hänsyn till krävande arters behov i gamla tallskogar.
Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen har påbörjat ett landskapsstrategiskt arbete i länet där ett helhetsgrepp tas för områdesskydd och anpassade skogsbruksmetoder i utpekade områden.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Bristfällig hänsyn vid skogliga åtgärder utgör ett av de största hoten mot natur- och kulturmiljövärden. Cirka 25 procent av kulturlämningar skadas i samband med skogsbruk i södra Norrland. Motsvarande skador på hänsynskrävande biotoper och vid vattenöverfarter är 36 respektive 43 procent. Skogsstyrelsen genomför ett nationellt projekt ”Dialog om miljöhänsyn” i samverkan med skogssektorn för att förbättra miljöhänsynen på sikt. Utbildning och kartläggning av miljövärden är viktiga faktorer för förbättring.
Analys och bedömning
Skogsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer nås till år 2020. Utvecklingen i miljön är negativ. De positiva tecknen väger inte upp det ökade antalet hotade arter och den fortskridande förlusten av gammal skog och kulturlämningar. Befintliga styrmedel och/eller resurser är inte tillräckligt effektiva för att vända utvecklingen som helhet.
Frivilliga insatser viktiga
Under året som gått har ett åtgärdsprogram för skogssektorn i Dalarna tagits fram med frivilliga insatser för att nå Levande skogar och som nu är ute på remiss. Skogsnäringen arbetar med frivilliga avsättningar, informationssatsningar mellan aktörer för ökad miljöhänsyn och klimatförbättrande åtgärder, förbättrade drivningsmetoder vid uttag av trädrester, deltar i utbildningen ”hänsyn till forn- och kulturlämningar” samt deltar i återkopplingen av miljöhänsyn vid avverkningar för att förbättra miljöhänsynen i länet. Ideella organisationer bidrar till att informera, utbilda, visa och bevara natur – och sociala värden i länets skogar. Dessa insatser är mycket betydelsefulla och behöver uppmuntras och synliggöras för att skapa incitament för fortsatta insatser så att målet snabbare kan nås.
Information och rådgivning viktig till skogsbrukets aktörer
Framför allt de som arbetar med planering och avverkning behöver få återkoppling om hur den miljöhänsyn som tas vid slutavverkning behöver förbättras. Skogsstyrelsen kommer nationellt såväl som i länet fortsättningsvis att återkoppla resultaten av sin miljöhänsynsuppföljning för att tydliggöra för skogsbruket vad som måste förbättras och hur mycket.
Åtgärderna behöver öka
Befintliga styrmedel och/eller medföljande resurser räcker inte för att säkerställa vare sig formellt skydd av värdefulla skogar eller tillräcklig hänsyn vid skogliga åtgärder. Länsstyrelsens medel för åtgärdsarbetet med hotade arter har minskat. I Dalarnas län handlar detta arbete till betydande del om arter som hör hemma i skogslandskapet. Skogsstyrelsen saknar tillräckliga resurser att arbeta förebyggande genom granskning av avverkningsanmälningar och samråd. Insatserna som görs via Landsbygdsprogrammet är positiva men kommer att minska under nästa år. Det är ännu oklart vilka åtgärder och vilken omfattning det nya Landsbygdsprogrammet kommer att få.
På nationell nivå driver Skogsstyrelsen en dialog mellan skogsbrukets intressenter för att tydliggöra sektorsansvaret och för att få fram en gemensam målbild av hur bra miljöhänsyn kan se ut.
Prioriteringar i länet
Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen fortsätter arbetet med skydd av skog i enlighet med fastställd strategi och de ekonomiska ramar som erhålls. Krafttag behöver tas för att den miljöhänsyn vid slutavverkningar som rör hänsynskrävande biotoper, mark och vatten samt kulturlämningar under kommande år ska förbättras.
Levande skogar i Dalarnas län
Indikatorer som följer upp målet