Det ser ut som att endast miljökvalitetsmålen Frisk luft samt Grundvatten av god kvalitet som är nära att nås med idag planerade styrmedel som beslutas före 2020. Ytterligare kraftfulla åtgärder behöver vidtas på olika nivåer i samhället för att målen ska kunna uppfyllas.
Uppföljningen av miljökvalitetsmålen visar att bristen på resurser är ett gemensamt problem för möjligheterna att uppfylla miljömålen och för att åstadkomma positiva förändringar i miljön. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Det handlar om tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad och en förstärkning av personella resurser.
Inom många områden finns behov av ökad kunskap och utbildningsinsatser för att öka medvetande om olika typer av förhållanden som påverkar miljön. Det handlar också om utbildning med koppling till ny lagstiftning inom olika områden. En ökad kunskap och medvetandegrad bidrar till förståelse samt att människor och olika aktörer ändrar sitt beteende och sina val till fördel för en bättre miljö.
Arbetet med vattenförvaltning har gett nya redskap för att uppnå miljömålen för vatten. Utformningen av jordbruksstödet samt Länsstyrelsens och kommunernas resurser för att bevara, utveckla och vårda natur- och kulturvärden är avgörande för att nå de mål som behandlar olika landskapstyper.
Miljömålen behöver få ett större genomslag i samhällsplaneringen på alla nivåer. Insatserna för en god bebyggd miljö avseende bland annat kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, buller och byggnaders inverkan på hälsan behöver intensifieras. Variationerna är stora mellan kommunernas förmåga att genomföra åtgärder som bidrar till en bättre bebyggd miljö. Flera av de mindre kommunerna saknar stadsarkitekt, antikvarie och kommunekolog. Det råder en eftersläpning med översiktsplaneringen, vilket medför att efterföljande detaljplanering sällan överensstämmer med översiktsplaneringen. De kommunala planeringsinstrumenten kan därför inte användas optimalt i måluppföljningsarbetet.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Bara naturlig försurning
Flera av länets sjöar kalkas för vattenlevande arters fortlevnad i försurade vatten. I delar av länet överskrids den kritiska belastningen av försurande ämnen. Skärpt hänsyn behövs inom skogsbruket. Det tar lång tid för mark och vatten att återhämta sig men utvecklingen i miljön är positiv.
Resultat för miljökvalitetsmålet
Arbete med kalkning och biologisk återställningsåtgärder i kalkade vatten pågår framgångsrikt i länet. Av länets drygt 900 sjöar berörs 112 sjöar direkt eller indirekt av kalkningsverksamhet. Kontinuerlig kalkning är en förutsättning för bevarande av biologisk mångfald och av stor betydelse för länets fiskevatten. Åtgärderna finansieras till stor del av statsbidrag för kalkning av sjöar och vattendrag.
I Västmanland har åtgärder för att minska utsläpp från energianvändning och transporter haft positiva effekter på försurningen. Ytterligare åtgärder och minskningar av europeiska utsläpp av atmosfäriskt nedfall krävs dock för att Västmanland ska komma ner till nivåer som mark och vatten tål på lång sikt.
Bristande hänsyn inom skogsbruket kan orsaka problem i försurade vatten. Hänsyn till vatten har dock fått ett starkare skydd än tidigare. I länet pågår utbildningsinsatser från Skogsstyrelsen som riktar sig till skogsföretagare. Informationen tar bland annat upp askåterföring till skogen.
Analys och bedömning
Analys
Nedfall av svavel- och kväveföreningar är den största orsaken till försurning. Den kritiska belastningen av försurande ämnen överskrids i delar av länet. Det kommer att ta lång tid för mark och vatten att återhämta sig men det finns en positiv trend.
Försurande svavel- och kvävenedfall kommer huvudsakligen från transporter, energiproduktion och internationell sjöfart. Stora minskningar av det försurande nedfallet har skett men för att uppnå miljökvalitetsmålet krävs ytterligare beslut om utsläppsmål och åtgärder inom EU och FN’s luftvårdskonvention samt strängare krav på internationell sjöfart. En annan faktor som blivit allt viktigare i takt med att nedfallet minskat är skogsbruket. Ett ökat uttag av biomassa från skogen leder till ökad försurning. Det viktigt att jobba både nationellt och regionalt för att begränsa försurningspåverkan från skogsbruket, till exempel genom minskat uttag av avverkningsrester och askåterföring.
Påverkan genom atmosfäriskt nedfall
De senaste decennierna har nedfallet av framförallt svavel minskat betydligt. I Västmanland har åtgärder för att minska utsläpp från energianvändning och transporter haft positiva effekter på försurningen. Det behövs dock ytterligare åtgärder och minskningar av europeiska utsläpp av atmosfäriskt nedfall för att Västmanland ska komma ner till nivåer som mark och vatten tål på lång sikt.
Påverkan genom skogsbruk
Möjligheter att nå preciseringen beror på i hur hög grad skogsbruket minskar uttaget av avverkningsrester samt tillämpar kompensationsåtgärder som till exempel askåterföring i försurningskänsliga områden.
Försurade sjöar och vattendrag
En fortsatt förbättring av försurningstillståndet i länets sjöar och vattendrag kan förväntas successivt men sannolikt kommer inte god status att uppnås i länets försurningspåverkade vatten fram till 2020 utan kalkningsåtgärder.
Försurad mark
Försurningstillståndet i länets skogsmark är relativt oförändrat, men ingen tydlig förbättringstrend har noterats. Därför kan inte någon mer omfattande återhämtning förväntas till 2020.
Bedömning av måluppfyllelse
Ingen av preciseringarna till miljökvalitetsmålet bedöms vara uppfylld. Aktuell data saknas för ”Påverkan genom skogsbruk” varför bedömningen för denna precisering är osäker.
Bedömning av utvecklingen i miljön
Utifrån de senaste 2-3 årens data och insatser bedöms utvecklingen i miljön som neutral.