Länsstyrelsen bedömer att fler åtgärder och styrmedel behövs om något av miljömålen ska nås till år 2020. Miljömålet Säker strålmiljö är nära att nås. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för fyra miljömål, neutral för fem och negativ för två. För två mål är trenden oklar.
Länsstyrelsen bedömer att fler åtgärder och styrmedel behövs om de miljömål vars måluppfyllnad bedöms regionalt ska nås till år 2020. Trenden i miljön tillsammans med miljöarbetet är positiv i Örebro län för de fyra miljömålen, Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Säker strålmiljö och Ingen övergödning. Miljön och miljöarbetet förändras i mycket liten utsträckning för sex av miljömålen.
Samhället använder och sätter i omlopp allt fler miljö- och hälsofarliga kemikalier. Rådigheten, även nationellt, för att minska miljöbelastningen från kemikalier är låg eftersom kemikalieområdet omfattas av internationella avtal om frihandel. Länsstyrelsen och länets kommuner kommer under 2013 att göra en uppföljande kemikaliekartläggning över vilka farliga kemikalier som används i länets industrier.
Inom miljömålet Ett rikt växt och djurliv är det främst skogssektorns bristande hänsyn till naturmiljön och samhällets oförmåga att i tillräckligt snabb takt skydda bilologiskt värdefull skog som resulterar i en negativ utveckling. Det viktigaste verktyget för att upprätthålla och utveckla den biologiska mångfalden inom odlingslandskapet är EU:s miljöersättningar. Men utformningen och nivån på miljöersättningarna räcker inte för att tillräckligt många jordbruksföretag ska investera i miljötjänster. Utvecklingen tar därför inte en positiv riktning. Jordbruket är mycket konkurrensutsatt och en utmaning nu och kommande år är att behålla ett bärkraftigt jordbruk som klarar att bära de miljöinvesteringar som krävs för att miljömålen ska nås. En viktig pusselbit är att konsumenterna efterfrågar jordbruksprodukter som producerats med hög grad av naturhänsyn eller genom direkta miljötjänster som naturbete.
För två miljömål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är utvecklingen oklar eftersom tillräckligt underlag saknas. Bristen på kunskap är också särskilt stor inom områdena kulturmiljö och biologisk mångfald.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Myllrande våtmarker
Våtmarker har försvunnit eller skadats av utdikning och annan mänsklig påverkan. Hänsynen till våtmarker behöver förbättras, särskilt inom skogsbruket. Få våtmarker skyddas i länet. Arbetet med att återskapa och restaurera våtmarker är framgångsrikt inom skyddade områden och påbörjat inom rikkärr.
Resultat
Bevarandestatusen för länets våtmarker varierar troligtvis avsevärt, kvalitetssäkrat underlag saknas. Stora arealer i länets större och höglänta skogsområden antas ha god bevarandestatus medan till exempel de små arealerna rikkärr i skogslandskapet samt våtmarkerna i jordbrukslandskapet har dålig bevarandestatus, särskilt i ett historiskt perspektiv.
Inga tillstånd till markavvattning har getts under 2012. Nydikning av våtmarker sker dock fortfarande i länet trots förbud, om än i liten skala. Gråzonen mellan skyddsdikning och nydikning är en viktig orsak till detta. Eftersom tillsynsverksamheten är lågprioriterad är kunskapen om det faktiska läget bristfällig. Åtminstone lokalt sker en pågående igenväxning av myrar. Det formella skyddet av våtmarker är i hög grad knutet till skogsmyrmosaiklandskap. Här pågår ett målmedvetet och planerat skyddsarbete i länet.
Det formella skyddet av våtmarker i odlingslandskapet har varit knutet till ett fåtal objekt där omfattande restaureringsarbeten i samhällets regi fortlöpande pågår. Under 2012 startade ett restaurerings- och nyanläggningsprojekt i Östra Kvismaren finansierat av medel från Jordbruksverkets landsbygdsprogram och Naturvårdsverket. Totalt är det ca 200 ha våtmark, varav 80 hektar är ny våtmark som efter projektet ska skötas med bete.
Anläggningstakten för nya våtmarker utanför skyddade områden har inte förändrats de senaste åren. Mellan fem och tio våtmarker anläggs per år i länet. De flesta är små, mellan 0,5 och 1,5 hektar stora. Under hösten 2012 beviljades dock stöd till nyanläggning av en 43 hektar stor våtmark, Välakärret i Hallsbergs kommun. Det är ett samarbetsprojekt mellan fyra markägare. Länsstyrelsen genomförde 2011 ett projekt med uppsökande verksamhet för att hitta bra våtmarkslägen, varav Välakärret är ett. För närvarande arbetar vi vidare med att skapa förutsättningar för ytterligare några prioriterade projekt.
Arbetet md att restaurera rikkärr har påbörjats. Under 2012 har restaureringsplaner för nio rikkärr tagits fram inom arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter. Planerna har finansierats av medel från Jordbruksverkets landsbygdsprogram.
Länsstyrelsen beviljades under 2012 medel för det 5-åriga naturvårdsprojektet RECLAIM Life, som omfattar Natura 2000-områdena Tysslingen (fågelsjö med strandbeten) och Venakärret (stort rikkärr). Totalbudgeten för projektet är 25 miljoner och inom projektet ska man bland annat återskapa slåtter- och betesmarker och öka tillgängligheten för allmänheten.
Under 2012 har det kommunala naturreservatet Björka lertag utvidgats till nära dubbla sin storlek och omfattar nu cirka 33 hektar värdefull våtmarksmiljö på närkeslätten sydväst om Kumla. Inget av Myrskyddsplanens områden har skyddats under året.
Analys och bedömning
Länsstyrelsen bedömer även i år att miljömålet inte kommer att nås till år 2020. Länets skogliga våtmarker fortsätter att påverkas negativt. Samtidigt planeras och genomförs flera värdefulla restaureringsprojekt och sammantaget innebär detta att utvecklingen i miljön är neutral.
Utvecklingen av våtmarksmiljön visar skilda trender. Restaurering av viktiga och stora våtmarksobjekt i jordbrukslandskapet skapar förbättrade möjligheter för biologisk mångfald knuten till dessa miljöer. En ökande antal tranor, sångsvanar och gäss rastar i dessa våtmarksobjekt. Vi saknar viktig kunskap om skogsmyrarna men hänsynen till skogliga våtmarker är generellt för låg inom skogssektorn.
Befintliga styrmedel räcker inte för att säkerställa tillräcklig hänsyn inom främst infrastruktur och skogsnäringen. Länsstyrelsen saknar resurser att arbeta förebyggande i tillsynen. Bidrag saknas för att åtgärda gamla, uttjänta diken som alltjämt avvattnar myrar. På grund av detta genomförs inte tillräckliga åtgärder för att förbättra miljötillståndet i länets våtmarker. På nationell nivå pågår arbete med skärpning av hänsynsreglerna. För miljökvalitetsmålet regionalt är det mycket angeläget att länsstyrelserna och skogsstyrelserna får utökade möjligheter att förelägga om hur verksamheter ska bedrivas med hänsyn.
Återskapande och restaurering av våtmarker sker förutom i Länsstyrelsens prioriterade objekt och i skyddade områden i liten skala i länet. Vår erfarenhet är att intresset är lågt bland markägare för att på egen hand söka medel för och driva restaurerings- och anläggningsprojekt. Det behövs ett engagerat och drivet informations- och prioriteringsarbete från Länsstyrelsens sida vilket är tidskrävande.
Det är viktigt att det även framöver finns möjlighet för kommunerna att söka LONA-medel eftersom det har stor betydelse för många kommuners naturvårdsarbete. Kommunerna äger mycket mark och har goda möjligheter att planera in våtmarker, exempelvis kopplade till dagvattenhantering eller reningsverk.
Under 2013 kommer Länsstyrelsen att fokusera på arbetet med LIFE-projektet RECLAIM och planerade restaureringsinsatser i rikkärr inom åtgärdsprogram för hotade arter. Vi kommer också att arbeta vidare med att skapa förutsättningar för nya våtmarksanläggningsprojekt i odlingslandskapet utifrån det underlag som togs fram under 2011. Inom områdesskyddet är ambitionen att skydda alla objekt i myrskyddsplanen till 2015 oförändrad.
Strategi för skydd och skötsel (2007)
En regional strategi för skydd och skötsel av våtmarker och sumpskogar ska finnas senast år 2007. (Regionaliserat mål)
Goda förutsättningar för strategiskt arbete
Målåret för målet är passerat. Målet kunde nås inom den utsatta tidsramen.
En nationell strategi för våtmarksarbetet har tagits fram. Länsstyrelsen har som en logisk följd av detta antagit ett mål för det regionala strategiarbetet. Under 2006 fick Länsstyrelsen ekonomiska förstärkningar för att arbeta med miljömålen Myllrande våtmarker och Levande skogar.
Inför strategiarbetet har ett förhållandevis bra kunskapsunderlag presenterats bland annat våtmarksinventering, inventering av rikkärr och ny kunskap som kommit fram i revideringsarbetet med den nationella myrskyddsplanen. Våtmarksstrategin kommer att vara ett viktigt dokument för att prioritera skyddsarbetet och arbetet med att anlägga nya våtmarker och småvatten i odlingslandskapet.
De största hoten mot befintliga våtmarker i odlingslandskapet utgörs av igenväxning och dränering av småvatten. Större myrkomplex och sumpskogar hotas främst av underhållsdikningar och av de skogsbilvägar som ofta anläggs i samband med skogsavverkningar. Nya hot genom otillåten terrängkörning har tillkommit. Nya våtmarker och småvatten behöver anläggas i stor omfattning.
Långsiktigt skydd för våtmarker (2010)
Samtliga våtmarksområden i Örebro län som ingår i Myrskyddsplan för Sverige ska ha ett långsiktigt skydd senast 2010. Dessutom ska andra värdefulla våtmarksområden skyddas om hot mot deras värden uppstår. Skötselplanerna ska garantera ändamålsenlig skötsel i samtliga våtmarksreservat. (Regionaliserat mål)
Skyddet av våtmarker går bra men målet nås inte
Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen.
En ny nationell myrskyddsplan som löper till 2015 har under perioden antagits. Nya objekt har tillförts och en del har strukits jämfört med den äldre planen. Alla ursprungliga objekt samt utbytesobjekten till de borttagna objekten har inte skyddats. Huvudorsaken är nedprioriteringar av handläggningsresurser samt att en huvudmarkägare, Bergvik Skog AB, kräver bytesmark för vissa markåtkomstaffärer som utgör utgångspunkt för det formella skyddet.
Skyddet av andra myrskyddsplaneobjekt med tidplan mot 2015 går dock bra och skyddet av myrskyddsplanens samtliga objekt bör vara avklarade i god tid innan 2015.
Våtmarker har generellt hög biologisk mångfald. Många arter har specialiserat sig på att leva i en viss typ av våtmarksmiljö. Stora opåverkade torvmarker med vissa ovanliga ytformer har ofta höga naturvärden. För att den biologiska mångfalden ska bevaras måste våtmarkernas hydrologi förbli opåverkad av mänskliga ingrepp. Torvtäkter, vägdragningar, dikningar, illegal terrängkörning med mera utgör därför hot mot våtmarksmiljöerna. Ett annat hot mot ekologin i mossarna är det höga nedfallet av kväve som förändrar näringsbalansen i dessa miljöer.
Indikatorer som följer upp målet
Ingrepp i våtmarker (2005)
Från och med år 2005 ska inte skogsbilvägar byggas, eller andra typer av ingrepp utföras, så att våtmarker med höga natur- eller kulturvärden påverkas negativt. (Regionaliserat mål)
Information och tillsyn fortsatt viktigt
Delmålet gäller löpande från 2005. Delmålet uppnås för närvarande inte i tillräcklig grad. Delmålet är ambitiösare jämfört med det nationella delmålet eftersom det inbegriper andra ingrepp än skogsbilvägar.
Kunskapen om eventuella skador på våtmarker från olika verksamheter är bristfällig och svår att inhämta. I våtmarker med höga natur- och kulturvärden ingår olika naturmiljöer från små rikkärr i skogs- och odlingslandskapet till stora mosskomplex i skogslandskapet.
Vi har tidigare bedömt att situationen är bättre i Örebro län jämfört med Sverige generellt. Under en nationell uppföljning med satellitscener hittades inget fall där skogsbilvägar byggts över våtmarker med höga naturvärde i Örebro län under perioden 2000–2004. I de 15 län som granskades hittades 88 säkra fall av vägbygge över värdefull våtmark. Det ökade produktionstrycket från skogsbruket har dock medfört ett ökat tryck på våtmarkerna i skogslandskapet. Hänsynen till våtmarker vid slutavverkning är inte tillräckligt bra enligt flera undersökningar som presenterats de senaste åren. Under senare år har vi även upptäckt flera fall av terrängkörning i våtmarker.
Anläggning och återställning av våtmarker (2010)
I Örebro läns odlingslandskap ska senast 2010 minst 500 hektar våtmarker eller småvatten ha anlagts eller återställts jämfört med nivån år 2000. Arealen ska rymma en stor variation av våtmarkstyper och vattenregimer samt innefatta minst 120 småvatten (<1,0 hektar). (Regionaliserat mål)
Fler småvatten och större våtmarker behövs
Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen. Delmålet är betydligt ambitiösare formulerat i Örebro län jämfört med det nationella målet. Trots det var det var vi ganska nära att nå målet. 2009 hade 336 av målets 500 ha anlagts.
Anläggningstakten var snabb under första halvan av 00-talet, främst beroende på att några stora våtmarker anlades som gav stort utslag i statistiken. Orsaken till att anläggningstakten minskade från 2006 var en kombination av svårigheter att nå ut med information till markägare samtidigt som spannmålspriserna under några år var höga och viljan att ta åkermark ur produktion minskade.
Anläggningsstödet har under 2010 förbättrats och det är nu möjligt att bevilja 100 procents ersättning. Till kommande år kommer takbeloppet ska höjas till 200 000 kr per hektar. Förbättringarna kan innebära ett ökat intresse.
För att fler småvatten ska anläggas bör förfarandet kring ansökan om stöd och anmälan av vattenverksamhet förenklas. Mer och bättre information och rådgivning till markägare är också viktigt.
Indikatorer som följer upp målet
Åtgärdsprogram för hotade arter (2005-2010)
År 2010 ska de åtgärder som föreskrivs i de nationella åtgärdsprogram för hotade arter som berör vårt län ha genomförts. Senast år 2005 ska det även ha analyserats vilka arter utöver de som ingår i nationella program som bör bli föremål för regionala åtgärdsprogram och arbete med sådana program ska ha inletts. (Regionaliserat mål)
Nationella åtgärdsprogram på gång
Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen.
Målet är en regional anpassning till det nationella delmålet. Ambitionsnivån har dock höjts för det regionala delmålet med ett tillägg om framtagande av regionala åtgärdsprogram.
De fyra nationella åtgärdsprogram som berör vårt län är fastställda och åtgärdsarbetet har påbörjats. Viktigt i sammanhanget är åtgärdsprogrammet för bevarande av rikkärr där en omfattande kartläggning gjorts av länets rikkärr och restaurering har påbörjats. Delmålet har dock en olycklig formulering då åtgärdsprogrammens giltighetstid oftast är senare än år 2010. Det bidrar till att åtgärderna inte hunnit genomföras fullt ut i förhållande till delmålet.
Arbetet med att analysera vilka arter som kan behöva regionala åtgärdsprogram har inte kunnat prioriteras då det saknas resurser för regionala åtgärdsprogram.
Anslagen till Länsstyrelserna för arbetet med åtgärdsprogram får hotade arter har på senare år kraftigt skurits ned. Framför allt har medlen minskat för att jobba med praktiska åtgärder, vilket försvårar arbetet och försenar genomförandet av respektive åtgärdsprogram.
Indikatorer som följer upp målet