Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Västmanlands läns miljömål?

Det ser ut som att endast miljökvalitetsmålen Frisk luft samt Grundvatten av god kvalitet som är nära att nås med idag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Ytterligare kraftfulla åtgärder behöver vidtas på olika nivåer i samhället för att målen ska kunna uppfyllas.

Uppföljningen av miljökvalitetsmålen visar att bristen på resurser är ett gemensamt problem för möjligheterna att uppfylla miljömålen och för att åstadkomma positiva förändringar i miljön. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Det handlar om tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad och en förstärkning av personella resurser.

Inom många områden finns behov av ökad kunskap och utbildningsinsatser för att öka medvetande om olika typer av förhållanden som påverkar miljön. Det handlar också om utbildning med koppling till ny lagstiftning inom olika områden. En ökad kunskap och medvetandegrad bidrar till förståelse samt att människor och olika aktörer ändrar sitt beteende och sina val till fördel för en bättre miljö.

Arbetet med vattenförvaltning har gett nya redskap för att uppnå miljömålen för vatten. Utformningen av jordbruksstödet samt Länsstyrelsens och kommunernas resurser för att bevara, utveckla och vårda natur- och kulturvärden är avgörande för att nå de mål som behandlar olika landskapstyper.

Miljömålen behöver få ett större genomslag i samhällsplaneringen på alla nivåer. Insatserna för en god bebyggd miljö avseende bland annat kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, buller och byggnaders inverkan på hälsan behöver intensifieras. Variationerna är stora mellan kommunernas förmåga att genomföra åtgärder som bidrar till en bättre bebyggd miljö. Flera av de mindre kommunerna saknar stadsarkitekt, antikvarie och kommunekolog. Det råder en eftersläpning med översiktsplaneringen, vilket medför att efterföljande detaljplanering sällan överensstämmer med översiktsplaneringen. De kommunala planeringsinstrumenten kan därför inte användas optimalt i måluppföljningsarbetet.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Luftkvaliteten i länet är till övervägande del god, och utvecklingen går åt rätt håll. Vissa problem återstår dock innan målsättningen om att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas uppnås. Miljökvalitetsmålet innebär en målsättning om att halterna av ett antal luftföroreningar ska ligga under de nivåer där de anses skadliga. Främst återstår problem med partiklar och marknära ozon. Problemen med partiklar är störst i hårt trafikerade miljöer i Västerås, men utvecklingen visar en svag positiv trend. I större delen av länet antas inte partikelhalterna i luften utgöra något större problem. Marknära ozon är ett mer storskaligt problem som inte enbart kan lösas lokalt och som också är starkt väderberoende. Under 2012 överskreds troligen endast målvärdet på enstaka höglänta platser. Det kan inte urskiljas någon tydlig trend för utvecklingen av ozonhalterna. Mätningar av ozon görs för närvarande i bakgrundsluft utanför Sala och utanför Arboga. Mätningar av föroreningshalter i tätortsluft görs i Köping och Västerås.

Bensen

Halten bensen i luft visar en minskande trend, men det är osäkert om målet om högst 1 µg per kubikmeter luft kommer uppnås till 2020. I de senaste mätningarna i Västerås tätort har halten varit högre, men i övriga länet klaras målet redan nu.

Bens(a)pyren

Den huvudsakliga källan till Bens(a)pyren och andra PAH:er är vedeldning. Halten i luft har mätts i Västerås tätort under 2012. Medelhalten var 2012 under målet på 0,10 ng/m3.

Butadien

Inga mätningar av butadien har gjorts i länet, men inget tyder på att ämnet utgör något problem.

Formaldehyd

Inga mätningar av formaldehyd har gjorts i länet, men inget tyder på att ämnet utgör något problem.

Partiklar

Halten partiklar i tätortsluft ligger sannolikt över målet i vissa hårt trafikerade miljöer i länet. Medelhalten i mätningarna på Stora Gatan i Västerås var under 2012 precis på målet som är 15 µg/m3. Mätningarna visar en minskande trend.

Marknära ozon

Preciseringen om att indexvärdet AOT40 ska vara lägre än 10 000 µg m-3 timmar överskreds sannolikt endast vid enstaka höglänta platser i länet under 2012. Värdet överskreds inte på låglänta platser. Halten är väderberoende och det svårt att urskilja någon särskild trend. Utsläppen av ozonbildande ämnen har dock minskat.

Kvävedioxid

En svagt minskande trend syns i mätningarna av kvävedioxid i luft i länet under 2000-talet. Miljömålet på 20 µg/m3 klaras på de flesta håll, utom i vissa hårt trafikerade gatumiljöer. Vid Västerås stads mätstation på Stora Gatan klarades målet under 2011.

Korrosion

Någon mätning av korrosionen på kalksten har inte gjorts i Västmanland. Nationellt görs bedömningen att målet kommer att kunna nås. Nedfallet av försurande svavelämnen minskar och förutsättningar finns att målet ska kunna nås även i Västmanlands län.

Analys och bedömning

Sammantaget görs en mer positiv bedömning av möjligheten att kunna nå miljömålet i Västmanlands län än nationellt. I de fall luftkvaliteten inte når upp till preciseringarna är problemen oftast lokala och inte i något fall särskilt långt över målvärdena. Miljökvalitetsmålet bedöms därför som nära att uppnås och som rimligt att målet kan nås med styrmedel som beslutas före 2020. Utvecklingen av tillståndet avseende luftkvaliteten är positiv. Utvecklingstakten har möjligen varit något lägre under de senaste 2-3 åren, men miljökvalitetsmålet bör på sikt kunna nås.

De problem som finns rör till största delen marknära ozon och partiklar i vissa hårt trafikerade miljöer. Ozon är till stor del dessutom väderberoende och incidenter med höga halter sker när förorenade luftmassor förs in över Sverige. För att minska problemen med marknära ozon krävs i första hand insatser på internationell nivå. Även om trenden i Västmanland inte är särskilt tydlig, minskar episoderna med höga halter i Sverige, och då problemen inte är särskilt allvarliga i Västmanland förväntas de åtgärder som vidtas kunna leda till att målsättningarna nås. Partiklar (PM10) härrör till stor del från dubbdäcksanvändning. Åtgärder för att minska dubbdäcksanvändning väntas få effekt och den nationella trenden i Sverige är att halterna i bakgrundsluft minskar.

Vissa av föroreningarna i luft som används för att precisera miljökvalitetsmålet är inte tillräckligt väl uppmätta i länet. Det gäller bensen, butadien och formaldehyd. Det finns dock inga särskilda skäl att anta att dessa skulle utgöra något större problem i Västmanland än nationellt. De främsta källorna till utsläpp av bensen, butadien och formaldehyd är biltrafik. Nationellt har dessutom tydligt minskande trender kunna visas för dessa ämnen. Bens(a)pyren är till stor del kopplad till vedeldning och kunskapen om hur haltsituationen i länet ser ut är bristfällig. I mätningar i Västerås under 2012 har dock medelhalten varit under målet.

De orter som störst problem i Sverige är de med en hög andel fastigheter som värms upp genom vedeldning och där topografin medför att inversion förekommer under vintrarna. Inga orter i Västmanlands län har några kända problem, och topografin i länet medför att inversion är ovanligt i länet. Det finns därför inga skäl att anta att bens(a)pyren utgör något större problem.