Länsstyrelsen bedömer att fler åtgärder och styrmedel behövs om något av miljömålen ska nås till år 2020. Miljömålet Säker strålmiljö är nära att nås. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för fyra miljömål, neutral för fem och negativ för två. För två mål är trenden oklar.
Länsstyrelsen bedömer att fler åtgärder och styrmedel behövs om de miljömål vars måluppfyllnad bedöms regionalt ska nås till år 2020. Trenden i miljön tillsammans med miljöarbetet är positiv i Örebro län för de fyra miljömålen, Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Säker strålmiljö och Ingen övergödning. Miljön och miljöarbetet förändras i mycket liten utsträckning för sex av miljömålen.
Samhället använder och sätter i omlopp allt fler miljö- och hälsofarliga kemikalier. Rådigheten, även nationellt, för att minska miljöbelastningen från kemikalier är låg eftersom kemikalieområdet omfattas av internationella avtal om frihandel. Länsstyrelsen och länets kommuner kommer under 2013 att göra en uppföljande kemikaliekartläggning över vilka farliga kemikalier som används i länets industrier.
Inom miljömålet Ett rikt växt och djurliv är det främst skogssektorns bristande hänsyn till naturmiljön och samhällets oförmåga att i tillräckligt snabb takt skydda bilologiskt värdefull skog som resulterar i en negativ utveckling. Det viktigaste verktyget för att upprätthålla och utveckla den biologiska mångfalden inom odlingslandskapet är EU:s miljöersättningar. Men utformningen och nivån på miljöersättningarna räcker inte för att tillräckligt många jordbruksföretag ska investera i miljötjänster. Utvecklingen tar därför inte en positiv riktning. Jordbruket är mycket konkurrensutsatt och en utmaning nu och kommande år är att behålla ett bärkraftigt jordbruk som klarar att bära de miljöinvesteringar som krävs för att miljömålen ska nås. En viktig pusselbit är att konsumenterna efterfrågar jordbruksprodukter som producerats med hög grad av naturhänsyn eller genom direkta miljötjänster som naturbete.
För två miljömål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är utvecklingen oklar eftersom tillräckligt underlag saknas. Bristen på kunskap är också särskilt stor inom områdena kulturmiljö och biologisk mångfald.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Levande skogar
Värdefulla skogsmiljöer påverkas fortfarande negativt av skogsbruket och miljöhänsynen behöver utvecklas mer. Ytterligare utbildningsinsatser inom skogsbruket behövs samtidigt som behovet av resurser till naturvärdesinventering ökar. Resurserna för arbetet med att skydda skog är otillräckliga.
Resultat
Arbetet med skydd av skog går långsamt framåt då anslaget för ersättningar till markägare är otillräckligt. Hänsynen i samband med skogliga åtgärder behöver förbättras och körskador minskas. I länet finns ett stort mörkertal avseende oregistrerade nyckelbiotoper som inte observeras av skogsbruket och som inte fångas upp av Skogsstyrelsen. Sektorsansvaret behöver ytterligare förtydligas. Flera åtgärder för att förbättra miljöhänsynen pågår i form av arbete med en förstärkt tillsyn, kompetensutveckling och en ökad dialog med skogssektorn. Biobränsleuttaget i länet är stort.
Skogsmarkens egenskaper och processer
De senaste åren har körskadorna i skogsmark fått stor uppmärksamhet. En branschgemensam policy (www.ecskog.se/Filer/Br-gemmiljopolicy120126.pdf) som skogsbruket tagit fram bör kunna leda till stora förbättringar. Inom Landsbygdsprogrammet har det varit fokus på vatten- och klimatfrågor. Under 2011 genomfördes en nationell utbildningssatsning för entreprenörer inom ämnesområdet mark och vatten (www.skogsentreprenad.nu), vilken bör kunna bidra till bättre miljöhänsyn inom skogsbruket. Örebro är ett av länen i landet som tar ut mest biobränsle i samband med avverkningar – cirka 3400 hektar som snitt för 2009-2011, medan askåterföringen låg på ca 1000 hektar/år samma period (SKS intervjuundersökning till skogsägare samt årliga uppföljning till spridarentreprenörer).
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
För att förbättra hänsynen i samband med skogliga åtgärder har Skogsstyrelsen skärpt tillsynen enligt SVL § 30. Skogsstyrelsen genomför nationellt projektet ”Dialog för miljöhänsyn” (www.skogsstyrelsen.se/dialog-miljohansyn) angående mål, lagkrav och metoder för uppföljning av miljöhänsyn med deltagande från skogssektor, myndigheter och ideella organisationer. Inom länet genomför Skogsstyrelsen en kvalitetsgranskning av registrerade Skog- & Historia-lämningar vilket bidrar till bättre planeringsunderlag.
Genom Landsbygdsprogrammet arbetar Skogsstyrelsen med kompetenshöjning och olika former av stöd för att gynna natur- och kulturmiljövärden. Under 2013 kommer Skogsriket att möjliggöra rådgivnings- och informationsinsatser om miljöhänsyn. FSC genomför en översyn av standarden där flera preciseringar berörs (www.fsc.org). Översynen av standarden beräknas vara klar 2014.
Hotade arter och återställda livsmiljöer
Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande vilket missgynnar den biologiska mångfalden. För en stor del av de hotade skogslevande arterna är trenden negativ men för många arter är kunskapsläget för dåligt för att man ska kunna uttala sig om trenden.
En viktig del i bevarandet av naturmiljövärden är skydd av skog i form av naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal liksom de frivilliga avsättningarna. Brist på anslag för ersättning till markägare i samband med formellt skydd är begränsande i arbetet. För att bidra till den biologiska mångfalden är det avgörande att kvaliteten på de frivilliga avsättningarna är hög och att områdena avsätts långsiktigt.
Analys och bedömning
Skogsstyrelsen bedömer att vi inte kommer att nå målet för Levande skogar i Örebro till år 2020 med idag beslutade eller planerade åtgärder. Åtgärder för att förbättra tillståndet i skogen sker men de är i dagsläget inte tillräckliga för att vända utvecklingen som bedöms vara neutral. Mer resurser för skydd av skog krävs för att bromsa fragmenteringen av värdefulla skogsområden. Kompetenshöjning och samverkan inom skogssektorn är en förutsättning för god miljöhänsyn. Sektorsansvaret behöver utvecklas.
En fortsatt ökad tydlighet och förstärkning av tillsynen bör också ge positiva effekter på miljön i skogen. Skogsbruket bidrar med framtagande av policies och utbildningar vilket framöver behöver implementeras i alla led för att ge effekt i skogen. Projektet ”Dialog om miljöhänsyn” förväntas bidra till en positiv utveckling av miljöhänsynen vid skogsbruk.
Ökade resurser för skyddsarbete
En viktig del för att nå måluppfyllelsen är arbetet med skydd av skog. Resurserna för ersättning till markägare för att inrätta formellt skydd är otillräckliga och behöver öka för att täcka det behov som finns. För att få bästa möjliga nytta av den formellt skyddade marken bör vi fortsätta arbeta efter ”Strategin för formellt skydd av skog i Örebro län” tillsammans med åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP). De frivilliga avsättningarna utgör ett nödvändigt komplement till den formellt skyddade skogen. Det är också viktigt att fortsätta kommunicera och informera skogsägare om vikten av att skydda och bevara värdefulla skogar. Behovet av medel för naturvärdesinventering ökar.
Ökad kompetens och samverkan
Hänsyn vid avverkningar är en annan viktig del för att nå måluppfyllelsen. Framförallt finns förbättringspotential när det gäller hänsynskrävande biotoper samt skador på mark och vatten. Ett förändrat klimat tydliggör behovet av god planering inför åtgärder för att bidra till god mark- och vattenkvalitet. Körskadepolicyn bör framöver ge positiva effekter i skogen. Inom ramen för Landsbygdsprogrammet har omfattande informations- och rådgivningsinsatser erbjudits markägare och verksamma i skogen. Arbetet har därmed ökat naturvårdskompetensen och har genom olika stödformer skapat ett stort intresse för skötsel av natur- och kulturmiljöer. Insatserna som görs via Landsbygdsprogrammet är positiva, men kommer att minska under nästa år. Det är ännu oklart vilka åtgärder och vilken omfattning det nya Landsbygdsprogrammet kommer få.
Långsiktigt skydd av skogsmark (2010)
a) Av den produktiva skogsmarken i Örebro län ska under perioden 1999 till år 2010 8700 hektar skyddas i naturreservat, 900 hektar i biotopskydd och 2000 hektar genom naturvårdsavtal.
b) Arealen frivilliga, egenfinansierade avsättningar av produktiv skogsmark ska uppgå till 30 000 hektar år 2010. (Regionaliserat mål)
Hög fart i arbetet med att skydda skog
Målåret för målet är passerat. Målet kunde nås inom den utsatta tidsramen. Arealmålet för skydd av skog i Örebro län till och med 2010 har uppnåtts. Fördelningen mellan skyddsformerna, naturreservat/biotopskydd och naturvårdsavtal överensstämmer dock inte med målformuleringen.
Reservatsbildningen har fungerat mycket bra och länet var 2008 det första att uppnå sitt mål. Under perioden har 11 693 hektar skyddats genom reservatsbildning. Stor erfarenhet och lång kontinuitet hos medarbetarna har gjort arbetet effektivt.
490 hektar biotopskydd och 402 hektar naturvårdsavtal har avsatts vilket för biotopskydd samt naturvårdsavtal motsvarar 40 procent av det totala 2 200 hektar som fastlagts som mål. Skogsstyrelsens anslag för ersättningar i samband med bildande av formella skydd har varit mycket begränsande.
Sveaskogs ekoparker som finns belägna i länet tillsammans med övriga skogsbrukets avsättningar medför uppnått mål för frivilliga avsättningar (enkät under 2007 till skogsägare som har mer än 2 000 hektar skog). Inventeringar har gjorts för att analysera vilken kvalitet avsättningarna har, men resultat finns ännu inte att få.
Indikatorer som följer upp målet
Förstärkt biologisk mångfald (2010)
a) Mängden hård död ved ska öka från 2,0 m
3sk/ha till 3,2 m
3sk/ha till år 2010. På längre sikt bör mängden öka ytterligare.
b) Arealen äldre lövrik skog ska öka från 7 000 till 7 700 hektar till år 2010. På längre sikt bör arealen öka ytterligare.
c) På friska och fuktiga marker ska minst 5 procent av ungskogsarealen efter röjning vara lövdominerad år 2010.
d) Senast år 2007 ska ett mål för gammal skog ha fastställt.
(Regionaliserat mål)
Flera egenkaper utvecklas positivt
Målåret för målet är passerat. Målet kunde nås inom den utsatta tidsramen. Alla värden är dock inte statistiskt säkerställa.
Mängden hård död ved ska öka med minst 60 procent. Procentuella ambitionsnivån är högre än nationellt, då utgångsåret var lågt. Mängden har ökat i Värmland-Örebro med drygt 70 procent (Riksskogstax) och målet bedöms ha nåtts. Trenden är statistiskt säker. Ökningen bedöms större i landet. Hinder kan vara ökat uttag av döda träd.
Målet att öka arealen äldre lövrik skog med 10 procent har troligen nåtts då arealen i Värmland-Örebro ökat drygt 30 procent (Riksskogstax). Ökningen är dock inte statistiskt säker på regionnivå.
Målet för lövdominerade ungskogar bedöms ha nåtts. Likartad bedömning för stora delar av landet. Bedömningen görs utan enhetlig uppföljning. Största hindret för att öka är det höga betestrycket.
Gammal skog definieras här som skog äldre än 140 år. En uppskattning pekar på att arealen har ökat och målet har nåtts både i regionen och nationellt. Ökningen är dock inte statistiskt säker på regionnivå.
Skydd för kulturmiljövärden (2010)
Skogsmarken skall brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga offentligt dokumenterade och värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010.
Kulturlämningar skadas ofta
Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig utsträckning inom den utsatta tidsramen.
Fortfarande är skadenivån hög för kända forn- och kulturlämningar i landet som helhet. Markberedning orsakar de svåraste skadorna. Samtidigt är just markberedning ofta en förutsättning för en bra föryngring. Skogsstyrelsen påbörjade år 2008 en riksomfattande inventering tre år efter avverkning avseende skador på övriga kulturlämningar enligt skogsvårdslagen. Statistiskt säkerställt resultat kan ännu inte presenteras från inventeringen. Tillgängliga källor medger inte heller att några säkrare slutsatser om utvecklingen av skadorna kan dras. För att undvika skador krävs ökade informationsinsatser och ett brett samarbete på alla nivåer, från ansvariga myndigheter till entreprenörer och markägare. Vidare behövs ytterligare kvalitetsgranskning av forn- och kulturlämningar samt utveckling av skonsamma markberedningsmetoder.
Åtgärdsprogram för hotade arter (2005)
Arbete med att genomföra de nationella åtgärdsprogram som berör vårt län ska ha inletts senast år 2005. Regionala åtgärdsprogram ska senast till 2006 finnas och ha inletts för flodpärlmussla, mosippa och cypresslummer. Till år 2005 ska även ha analyserats vilka arter därutöver som bör bli föremål för regionala åtgärdsprogram och arbete med att ta fram även sådana program ska ha inletts. (Regionaliserat mål)
Åtgärdsarbetet har kommit igång
Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig utsträckning inom den utsatta tidsramen.
Länet berörs av 22 nationella åtgärdsprogram som behandlar skogsarter. År 2005 var endast ett fåtal åtgärdsprogram fastställda, men år 2010 fanns 16 och åtgärder har inletts inom flera, både inom fastställda och icke fastställda. Bland annat på grund av minskade personalresurser på Naturvårdsverket går framtagandet av åtgärdsprogram långsamt.
Ett regionalt program för flodpärlmussla är framtaget och åtgärdsarbetet har bra fart. Några regionala program för mosippa och cypresslummer har inte tagits fram men åtgärder som gynnar mosippa har utförts under flera år. Programmet för asknätfjäril har tagits fram och de åtgärder som görs gynnar även väddnätfjärilen, som i vårt län till stor del finns i samma lokaler. En inventering har gjorts av skalbaggar på äldre och nyligen död tallved och ännu en av värdefulla kalktallskogar. Vi har inte kunnat prioritera arbetet med att analysera vilka övriga arter som är i behov av regionala program så miljömålet har inte uppnåtts i denna del.
Indikatorer som följer upp målet
Stärkning av skogarnas sociala värden (2006-2010)
a) Skogsvårdsstyrelsen har senast år 2010 tecknat samarbetsdokument med 80 procent av kommunerna rörande tätorter med minst 10 000 invånare. Dokumenten ska uttrycka de gemensamma långsiktiga ambitionerna rörande nyttjandet av de tätortsnära skogarna för att bättre tillgodose rekreationsbehovet.
b) Senast år 2008 har skogssektorn genomfört ett utbildningsprogram om särsklid hänsyn till sociala värden i tätortsnära skogar. Programmet inriktas på skogsägare till tätortsnära skogar (enskilda, kommunala, statliga samt skogsbolag) och på berörda tjänstemän och organisationsföreträdare. Ett ubildningsprogram ska finnas framtaget senast år 2006. (Regionaliserat mål)
Identifieringen av skogar med sociala värden är igång
Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig utsträckning inom den utsatta tidsramen.
Skogsstyrelsen har omdefinierat värdet av samarbetsdokumenten gällande sociala värden och har istället under ett antal år i samarbete med kommunerna arbetat med att identifiera skogar med höga sociala värden (innefattar bland annat tätortsnära skogar). Målet är att ett slutgiltigt kartunderlag och en genomförd förankringsprocess med kommuner och markägare.
Den tätortsnära skogen har mycket stor betydelse för folkhälsan. Lättillgängliga och attraktiva skogsområden lockar ut människor på skogspromenader och andra uteaktiviteter. Det påverkar folkhälsan positivt och bidrar till ett ökat intresse för miljö- och naturvård. En anpassad skogsskötsel kan höja den tätortsnära skogens sociala värden medan skogliga åtgärder utan tanke på sociala värden kan sänka värdena kraftigt.