Det ser ut som att endast miljökvalitetsmålen Frisk luft samt Grundvatten av god kvalitet som är nära att nås med idag planerade styrmedel som beslutas före 2020. Ytterligare kraftfulla åtgärder behöver vidtas på olika nivåer i samhället för att målen ska kunna uppfyllas.
Uppföljningen av miljökvalitetsmålen visar att bristen på resurser är ett gemensamt problem för möjligheterna att uppfylla miljömålen och för att åstadkomma positiva förändringar i miljön. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Det handlar om tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad och en förstärkning av personella resurser.
Inom många områden finns behov av ökad kunskap och utbildningsinsatser för att öka medvetande om olika typer av förhållanden som påverkar miljön. Det handlar också om utbildning med koppling till ny lagstiftning inom olika områden. En ökad kunskap och medvetandegrad bidrar till förståelse samt att människor och olika aktörer ändrar sitt beteende och sina val till fördel för en bättre miljö.
Arbetet med vattenförvaltning har gett nya redskap för att uppnå miljömålen för vatten. Utformningen av jordbruksstödet samt Länsstyrelsens och kommunernas resurser för att bevara, utveckla och vårda natur- och kulturvärden är avgörande för att nå de mål som behandlar olika landskapstyper.
Miljömålen behöver få ett större genomslag i samhällsplaneringen på alla nivåer. Insatserna för en god bebyggd miljö avseende bland annat kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, buller och byggnaders inverkan på hälsan behöver intensifieras. Variationerna är stora mellan kommunernas förmåga att genomföra åtgärder som bidrar till en bättre bebyggd miljö. Flera av de mindre kommunerna saknar stadsarkitekt, antikvarie och kommunekolog. Det råder en eftersläpning med översiktsplaneringen, vilket medför att efterföljande detaljplanering sällan överensstämmer med översiktsplaneringen. De kommunala planeringsinstrumenten kan därför inte användas optimalt i måluppföljningsarbetet.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Myllrande våtmarker
Merparten av våtmarkerna i Västmanlands län har skadats eller försvunnit till följd av bl.a. dikning, övergödning, vägdragningar och körskador, samtidigt som intresset för att lägga igen gamla diken och återskapa våtmarker är svagt. Takten i arbetet med skydd för våtmarker är låg.
Resultat
Det är positivt att i princip ingen nydikning sker i länet. Dock kvarstår problemen med befintliga diken som avvattnar våtmarker, även om åtskilliga äldre diken av liten betydelse för skogs- och jordbruk sällan eller aldrig rensas, och därför har mist en del av sin avvattnande effekt.
Vid anmälningar om avverkning, skogsgödsling, anläggande av skogsbilvägar och andra skogliga verksamheter avråder Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen från åtgärder som kan påverka våtmarker med höga naturvärden negativt, och ställer krav på skyddszoner och andra hänsyn. Länsstyrelsen ger inte heller tillstånd till dikning eller torvtäkt i värdefulla våtmarker, och ställer vid tillståndsgivning krav på efterbehandlingen av torvtäkter. Småvatten och mindre våtmarker i jordbruksmark omfattas av det generella biotopskyddet.
Flera av länets mest värdefulla myrområden är skyddade som naturreservat, bl.a. 10 av totalt 18 objekt i Myrskyddsplan för Sverige (Naturvårdsverket 2007. Rapport 5668). För ytterligare fyra områden har skyddsarbete påbörjats. Totalt är cirka 2740 hektar våtmarksareal skyddad i länet. Under år 2012 har inget nytt våtmarksområde fått formellt skydd (indikatorer: Antal skyddade våtmarker i myrskyddsplanen och Skydd av våtmarker).
Inom ramen för åtgärdsprogram för hotade arter genomför Länsstyrelsen restaurering och skötsel av igenväxande rikkärr, både i och utanför skyddade områden. Under år 2012 har slåtter utförts i sju rikkärrsobjekt. Alla dessa objekt är oskyddade, men ett av dem ligger inom ett blivande naturreservat. Under 2013 ska en långsiktig plan för skötsel av rikkärr i länet tas fram. De kända rikkärren utgör dock endast 133,5 hektar, en mycket liten del av den totala våtmarksarealen i länet (Länsstyrelsen 2010. Inventering av rikkärr i Västmanlands län 2002 – 2007. Rapport 2010:15).
Länsstyrelsen bedriver uppsökande verksamhet och informationsarbete i syfte att få till stånd nyanläggning, återskapande och restaurering av våtmarker och småvatten i jordbrukslandskapet, med stöd av miljöersättningar genom landsbygdsprogrammet. Under år 2012 har detta arbete resulterat i totalt en ny fosfordamm på 0,2 hektar. Totalt har i länet 143,5 hektar våtmarker och småvatten anlagts eller restaurerats sedan år 2000 (indikator: Anlagda våtmarker).
Analys och bedömning av miljökvalitetsmålet
Analys
Även i år bedömer Länsstyrelsen att miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker inte kommer att nås till år 2020. I diknings- och körningsskadade våtmarker fortsätter markavvattningen och igenväxningen, en process som accelereras av upphörd hävd, kvävenedfall, näringsläckage och ev. klimatförändringar. Det finns fortfarande brister i den generella hänsynen i skogsbruket, i form av t.ex. körning med tunga fordon i, och otillräckliga skyddszoner mot, våtmarker. Motståndet är också stort mot avveckling av diken i skogs- och myrmark, p.g.a. befarade skador på produktionsskog.
Arbetet med formellt skydd för värdefulla våtmarksområden, framför allt för objekten i myrskyddsplanen, har under senare år varit mycket eftersatt, då Länsstyrelsen har prioriterat skogsskyddet enligt den regionala strategin (Länsstyrelsen & Skogsstyrelsen 2006. Strategi för formellt skydd av skog i Västmanlands län).
Intresset för ny- och återskapande av våtmarker och småvatten i odlingslandskapet är övervägande svalt bland markägare, främst p.g.a. låga ersättningsnivåer i miljöstödssystemet. Svårigheter förknippade med omprövningar av markavvattningsföretag är också en viktig faktor, liksom långa handläggningstider vid Länsstyrelsen.
Ändå kan en svagt positiv utveckling i miljötillståndet anas. Detta p.g.a. att arbetet med skydd för värdefulla våtmarksområden väntas öka i omfattning (bl.a. beräknas två stora objekt i myrskyddsplanen få reservatsbeslut inom kort), arbetet med restaurering och skötsel av rikkärr har kommit igång, och våtmarker och småvatten nyanläggs och återskapas i jordbrukslandskapet. Dock är takten i dessa verksamheter lägre än önskvärt. Våtmarksskyddet måste få högre prioritet vid Länsstyrelsen än hittills, och för att skyddet ska vara ändamålsenligt krävs att diken i skyddade områden i största möjliga utsträckning avvecklas och att igenväxande myrar restaureras genom röjning och, där så är lämpligt, slåtter. Miljöersättningarna för anläggande och skötsel av våtmarker och småvatten i jordbrukslandskapet bör höjas, och det är också viktigt att Länsstyrelsens handläggning av dessa ärenden effektiviseras.
Bedömning av måluppfyllelse
Målet är inte möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.
Bedömning av utveckling i miljön
Utvecklingen i miljön bedöms vara neutral eller (svagt) positiv.