Trots ett på flera håll gediget arbete ser det ut som om flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län inte kommer att kunna nås till år 2020. Det är tydligt att fler styrmedel krävs och att takten i åtgärdsarbetet behöver öka.
Endast ett miljökvalitetsmål, Skyddande ozonskikt, kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, är nära att nås sett utifrån beslutade och planerade styrmedel, medan övriga tolv miljökvalitetsmål inte bedöms kunna nås. Länsstyrelsen har inte bedömt måluppfyllelse för Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö, utan för dessa tre mål gäller den nationella bedömningen.
Begränsad klimatpåverkan kommer inte att nås. Det medför att uppfyllelsen av andra miljökvalitetsmål, såsom Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet, försämras genom risk för sämre dricksvattenkvalitet, påverkan på allmänna värden för vattennära boende, fiske och badliv samt försämrade möjligheter att nå god status för vattenförekomster. Även Myllrande våtmarker påverkas genom igenväxning samt genom att fler våtmarker måste anläggas för att åstadkomma klimatanpassning.
Mildare klimat leder till längre växtsäsong och gör de allt blötare markerna svårskötta. För miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv förväntas klimatförändringarna minska artrikedomen då specialiserade arter missgynnas och generalister tar över. Det finns även risk att det blir större problem med främmande arter framöver med tanke på klimatförändringarna.
Luftkvaliten orsakar fortfarande hälsoproblem i form av förhöjda partikelhalter och kvävedioxidhalter. För God bebyggd miljö består hälsoproblemen främst av problem med inomhusluft och bullernivåer. Avseende Giftfri miljö finns det flera kemikalier i insjöfisk i bl.a. Vänern som inte bör ätas regelbundet.
Det sker en bristande hushållning med mark och vatten i Västra Götalands län. Ett ökat bebyggelsestryck i länets kustzon utmanar en hållbar utveckling av kust och skärgård. Planerad utbyggnad av infrastruktur kan inte kompensera de ökade utsläppen från biltrafiken.
Kan vi komma till rätta med problemen? Ja, men det krävs stora förändringar genom nationella överenskommelser, lagstiftning, styrmedel och åtgärdsprogram med frivilliga överenskommelser. Låt oss arbeta tillsammans! Det är dags att ta upp kampen för miljön!
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Grundvatten av god kvalitet
Tillgången och kvaliteten på länets grundvatten medger en säker dricksvattenförsörjning även om vissa lokala problem finns. Höjda grundvattennivåer som effekt av klimatförändringarna kan i förlängningen innebära risker för stor påverkan på viktiga samhällsfunktioner.
Resultat
Tillståndet för länets grundvatten är generellt bra och medger en säker dricksvattenförsörjning, behovet av fortsatt kunskapsuppbyggnad är samtidigt stort. Det finns lokal problematik med påverkan från bland annat förorenande ämnen, saltvatteninträngning och höga uttag. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att bevara viktiga naturgrusformationer och att koppla effekter av klimatförändringarna till grundvattenfrågor, bland annat i samhällsplanering.
Tillgången till information om grundvattenkvaliteten utanför grundvattenförekomster är begränsad på regional nivå. Viss problematik med saltvatteninträngning finns lokalt i enskilda brunnar, ex i kustområden samt på platser där grundvattenuttaget är stort. Radonproblematik finns i länet men omfattningen är okänd.
Av länets ca 180 grundvattenförekomster är det 10 som inte uppnår vattenförvaltningsförordningens mål om god kemisk status (VISS). Den vanligaste orsaken till detta är fynd av låga halter av bekämpningsmedelsrester. Länsstyrelsen arbetar med ett projekt för att hitta metoder för avgränsning av utbredning av föroreningar i grundvatten. Detta kan i förlängingen innebära bättre möjligheter att prioritera åtgärdsinsatser. 71 förekomster har bedömts vara i risk att inte nå god kemisk status till 2015. Kunskapen om mängden av och kvaliteten på utströmmande grundvatten och dess betydelse för angränsande ekosystem i länet är ännu begränsad men inga problem är kända.
Regionalt bedöms förändrade grundvattennivåer inte vara ett problem men frågan behöver integreras långsiktigt i kommunalt planeringsarbete och i övervakning. Bortledning av grundvatten eller nivåförändringar kan innebära problem för enskilda brunnar ex vid markexploateringar. Effekter av klimatförändringarna kan komma att innebära att frågor om grundvattennivåer aktualiseras på grund av förändrade nederbördsmönster, längre växtsäsong eller ökat behov av bevattning (Lst VG).
Genomsnittsnivån för användandet av naturgrus i länet för perioden 99 - 09 visar ingen tydlig trend (Miljomal). Användandet av krossberg har däremot ökat avsevärt under samma period. Chalmers driver ett forskningsprojekt om hur bergkross kan bearbetas för att ersätta naturgruset (Chalmers). Grusutvinningen i områden med betydelse för dricksvattenförsörjningen minskade svagt under perioden 05 – 09 (Miljomal). Sedan 2011 finns en vägledning för användning av naturgrus (SGU), enligt miljöbalken får en naturgrustäkt inte öppnas om det avsedda användningsområdet kan ersättas av annat material.
Analys och bedömning
Målet är nära att nås med idag planerade styrmedel som beslutas före 2020. Utvecklingen i miljön är neutral. Det går inte att se någon tydlig utveckling av miljötillståndet nu eller framåt de närmsta åren. Det regionala tillståndet för länets grundvatten förändras inte mycket från år till år utan snarare över mycket lång tid. Effekter av klimatförändringarna kan i framtiden komma att innebära förändringar i grundvattennivåer till följd av ökad nederbörd, längre växtsäsong och ökat behov av bevattning. Om och hur detta kommer att påverka måluppfyllnaden är ännu svårt att säga. Viktiga styrmedel för målet omfattar hänsynstagande till naturgrus, grundvatten och grundvattenförändringar i planerings- och exploateringsfrågor, val av brukningsmetoder inom areell näring och fortsatt arbete för skydd av viktiga dricksvattenresurser.
Tänkbara effekter av klimatförändringarna är också att högre grundvattennivåer innebär ökade risker för skred och att föroreningar i mark och massor blir mer mobila (Lst VG). Detta ökar kraven på förebyggande åtgärder för exempelvis dricksvattenförsörjning, säkring av infrastruktur för transport samt bostäder. Ska miljömålet nås till 2020 är det viktigt att klimatperspektivet integreras väl i kommunal planering.
Det fortsatta arbetet inom vattenförvaltningen och regional miljöövervakning bidrar till en förbättrad kunskapsbild av länets grundvattenförekomster, måluppfyllnad och hur vattenförvaltningsförordningens mål om god kvalitativ och kvantitativ status ska uppnås. Den regionala grundvattenövervakningen har under 2012 anpassats till förordningens krav och det finns också behov av att integrera övervakning av grundvattennivåer.
När det gäller bevarandet av naturgrusformationer är det viktigt för måluppfyllnaden att hänsyntagandet till naturgrusets betydelse för dricksvatten, natur- och kulturlandskapets värden fortsätter i prövningar för täkttillstånd. De juridiska styrmedlen för att minska naturgrusuttagen och öka användningen av ersättningsmaterial är viktiga för att naturgrusutvinningen inte ska öka. Även utpekandet av markområden för riksintresse för dricksvatten bidrar i positiv riktning för målet. Än så länge finns inget verksamt styrmedel för att upprätta en regional eller kommungemensam materialförsörjningsplanering. Det är mycket viktigt att forskningssidans och täktbranschens egna initiativ om att utveckla alternativa material till naturgrus fortsätter och får ekonomisk bärighet.
Grundvatten av god kvalitet i Västra Götalands län
Indikatorer som följer upp målet