Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Västmanlands läns miljömål?

Det ser ut som att endast miljökvalitetsmålen Frisk luft samt Grundvatten av god kvalitet som är nära att nås med idag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Ytterligare kraftfulla åtgärder behöver vidtas på olika nivåer i samhället för att målen ska kunna uppfyllas.

Uppföljningen av miljökvalitetsmålen visar att bristen på resurser är ett gemensamt problem för möjligheterna att uppfylla miljömålen och för att åstadkomma positiva förändringar i miljön. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Det handlar om tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad och en förstärkning av personella resurser.

Inom många områden finns behov av ökad kunskap och utbildningsinsatser för att öka medvetande om olika typer av förhållanden som påverkar miljön. Det handlar också om utbildning med koppling till ny lagstiftning inom olika områden. En ökad kunskap och medvetandegrad bidrar till förståelse samt att människor och olika aktörer ändrar sitt beteende och sina val till fördel för en bättre miljö.

Arbetet med vattenförvaltning har gett nya redskap för att uppnå miljömålen för vatten. Utformningen av jordbruksstödet samt Länsstyrelsens och kommunernas resurser för att bevara, utveckla och vårda natur- och kulturvärden är avgörande för att nå de mål som behandlar olika landskapstyper.

Miljömålen behöver få ett större genomslag i samhällsplaneringen på alla nivåer. Insatserna för en god bebyggd miljö avseende bland annat kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, buller och byggnaders inverkan på hälsan behöver intensifieras. Variationerna är stora mellan kommunernas förmåga att genomföra åtgärder som bidrar till en bättre bebyggd miljö. Flera av de mindre kommunerna saknar stadsarkitekt, antikvarie och kommunekolog. Det råder en eftersläpning med översiktsplaneringen, vilket medför att efterföljande detaljplanering sällan överensstämmer med översiktsplaneringen. De kommunala planeringsinstrumenten kan därför inte användas optimalt i måluppföljningsarbetet.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat


Fysisk påverkan i form av vandringshinder, rensning, rätning och muddring är mycket vanligt förekommande i våra vatten. Bristfälliga kantzoner längs sjöar och vattendrag hör också till problembilden. Värdefulla vattenmiljöer behöver både skyddas och restaureras för att höga värden inte ska gå förlorade, men i dagsläget har vi tyvärr inte helt klart för oss var de värdefulla vattenmiljöerna finns. Kunskapsbristen gäller både natur- och kulturvärden vid vatten.

När det gäller kulturmiljöer vid vatten har man under 2013 fattat beslut om byggnadsminne av Karmansbo smedja vid Hedströmmen samt restaurerat Kallmora konstkanal.

Inom vattenförvaltningsarbetet är det tydligt att många sjöar och vattendrag inte uppnår god ekologisk status till följd av fysisk påverkan i våra vatten. Vandringshinder i form av vägtrummor och dammar av olika slag begränsar rörligheten för allt liv i vatten. Vattenkraften innebär en mycket stor negativ påverkan på akvatiska organismer i våra vattendrag. Vissa arter såsom flodpärlmussla, öring, asp och stensimpa är särskilt beroende av strömmande vatten och påverkas därför extra mycket. Det är glädjande att man på senare år har åstadkommit vissa förbättringar beträffande vattenkraftens påverkan, men mycket arbete återstår. Fiskvägar har byggts vid det nedersta kraftverket i Hedströmmen och den nedersta regleringsdammen i Arbogaån. Minimiflöden sker vid fem kraftstationer som ägs av Mälarenergi vattenkraft AB.

Det behövs generellt sett en ökad hänsyn till vatten inom både skogs- och jordbruket. Funktionella kantzoner är nödvändiga för att få vattenmiljöer med god vattenkvalitet och rik biologisk mångfald. I Malingsbo-Klotens naturreservat har Sveaskog avgränsat funktionella skyddszoner längs värdefulla vattendrag i området och avsatt dessa som ”löfte” vilket innebär att de är långsiktigt skyddade.

Flödesdämpande åtgärder till exempel återskapa våtmarker högt upp i avrinningsområdena genom igenläggning av diken, återmeandring av rätade vattendrag och att bitvis ta bort invallningar behövs bland annat för att möta effekterna av periodvis höga flöden till följd av klimatförändringar. Det sker i stort sett inga sådana åtgärder i Västmanlands län.

Analys och bedömning

Det är mycket svårt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet. Länsstyrelsen bedömer att utvecklingen i miljön för närvarande är neutral.

Detta beror både på att miljöproblem som rör fysisk påverkan är så omfattande och att resurserna som finns till de verktyg man kan använda för att komma till rätta med problemen är alltför begränsade. Verktygen som står till buds är: frivilliga insatser, statligt finansierade åtgärder samt krav som ställs på verksamhetsutövare via till exempel den tillsyn som Länsstyrelsen kan bedriva av vattenverksamhet.

En förutsättning för att nå målet är därför att man ökar de statliga anslagen samtidigt som man utökar och utvecklar tillsynsinsatserna avseende vattenverksamhet och strandskydd.

När det gäller kartläggning och långsiktigt skydd av värdefulla vattenmiljöer är arbetsinsatserna tyvärr mycket begränsade både när det gäller natur- och kulturmiljövärden.

Restaurering av vattendrag inkl. åtgärder av vandringshinder

Det finns ett stort behov av restaureringsinsatser i länets vattendrag. Länsstyrelsen har tagit fram en samordnad plan för all statligt finansierad restaurering av de ur naturvärdes- och fiskesynpunkt nationellt värdefulla vattendragen. Under 2007-2009 tilldelades Västmanlands län särskilda skötselmedel från Naturvårdsverket för att påskynda arbetet med restaureringar. Dessa medel finns inte längre, vilket har sänkt tempot i genomförandet.

Kulturmiljö

Arbetet med restaurering av de mest bevarandevärda kulturmiljöerna i anslutning till vatten är mycket eftersatt eftersom det saknas resurser både för identifiering och för restaurering.

Kunskapsunderlagen avseende kulturmiljöer vid vattenmiljöer är bristfälliga och behöver förbättras genom omfattande fältinventeringar. Detta underlag är en förutsättning för att på ett framgångsrikt sätt kunna jobba med restaurering av vattenmiljöer. På senare år har man kartlagt kulturmiljöer vid vatten i Kolbäcksån, Hedströmmen och Svartån, men mycket arbete återstår, vilket kräver extra resurser.

Främmande arter

Situationen för flodkräftan är mycket allvarlig och det finns endast spillror kvar av arten i länet. Det är nödvändigt med skydd och restaureringsåtgärder för att rädda de få förekomster som finns kvar. En hållbar förvaltning av flodkräftan innebär även informationsinsatser.

Friluftsliv

Tillämpningen av strandskyddsbestämmelserna är viktig för möjligheterna att värna ett väl fungerande bad- och friluftsliv samt strändernas betydelse för djur- och växtlivet. Länsstyrelsen granskar samtliga kommunala strandskyddsdispenser och bevakar strandskyddsfrågorna i planer enligt plan- och bygglagen. Den kommunala tillämpningen av strandskyddsbestämmelserna fungerar bra, både enligt miljöbalken och plan- och bygglagen. Endast i undantagsfall har Länsstyrelsen överprövat kommunernas beslut. Däremot är strandskyddstillsynen eftersatt och bör bli bättre. Länsstyrelsen och kommunerna planerar därför ett tillsynsprojekt för strandskydd. Under 2014 avslutar Länsstyrelsen sin översyn av det utvidgade strandskyddet i Västmanlands län.