Trots ett på flera håll gediget arbete ser det ut som om flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län inte kommer att kunna nås till år 2020. Det är tydligt att fler styrmedel krävs och att takten i åtgärdsarbetet behöver öka.
Endast ett miljökvalitetsmål, Skyddande ozonskikt, kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, är nära att nås sett utifrån beslutade och planerade styrmedel, medan övriga tolv miljökvalitetsmål inte bedöms kunna nås. Länsstyrelsen har inte bedömt måluppfyllelse för Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö, utan för dessa tre mål gäller den nationella bedömningen.
Begränsad klimatpåverkan kommer inte att nås. Det medför att uppfyllelsen av andra miljökvalitetsmål, såsom Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet, försämras genom risk för sämre dricksvattenkvalitet, påverkan på allmänna värden för vattennära boende, fiske och badliv samt försämrade möjligheter att nå god status för vattenförekomster. Även Myllrande våtmarker påverkas genom igenväxning samt genom att fler våtmarker måste anläggas för att åstadkomma klimatanpassning.
Mildare klimat leder till längre växtsäsong och gör de allt blötare markerna svårskötta. För miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv förväntas klimatförändringarna minska artrikedomen då specialiserade arter missgynnas och generalister tar över. Det finns även risk att det blir större problem med främmande arter framöver med tanke på klimatförändringarna.
Luftkvaliten orsakar fortfarande hälsoproblem i form av förhöjda partikelhalter och kvävedioxidhalter. För God bebyggd miljö består hälsoproblemen främst av problem med inomhusluft och bullernivåer. Avseende Giftfri miljö finns det flera kemikalier i insjöfisk i bl.a. Vänern som inte bör ätas regelbundet.
Det sker en bristande hushållning med mark och vatten i Västra Götalands län. Ett ökat bebyggelsestryck i länets kustzon utmanar en hållbar utveckling av kust och skärgård. Planerad utbyggnad av infrastruktur kan inte kompensera de ökade utsläppen från biltrafiken.
Kan vi komma till rätta med problemen? Ja, men det krävs stora förändringar genom nationella överenskommelser, lagstiftning, styrmedel och åtgärdsprogram med frivilliga överenskommelser. Låt oss arbeta tillsammans! Det är dags att ta upp kampen för miljön!
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Frisk luft
Luften har under lång tid blivit allt friskare men det senaste åren har luftkvaliteten inte blivit så mycket bättre. För att nå målet att kunna andas frisk luft behövs fler åtgärder inom energi- och transportområdet i länet liksom inom landet och i Europa.
Resultat
Förhöjda halter av luftföroreningar orsakar alltjämt betydande skador på människors hälsa, växtlighet samt kulturföremål inklusive medföljande kostnader för ohälsa, skördebortfall och försämrad tillväxt på skog samt underhåll och reparation av kulturföremål. Den tidigare under 1990-talet starka trenden mot en bättre luftkvalitet i svenska tätorter har under 2000-talet varit svagare och planat ut.
Partiklar
Partiklar bedöms vara den luftförorening som medför störst hälsoproblem i svenska tätorter, i synnerhet för känsliga personer. Inandningsbara partiklar, mindre än 0,01 mm i diameter (PM 10) orsakar en ökad dödlighet och sjuklighet. Höga halter kan försämra lungfunktionen och påverka lungornas normala utveckling. Enligt svenska studier bedöms partiklar orsaka mellan 3000 och 5000 förtida dödsfall per år i Sverige. I gatumiljön dominerar, särskilt under våren, slitagepartiklar från däck och vägbana. Andelen dubbdäck har en avgörande betydelse för bildningen av slitagepartiklar. De mätningar av partiklar som gjorts i länet visar att målvärdet för Frisk luft inte nås vid starkt trafikerade gator främst i Göteborg och andra större tätorter. Miljökvalitetsmålets målvärde är strängare än den juridiskt bindande miljökvalitetsnorm (MKN) som finns för partiklar, som anger den högsta tolererbara halten i luften.
Kvävedioxid
Skärpta avgaskrav på motorfordon har medfört att halterna av kvävedioxid i tätortsluften har minskat under 1990-talet, men inte på senare år. Halterna av kvävedioxid varierar i länet. Halten är högst i Göteborg, med årsmedelhalter i taknivå mellan 25–30 mikrogram per kubikmeter (µg/m3) de senaste tio åren. Under vinterhalvåret kan halterna i Göteborg vid vissa tillfällen (episoder av kraftig inversion) bli över 200 som timmedelvärde. Situationen i övriga länet är bättre, men det behövs kraftiga minskningar av halterna i större tätorter nära stora trafikleder för att nå målvärdet för Frisk luft (20 µg/m3 och år, 60 µg/m3och dygn). Miljökvalitetsmålets målvärde är strängare än den juridiskt bindande miljökvalitetsnorm (MKN) som finns för kvävedioxid, som anger den högsta tolererbara halten i luften.
Marknära ozon
För ozon sker ingen minskning av halterna i bakgrundsmiljö. Men antalet tillfällen med höga halter har minskat. Det framgår av mätningarna av ozon vid Råö, de visar en statistiskt säker minskning över perioden 1990–2011. För ozon sker dock ingen minskning av halterna i bakgrundsmiljö.(Svenska Miljöinstitutet)
Analys och bedömning
Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel, men utvecklingen är svagt positiv.
Luftkvalitet i gatumiljö
Höga halter av partiklar (PM10) beror i första hand på användning av dubbdäck. Erfarenheterna från dubbdäcksförbud på enskilda gator och dammbindning har varit positiva, även om halterna på alla platser inte har minskat i den utsträckning som man kunde hoppas. Ytterligare styrmedel för att begränsa utsläppen behövs.
Det långsiktiga målvärdet för kvävedioxid överskrids frekvent i gatumiljön i Göteborg och andra städer. Orsaken är framför allt fordonstrafik. Det finns därför behov av att skynda på åtgärder för att begränsa utsläppen, både från transportsektorn och från arbetsmaskiner. Det kan exempelvis vara trafikbegränsande åtgärder, tidigareläggning av utsläppskrav på fordon och inom miljözoner. De satsningar som görs på cykel- och kollektivtrafik inom Västsvenska paketet beräknas minska utsläppen och halterna av kväveoxider och flera andra luftföroreningar. Trängselskatterna som införs i Göteborg från den 1 januari 2013 väntas också leda till en minskning av trafiken och utsläppen, och därmed sänkta halter.
Luftkvalitet på landet
Den ökning som skett av bakgrundshalterna av marknära ozon är oroväckande, eftersom ozonhalterna kan stiga till nivåer som skadar människors hälsa och växtligheten även vid andra tider än under ozonepisoder. På grund av att förorenade luftmassor kommer in från kontinenten (ozonepisoder) är halterna av marknära ozon i Västra Götalands län vanligen högst nära kusten och i höglänta områden. I låglänta områden inåt landet är halten ozon lägre. Halterna är också lägre i tätorter än på landsbygden.
Vedeldning
Utsläppen av bens(a)pyren främst från vedeldning har nationellt ökat med 40 procent det senaste året. Även om tidigare studier i länet visat halter under målvärdet är det sannolikt att situationen i länet liknar den som gäller för landet i övrigt.
Vägtrafikens utsläpp
Kraftfulla styrmedel med krav på minskade fordonsutsläpp har beslutats, såväl nationellt som inom EU. Det tar dock tid innan styrmedlen får fullt genomslag och det finns en osäkerhet när det gäller vilken effekt de får i praktiken. Nationella styrmedel, som bland annat åtgärdsprogram och regelverk kring miljökvalitetsnormer samt trängselskatt, är i dagsläget inte tillräckligt effektiva och bör skärpas enligt Naturvårdsverket. Kompletterande åtgärder för att minska halterna av kvävedioxid, liksom partiklar från bland annat vägslitage, är angelägna. Den ökande användningen av dieseldrivna personbilar är problematisk, eftersom de inte har lika stränga avgasreningskrav som bensinbilar när det gäller kvävedioxid och partiklar. Av samma orsak är en ökning av lastbilstrafiken oroande.
Hushållens utsläpp av flyktiga organiska ämnen
Ozon bildas storregionalt och därför är uppfyllelsen av målet för ozon beroende av åtgärder i Europa som helhet. Betydelsen av att åtgärder genomförs i Sverige är liten i förhållande till behovet av åtgärder på en europeisk nivå. Hushållssektorn är dock en av de större utsläppskällorna inom landet, som dessutom uppvisar en ökande trend. Åtgärder riktade mot hushållen är därför sannolikt kostnadseffektiva.
Frisk luft
Indikatorer som följer upp målet