Trots ett på flera håll gediget arbete ser det ut som om flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län inte kommer att kunna nås till år 2020. Det är tydligt att fler styrmedel krävs och att takten i åtgärdsarbetet behöver öka.
Endast ett miljökvalitetsmål, Skyddande ozonskikt, kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, är nära att nås sett utifrån beslutade och planerade styrmedel, medan övriga tolv miljökvalitetsmål inte bedöms kunna nås. Länsstyrelsen har inte bedömt måluppfyllelse för Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö, utan för dessa tre mål gäller den nationella bedömningen.
Begränsad klimatpåverkan kommer inte att nås. Det medför att uppfyllelsen av andra miljökvalitetsmål, såsom Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet, försämras genom risk för sämre dricksvattenkvalitet, påverkan på allmänna värden för vattennära boende, fiske och badliv samt försämrade möjligheter att nå god status för vattenförekomster. Även Myllrande våtmarker påverkas genom igenväxning samt genom att fler våtmarker måste anläggas för att åstadkomma klimatanpassning.
Mildare klimat leder till längre växtsäsong och gör de allt blötare markerna svårskötta. För miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv förväntas klimatförändringarna minska artrikedomen då specialiserade arter missgynnas och generalister tar över. Det finns även risk att det blir större problem med främmande arter framöver med tanke på klimatförändringarna.
Luftkvaliten orsakar fortfarande hälsoproblem i form av förhöjda partikelhalter och kvävedioxidhalter. För God bebyggd miljö består hälsoproblemen främst av problem med inomhusluft och bullernivåer. Avseende Giftfri miljö finns det flera kemikalier i insjöfisk i bl.a. Vänern som inte bör ätas regelbundet.
Det sker en bristande hushållning med mark och vatten i Västra Götalands län. Ett ökat bebyggelsestryck i länets kustzon utmanar en hållbar utveckling av kust och skärgård. Planerad utbyggnad av infrastruktur kan inte kompensera de ökade utsläppen från biltrafiken.
Kan vi komma till rätta med problemen? Ja, men det krävs stora förändringar genom nationella överenskommelser, lagstiftning, styrmedel och åtgärdsprogram med frivilliga överenskommelser. Låt oss arbeta tillsammans! Det är dags att ta upp kampen för miljön!
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Levande sjöar och vattendrag
Medvetenheten om vattenmiljöfrågorna har ökat hos berörda aktörer de senaste åren men takten i det konkreta åtgärdsarbetet måste öka. Effekter av klimatförändringarna motverkar måluppfyllnad och kan komma att innebära ökat behov av prioritering och ansvarsfördelning i åtgärdsarbetet.
Resultat
Hälften av länets sjöar och vattendrag uppnår inte god status enligt vattenförvaltningsförordningen (VISS). Det finns omfattande åtgärdsbehov för ekologisk status som kräver långsiktiga insatser på bred front. Finansieringsmöjligheter och ansvar för åtgärder är nyckelfrågor för framtiden även om medvetenheten och antalet insatser för länets vattenmiljöer blivit fler. Klimatförändringarna innebär risker för sämre dricksvattenkvalitet, påverkan på allmänna värden för vattennära boende, fiske och badliv samt försämrade möjligheter att nå god status.
Länets enda i princip opåverkade vattensystem är Enningdalsälven. Merparten av länets sjöar och vattendrag är reglerade med negativa effekter för livsmiljöer och spridningsvägar för djur- och växtarter. Rolfsån är exempel på ett vatten där framgångsrika insatser för fria vandringsvägar gjorts under 2012 (Lst VG). I länet är nu en fjärdedel av de 32 nationellt särskilt värdefulla vattnen med skyddsbehov skyddade och arbetet fortsätter. Utvecklingen av hotbilden från främmande arter är negativ i den mån den är känd, exempelvis i Vänern och Vättern där signalkräftan är väl utbredd.
Drygt 40 procent av länets allmänna ytvattentäkter har idag vattenskyddsområde. Livsmedelsverket arbetar med att sammanställa kvalitetsuppgifter för kommunalt vatten. Det pågår bland annat arbete med utökning av skyddsområdet för Göta älv. Klimatförändringarna innebär risker för försämrad råvattenkvalitet i länets ytvattentäkter (Lst VG).
Utvecklingstrenden för värnandet av de allmänna värdena för strandmiljöer i inlandet är sammantaget långsamt negativ med gradvis ökad exploatering. Det pågår en översyn av det utvidgade strandskyddet, vilket innebär att färre sjöar kommer att få utökat strandskydd. Antalet bygglov nära sjöar och vattendrag i länet har de senaste åren sjunkit (Miljomal). Ökade flöden och temperaturer som effekter av klimatförändringarna kommer att påverka strandmiljöer som är attraktiva för boende och värdena för fiske och badliv (Lst VG).
Länsstyrelsen och Vattenmyndigheten för Västerhavet driver ett tvärsektoriellt projekt för att förbättra kunskapsunderlaget för vattenanknutna kulturmiljöer vid åtgärdsinsatser i sjöar och vattendrag (Vattenmyndigheten). Restaureringen av delar av Örekilsälvens bottenmiljö är ett exempel på hur detta gjorts framgångsrikt i vårt län.
Analys och bedömning
Målet är inte möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Bedömningen har förändrats, förra året bedömdes som nära. Utvecklingen i länets miljö bedöms vara positiv då betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet har skett de senaste åren. Orsakerna till att bedömningen ändrats är flera: effekter av övergödning, fysiska förändringar av vattenmiljöer och försurning kommer att finnas under lång tid framöver och tiden tills målet ska vara uppnått är för kort. Klimatförändringarnas effekter i form av ökade och förändrade flöden, högre medeltemperatur och längre växtsäsong innebär försämrade förutsättningar att nå miljömålet (Lst VG). De ekonomiska styrmedlen för åtgärder är otillräckliga och det krävs tid för att åtgärder ska ge effekter för vattenkvalitet, arter, produktionsförmåga och biologisk mångfald.
Positivt är att medvetenheten om, och hänsynstagandet till vattenfrågor har ökat hos olika berörda aktörer. Likaså har antalet konkreta åtgärdsinsatser för kommunalt drickvattenskydd, förbättringar av vandringmöjligheter för fisk, myndighetstillsyn, lantbruksrådgivning och lokala informationsinsatser för vattnets värden blivit fler.
Viktigt för det framtida miljötillståndet i sjöar och vattendrag är hur stora effekterna av klimatförändringarna blir, vilken omfattning åtgärdsarbetet får och hur ansvarsfrågor för åtgärder hanteras de närmaste åren. Tillsyn är ett viktigt redskap för att förhindra ny negativ påverkan och att Länsstyrelsens projekt Målstyrd tillsyn fortsätter är positivt. Det är också viktigt att tillräckliga styrmedel för fysiska åtgärder finns på plats. Minskad regional tilldelning av resurser för insatser i havs- och vattenmiljö 2013 (HaV) verkar här i negativ riktning då åtgärdsbehovet för olika miljöproblem i vatten är stort i länet. Principen om att ”förorenaren betalar” med avseende på miljöåtgärder i vatten är ännu inte vedertagen i vidare bemärkelse.
Att det nya landsbygdsprogrammet som ska gälla från 2014 ger fortsatt stöd för åtgärder som minskar växtnäringsläckaget är av stor vikt, liksom att vattenmiljöfrågor och effekter av klimatförändringarna lyfts in konkret i planeringssammanhang på kommunal nivå. Kommunernas satsningar för inrättande av skydd för dricksvattentäkter och lokala initiativ för vattenvård behöver också fortsätta. Kommunerna behöver också utveckla hänsynstagande till effekter av klimatförändringarna i sitt planarbete, exempelvis för byggande i sjönära lägen. Arbetet med att peka ut regionala områden för riksintresse för dricksvatten bidrar positivt till måluppfyllelse.
Levande sjöar och vattendrag i Västra Götalands län
Indikatorer som följer upp målet