Resurser saknas för strategisk planering

Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen.

Det regionala målet överensstämmer i stort med det nationella men har kompletterats med miljö- och folkhälsomål som ska beaktas i samhällsplaneringen och i kommunernas översiktliga planering.

2011 hade ett flertal kommuner äldre översiktsplaner som inte behandlar miljö- och folkhälsomål i behövlig grad. Detta tillsammans med en stor resursbrist inom kommunerna är de främsta orsakerna till att miljömålet inte kunde uppnås. Resurser till kompetens och strategiskt planeringsarbete behöver tillföras kommunerna. Flertalet kommuner saknar till exempel antikvarisk kompetens inom samhällsplaneringsområdet. Även Länsstyrelsen behöver resursförstärkning för det vägledande arbetet.

För att nå miljömålet behöver kommuner och Länsstyrelsen tillsammans prioritera arbetet med planeringsunderlag och översiktsplaner. Översiktsplanens betydelse i samhällsplaneringen bör också tydliggöras för de styrande i kommunerna. Inför framtiden bör Länsstyrelsen och kommunerna i ett tidigt skede i planeringsprocesserna ha en djupare dialog kring nationella och regionala miljö- och folkhälsomål för att förstärka arbetet kring målen i planeringssammanhang.

Mycket få byggnader är långsiktigt skyddade

Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen.

Resurser saknades för översyn, komplettering och utveckling av bebyggelseinventeringar, kulturmiljöprogram, kommunernas planeringsarbete med mera. Antikvarisk kompetens saknades i länets kommuner.

I länet finns totalt 91 inventeringar som syftar till att identifiera kulturhistoriska värden i bebyggelsemiljöer men bara sju av dessa är yngre än tio år. Endast 0,1 procent av länets yta omfattas av totalinventeringar. Den typen av inventeringar är nödvändiga om en identifiering av den värdefulla bebyggelsen i delmålets mening ska kunna genomföras. Heltäckande statistik över hur stor del av länets bebyggelse som är långsiktigt skyddad saknas.

Länsstyrelsen har vid en uppföljning konstaterat endast cirka två procent av det totala antalet byggnader (registrerade i fastighetsregistret) i Örebro län har givits någon form av skydd.

En förutsättning för att kunna arbeta i riktning mot målet är att det i kommunerna finns tillgång till antikvarisk kompetens. Sju av länets kommuner saknar tillgång till sådan kompetens.

Arbetet mot buller behöver utvecklas

Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen. Målet överensstämmer med det nationella delmålet.

På grund av ökande trafik minskar inte trafikbullret trots att mycket görs för att minska bullret från trafiken. Exempelvis har personbilstrafiken ökat med 30 procent mellan 1997 och 2010.

Det saknas uppgifter för länet på hur många som utsätts för trafikbullerstörningar över riksdagens riktvärden. Nationella beräkningar tyder på att ca 250 000 vuxna är sömnstörda av trafikbuller i Sverige. Avsaknaden av data över antalet bullerstörda i länet försvårar arbetet med delmålet.

Trafikökning och dålig samhällsplanering ger ökad andel bullerutsatta. Krafttag på statlig och kommunal nivå krävs för att få en förändring, många delar av samhället måste samarbeta för att vända på trenden. Länsstyrelsen bör vara tuffare vid granskning av detaljplaner med dåliga bullerutredningar eller där det föreligger en uppenbar risk att bullernivåerna överskrids.

De statliga verken med ansvar för bulleråtgärder måste få mer resurser att jobba med bulleråtgärder och med förebyggande arbete. Kommunen behöver jobba med god stadsplanering med buller som en prioriterad del.

Mängden deponerat avfall har minskat kraftigt

Målåret för målet är passerat. Målet kunde nås inom den utsatta tidsramen. Målet överensstämmer med det nationella.

Sedan början på 90-talet har en rad styrmedel införts i samhället och i lagstiftningen vilket har lett till att mängden deponerat avfall har minskat i Sverige och i Örebro län. Vi bedömer att halveringsmålet för deponerat avfall har uppnåtts i länet.

Uppgifter om mängd deponerat hushållsavfall finns för Örebro län men det saknas statistik för övrigt avfall som deponerats. I länet har mängden deponerat hushållsavfall minskat med 93 procent mellan 1994 och 2004. Sakab började elda hushållsavfall under 2003 och då sjönk mängden deponerat hushållsavfall kraftigt. Deponeringen har sedan fortsatt minska fram till 2009 som är det senaste året med data. Det saknas uppgifter om total mängd deponerat avfall i länet och därför finns en viss osäkerhet i uppföljningen av målet.

Samhället bör sträva efter att minska avfallsmängderna. Det avfall som uppstår bör så långt som möjligt återanvändas eller återvinnas för att hushålla med ändliga resurser. Sämsta alternativet är att lägga avfall på deponier. Förutom att resurserna i avfallet inte tas till vara innebär deponering utsläpp av miljöstörande ämnen till miljön.

Hög återvinningsgrad av hushållsavfall

Målåret för målet är passerat. Målet kunde nås inom den utsatta tidsramen. Målet överensstämmer i stort sett med det nationella målet.

Mängden hushållsavfall i Sverige uppgick under 2009 till 480 kg per person. Det är en minskning med cirka sex procent jämfört med 2008. Av detta så materialåtervanns inklusive biologisk behandling cirka 49 procent. Vi bedömer att utvecklingen regionalt motsvarar den nationella.

De material som samlas in är tidningar/trycksaker, pappersförpackningar, wellpapp, metallförpackningar, plast, glasförpackningar, pantburkar/flaskor, batterier, elektriskt och elektroniskt avfall och däck. Det är stor variation mellan de olika materialen vad gäller insamlingsgrad. 

Den främsta orsaken till att målet har nåtts är de nationella styrmedel som har införts, till exempel förbränningsskatt och förbud mot deponering av brännbart och organiskt material. Kommunerna har också arbetat med att ta fram bra informationsmaterial om förpackningar.

Insamlingen av farligt avfall förbättras

Målåret för målet är passerat. Målet kunde nås inom den utsatta tidsramen. Motsvarande nationellt delmål finns inte.

Förbättrade insamlingssystem och ökad information till allmänheten om farligt avfall har enligt vår bedömning inneburit att utsorteringen av farligt avfall från hushållen förbättrats under perioden.

Det är viktigt att det farliga avfallet sorteras ut från övrigt avfall så att det kan tas omhand på lämpligt sätt. För att utsorteringen ska fungera bra måste det vara enkelt för hushållen att göra utsorteringen och lämna ifrån sig avfallet.

Flera av kommunerna i länet deltog under 2009 i en nationell kampanj med syfte att öka utsorteringen av farligt avfall ur hushållsavfallet. Flera kommuner har gjort och planerar ytterligare insatser för att öka kunskapen om vad som är farligt avfall och hur det ska hanteras.

Felaktig hantering av farligt avfall kan utgöra en stor risk för skada på människa och miljö. Avfallet ska därför lämnas till professionella avfallsmottagare. Några av de egenskaper som utmärker farligt avfall är att det kan vara cancerframkallande, frätande, fosterskadande, ekotoxiskt, smittförande eller brandfarligt.

Återvinningen av matavfall genom biologisk behandling ökar

Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås inom den utsatta tidsramen. Motsvarande nationellt delmål finns.

Den biologiska behandlingen av matavfall i länet har ökat vilket bland annat beror på att Örebro, Nora och Lindesbergs kommuner har infört system för utsortering av matavfall. Även Karlskoga och Degerfors kommuner har börjat i liten skala men fler kommuner behöver införa separat sortering av matavfall. Systemen för utsortering och behandling måste förbättras och avsättningen för det behandlade materialet öka. 

Vid biologisk behandling bryts matavfall och annat organiskt avfall ned av mikroorganismer genom kompostering eller rötning. Komposten och rötrester kan användas som gödsel och jordförbättringsmedel och på så sätt kan växtnäring och humus återförs till odlingsmarken.

Intresset för biogas har ökat markant i Sverige och matavfall kan komma att bli en eftertraktad råvara för biogasanläggningar framöver. Även biogödsel kan komma att bli mer eftertraktad som gödselmedel, om avfallet rötas separat från avloppsslam.

Hårdare lagkrav och införsel av deponiskatt har inneburit att mängden matavfall i länet som återvinns genom biologisk behandling har ökat.

Mer industriellt matavfall måste återvinnas

Målåret för målet är passerat. Målet kunde nås inom den utsatta tidsramen. Motsvarande nationellt delmål finns.

Vår kunskap om hur stor del av det utsorterade matavfallet från livsmedelsindustrier med mera som återvinns är bristfällig. Förbud mot deponering av organiskt avfall har inneburit att mängden matavfall som återvinns genom biologisk behandling har ökat. Nationellt bedöms en betydligt större andel av detta avfall återvinnas jämfört med motsvarande avfall från hushållen. Flera av länets livsmedelsindustrier har avsättning för avfallet genom till exempel biologisk behandling eller som djurfoder. Utifrån det bedömer vi att delmålet uppnåtts i Örebro län.

I länet finns för närvarande endast en anläggning för biologisk behandling och för att öka mängden till biologisk behandling i framtiden behöver anläggningar för att ta hand om organiskt avfall regionalt utvecklas ytterligare. 

Vid biologisk behandling bryts matavfall och annat organiskt avfall ned av mikroorganismer genom kompostering eller rötning. Genom rötning kan man tillverka miljövänligt biobränsle för fordonstrafik. Komposten och rötrester kan användas som gödsel och jordförbättringsmedel och på så sätt kan växtnäring och humus återförs till odlingsmarken.

Vaknat intresse skapar förutsättningar

Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås inom den utsatta tidsramen. Det nationella målet är mer ambitiöst och lyder att minst 60 procent av fosforföreningarna från avlopp ska återföras till produktiv mark senast 2015.

Något samlat regionalt ställningstagande finns inte och inget arbete har påbörjats på regional nivå för att utarbeta en regional strategi för återföring av fosfor.

Huvuddelen av slammet från reningsverken i Örebro län klarar kraven gällande innehåll av tungmetaller och här finns även gott om jordbruksmark som lämpar sig för gödsling med avloppsslam. Den senaste tidens höjda fosforpriser och utvecklingen av ett centralt certifieringssystem för slam har bidragit till att inställningen till avloppsslam som gödningsmedel blivit mer accepterad och i flera andra län återförs huvuddelen av avloppsslammet till produktiv mark. Representanter för reningsverken har också uttryckt sig vara positiva till att arbeta för att få ut slammet i kretsloppet.

I Örebro län har hittills endast en liten del av avloppsslammet återförts till produktiv mark. Den stora mängden slam har istället använts för att sluttäcka avslutade deponier.

Högre takt i energieffektiviseringen behövs

Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen.

Möjligheterna att effektivisera energianvändningen inom industrisektorn är stora Intresset bör öka med stigande energipriser och ökad kunskap om vinsterna med energieffektivisering. Ökad tillsyn enligt miljölagstiftningen och höjda skatter kan också påskynda arbetet.

Energiåtgången per förädlingsvärde har de senaste åren legat på en ganska stabil nivå. Insatser bedrivs från många håll för att visa på energibesparingspotentialen inom industrin. Energikontoret, Regionförbundet Örebro har drivit projekt och tillsynsmyndigheterna i länet har även ställt krav på energikartläggningar vid större verksamheter med betydande energianvändning. Under 2010 har Energikontoret Regionförbundet Örebro initierat några kurser i energieffektivisering för intresserade företag och det finns även möjlighet till bidrag för energikartläggning i företag.

Industrin har i många fall brist på tid till arbetet och otillräcklig kunskap om de möjligheter som finns. Energirelaterade investeringar prioriteras också lägre än andra investeringar. Brist på kapital och krav på korta avkastningstider vid investeringar gör att arbetet inte prioriteras.

Energianvändningen effektiviseras

Målåret för målet är passerat. Målet kunde nås inom den utsatta tidsramen.

Fortsatta insatser behövs får att nå nationella och europeiska mål. Priset på energi stiger och bedöms fortsätta stiga. Intresset för att spara energi i fastighetssektorn har vaknat. Insatserna stimuleras bland annat av statliga bidrag och lagkrav. EU-direktivet om energideklarering av byggnader med förslag på åtgärder har nyligen trätt i kraft. Betydande åtgärder för energieffektivisering kommer att genomföras de kommande åren. Åtgärderna medför både sänkta driftskostnader och minskad miljöbelastning.

Bostadssektorn stod år 2000 för drygt 30 procent av den totala energianvändningen i Örebro län och vi bedömer att potentialen för energieffektivisering inom sektorn är ca 25 procent under en 20-årsperiod. Mest energi per kvadratmeter förbrukas i flerbostadshus.

Energianvändningen i bostäder och lokaler har minskat med 14 procent mellan åren 2000 och 2008. Flera fastighetsägare, offentliga såväl som privata, har utfört eller kommer att utföra investeringar för att göra energibesparingar. Även vårt beteende har stor betydelse och vi kan spara mycket genom att slå av belysning och standbylägen på apparater när de inte behövs.

Kartlägg och åtgärda fler inomhusmiljöer

Målet är mycket svårt att nå i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in. Målet överensstämmer med det nationella.

Åtgärdsarbetet går för långsamt, framförallt gällande ventilation. En väl fungerande ventilation är en viktig förutsättning för en bra inomhusmiljö men det finns i dagsläget inga praktiskt användbara metoder för att kontrollera ventilationen i hela bostadsbeståndet. Enskilda, fastighetsägare och kommuner behöver prioritera inomhusmiljöerna betydligt högre än idag för att hälsoproblemen ska minska tillräckligt.

Ett problem i inomhusmiljön som förvärras av dålig ventilation är förekomsten av radon. Det saknas heltäckande uppgifter om hur många bostäder i länet som har ohälsosamt höga radonhalter. Örebro län är dock en av de län i landet som har högst andel mätta bostäder, 27 procent. Det är fortfarande möjligt att nå delarna om radon.

Det finns inget som pekar på att målet kommer att nås till 2020. Arbetet med dessa områden har pågått under en längre tid men takten behöver ökas markant för att nå målet. Kommunala tillsynsmyndigheter behöver mer stöd och resurser för att få tid att jobba med frågan.