Det ser ut som att endast miljökvalitetsmålen Frisk luft samt Grundvatten av god kvalitet som är nära att nås med idag planerade styrmedel som beslutas före 2020. Ytterligare kraftfulla åtgärder behöver vidtas på olika nivåer i samhället för att målen ska kunna uppfyllas.
Uppföljningen av miljökvalitetsmålen visar att bristen på resurser är ett gemensamt problem för möjligheterna att uppfylla miljömålen och för att åstadkomma positiva förändringar i miljön. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Det handlar om tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad och en förstärkning av personella resurser.
Inom många områden finns behov av ökad kunskap och utbildningsinsatser för att öka medvetande om olika typer av förhållanden som påverkar miljön. Det handlar också om utbildning med koppling till ny lagstiftning inom olika områden. En ökad kunskap och medvetandegrad bidrar till förståelse samt att människor och olika aktörer ändrar sitt beteende och sina val till fördel för en bättre miljö.
Arbetet med vattenförvaltning har gett nya redskap för att uppnå miljömålen för vatten. Utformningen av jordbruksstödet samt Länsstyrelsens och kommunernas resurser för att bevara, utveckla och vårda natur- och kulturvärden är avgörande för att nå de mål som behandlar olika landskapstyper.
Miljömålen behöver få ett större genomslag i samhällsplaneringen på alla nivåer. Insatserna för en god bebyggd miljö avseende bland annat kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, buller och byggnaders inverkan på hälsan behöver intensifieras. Variationerna är stora mellan kommunernas förmåga att genomföra åtgärder som bidrar till en bättre bebyggd miljö. Flera av de mindre kommunerna saknar stadsarkitekt, antikvarie och kommunekolog. Det råder en eftersläpning med översiktsplaneringen, vilket medför att efterföljande detaljplanering sällan överensstämmer med översiktsplaneringen. De kommunala planeringsinstrumenten kan därför inte användas optimalt i måluppföljningsarbetet.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Ett rikt odlingslandskap
Betesmarker och slåtterängar är jordbrukslanskapets artrikaste biotoper. Arealerna är idag endast en bråkdel av vad de varit historiskt. Flera styrmedel har som mål att restaurera och bevara betesmark, men bidragen uppväger ej djurhållningens bristande lönsamhet.
Resultat
Länet har under året tillämpat de odlingslandskapsberikande styrmedel som finns inom lantbruksstödens olika program och varianter i nära nog så maximal utsträckning som vi har möjlighet att göra (högsta möjliga stödnivåer, så gott som alla tillämpliga åtgärder och program öppna för ansökningar m m). Den av länets viktigaste hagmarkskommuner som gjort sig mer eller mindre rikskänd i naturvårdskommunala kretsar, kämpar oförtrutet vidare med sitt långsiktiga restaureringsarbete.
Betesmarker och slåtterängar
Restaurering av betesmark pågår framför allt inom naturreservat och Natura2000-områden. Merparten av detta arbete sker i Mälarområdet (projektet Life-MIA som levererar färdigrestaurerade betesmarker under framförallt 2012 och 2013) samt i Svartåområdets våtmarker där ett 10-tal ängs- och betesrestaureringsprojekt för närvarande pågår. Restaureringsprojekt på privat mark och på djurhållares eget initiativ förekommer endast i blygsam omfattning. Att riklig nederbörd likt sommaren 2012 försvårar/omöjliggör slåtter och betesdrift (en stor andel av länets hagmarker är låglänt och vattendragsnära) verkar vara ett mer och mer ofta förekommande fenomen.
Kulturmiljöer i odlingslandskapet
Ett tiotal överloppsbyggandsrenoveringsprojekt med bidrag har genomförts under året. Ingen statistik finns över den samlade omfattningen av helt privatfinansierad överloppsbyggnadsrenovering, men bedömningen är att den ligger långt under förfallets takt och omfattning.
Analys och bedömning
Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Både vad gäller natur- och kulturvärden bedöms trenden som svagt negativ med otillräckligt intresse för framför allt betesdjurshållning samt underhåll av äldre ekonomibyggnader.
Betesdjuren är den mest oroande framtidsfaktorn
Att öka betesmarksarealen, samt säkerställa god hävd av densamma, är den mest centrala frågan när det gäller att värna om odlingslandskapets biologiska mångfald i länet. Betesdjurshållningen är dock av tradition (sedan nästan 50 år tillbaka) en svag gren i länets lantbruk. De företag som just nu satsar stort på denna produktionsgren är helt koncentrerade till södra länsdelen och kan räknas på ena handens fingrar. Arealen betesmark ökar idag endast lokalt i naturskyddade områden med hjälp av nationella medel (vårdanslaget för skötsel av skyddad natur) eller LIFE-projekt. I resten av länet minskar betesmarksarealen.
Ett ny bekymmersam faktor är de växande rovdjursstammarna som starkt bidrar med olustkänslor kring djurhållningens framtid hos inte bara fårägare utan även hos bönder med betande nötkreatur inom vargrevir. En annan negativ faktor är den fenomenala explosion av arealmätning, återkrav och annan regel- och kontrollverksamhet som drabbat framför allt betesmarkerna under de senaste åren. I fullåkersbygden är det framför allt den höga torrläggningsgraden som begränsar odlingslandskapets rikedom på biologisk mångfald. Intresset för de ersättningar som idag finns för våtmarksanläggning och markvattenhöjning är tyvärr mycket klent.
Ökade byggnadsvårdsinsatser ett måste
För kulturmiljövärdena är underhållet av äldre ekonomibyggnader - både sådana vars ursprungliga användningsområde försvunnit (smedjor, ängslador m fl så kallade överloppsbyggander) eller nyare (stall, ladugårdar m fl) som ej längre har en för moderna lantbruk ändamålsenlig konstruktion – ett stort bekymmer för framtiden. De bidrag som finns idag täcker endast bråkdelar av renoveringskostnaderna och förutsätter därmed ett orimligt stort ekonomiskt åtagande från markägarens sida - åtminstone när det är fråga om sådana överloppsbyggnader för vilka det inte finns någon alternativ användning.
Bedömning av måluppfyllelse
Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel.
Bedömning av utveckling i miljön
Både vad gäller natur- och kulturvärden bedöms trenden som svagt negativ med otillräckligt intresse för framför allt betesdjurshållning samt underhåll av äldre ekonomibyggnader.