Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Västra Götalands läns miljömål?

Trots ett på flera håll gediget arbete ser det ut som om flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län inte kommer att kunna nås till år år 2020. Det är tydligt att fler styrmedel krävs och att takten i åtgärdsarbetet behöver öka.

Endast ett miljökvalitetsmål, Skyddande ozonskikt, kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, är nära att nås sett utifrån beslutade och planerade styrmedel, medan övriga tolv miljökvalitetsmål inte bedöms kunna nås till år 2020.

Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan kommer inte att nås till år 2050. Vi kan se att utläppen av växthusgaser i länet fortsätter att minska, men inte i tillräcklig omfattning. Målet har dessutom stora effekter på vår möjlighet att nå flera av de andra miljökvalitetsmålen.

Vägtrafikens utsläpp har minskat något jämfört med föregående år men är fortsatt höga. Luftkvaliten behöver bli bättre i flera av länets större tätorter för att vi ska kunna nå miljömålen Frisk luft och God bebyggd miljö. För länets sjöar och vattendrag kan vi se att försurningen fortsatt överskrider gränserna för vad mark och vatten tål, vilket bl.a. leder till att vikten av att upprätthålla ett hållbart skogsbruk ökar.

Det är viktigt att ha i åtanke att naturens återhämtning tar tid och att det är svårt att avgöra om de åtgärder som genomförs i dag är tillräckliga för att ge effekter i miljön. Vi kan dock notera att de ekonomiska styrmedel som finns idag för åtgärder är otillräckliga. De nyligen föreslagna förändringarna i landsbygdsprogrammet riskerar att negativt påverka möjligheten att nå framför allt miljömålen: Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Myllrande våtmarker, Ett rikt växt- och djurliv, Ingen övergödning samt Levande sjöar och vattendrag.

Finansieringsmöjligheter och ansvar för åtgärder är nyckelfrågor för framtiden, liksom arbetet med att förändra människors attityder. Fler styrmedel krävs från nationellt håll samtidigt som vi regionalt och lokalt behöver planera och agera hållbart.

Kan vi komma till rätta med problemen? Ja, men det krävs stora förändringar. Låt oss arbeta tillsammans så att alla i Västra Götaland kan bli en del av lösningen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Partiklar

Partiklar bedöms vara den luftförorening som medför störst hälsoproblem i svenska tätorter, i synnerhet för känsliga personer. Inandningsbara partiklar, mindre än 0,01 mm i diameter (PM 10), orsakar en ökad dödlighet och sjuklighet. Höga halter kan försämra lungfunktionen och påverka lungornas normala utveckling. Enligt svenska studier bedöms partiklar orsaka att cirka 900 människor per år dör i förtid i Västra Götaland (VMC). I gatumiljön dominerar, särskilt under våren, slitagepartiklar från däck och vägbana. Andelen dubbdäck har en avgörande betydelse för bildningen av slitagepartiklar. De mätningar av partiklar som gjorts i länet visar att målvärdet för Frisk luft inte nås vid starkt trafikerade gator främst i Göteborg och andra större tätorter. Miljökvalitetsmålets målvärde är strängare än den juridiskt bindande miljökvalitetsnorm (MKN) som finns för partiklar, som anger den högsta tolererbara halten i luften.

Kväveoxid

Skärpta avgaskrav på motorfordon har medfört att halterna av kvävedioxid i tätortsluften har minskat under 1990-talet, men inte på senare år. Halterna av kvävedioxid varierar i länet. Halten är högst i Göteborg, med årsmedelhalter i taknivå mellan 25–30 mikrogram per kubikmeter (µg/m3) de senaste tio åren. Under vinterhalvåret kan halterna i Göteborg vid vissa tillfällen (episoder av kraftig inversion) bli över 200 som timmedelvärde. Situationen i övriga länet är bättre, men det behövs kraftiga minskningar av halterna i större tätorter nära stora trafikleder för att nå målvärdet för Frisk luft (20 µg/m3 och år, 60 µg/m3 och dygn). Miljökvalitetsmålets målvärde är strängare än den juridiskt bindande miljökvalitetsnorm (MKN) som finns för kvävedioxid, som anger den högsta tolererbara halten i luften.

Marknära ozon

Antalet tillfällen med höga halter av ozon har minskat. Det framgår av mätningarna av ozon vid Råö, de visar en statistiskt säker minskning över perioden 1990–2012 (Svenska miljöinstitutet). Medelhalterna för marknära ozon minskar också med i långsammare takt (Naturvårdsverket).

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel, men utvecklingen är svagt positiv.

Luftkvalitet i gatumiljö

Höga halter av partiklar (PM10) beror i första hand på användning av dubbdäck. Erfarenheterna från dubbdäcksförbud på enskilda gator och dammbindning har varit positiva, även om halterna på alla platser inte har minskat i den utsträckning som man kunde hoppas. Ytterligare styrmedel för att begränsa utsläppen behövs.

Det långsiktiga målvärdet för kvävedioxid överskrids frekvent i gatumiljön i Göteborg och andra städer. Orsaken är framför allt fordonstrafik. Det finns därför behov av att skynda på åtgärder för att begränsa utsläppen, både från transportsektorn och från arbetsmaskiner. Det kan exempelvis vara trafikbegränsande åtgärder, tidigareläggning av utsläppskrav på fordon och inom miljözoner. Trängselskatterna som införts i Göteborg har som väntat givit en minskning av vägtrafiken och utsläppen, vilket också kan leda till sänkta halter av luftföroreningar. 

Luftkvalitet på landet

Bakgrundshalterna av marknära ozon är oroväckande, eftersom ozonhalterna kan stiga till nivåer som skadar människors hälsa och växtligheten även vid andra tider än under ozonepisoder. På grund av att förorenade luftmassor kommer in från kontinenten (ozonepisoder) är halterna av marknära ozon i länet vanligen högst nära kusten och i höglänta områden. I låglänta områden inåt landet är halten ozon lägre. Halterna är också lägre i tätorter än på landsbygden.

Vedeldning

Utsläppen av bens(a)pyren främst från vedeldning har nationellt ökat de senaste åren (miljömål.se). Även om tidigare studier i länet visat halter under målvärdet är det sannolikt att situationen i länet liknar den som gäller för landet i övrigt.

Vägtrafikens utsläpp

Kraftfulla styrmedel med krav på minskade fordonsutsläpp har beslutats, såväl nationellt som inom EU. Det tar dock tid innan styrmedlen får fullt genomslag och det finns en osäkerhet när det gäller vilken effekt de får i praktiken. Nationella styrmedel, som bland annat åtgärdsprogram och regelverk kring miljökvalitetsnormer samt trängselskatt, är i dagsläget inte tillräckligt effektiva och bör skärpas enligt Naturvårdsverket. Kompletterande åtgärder för att minska halterna kvävedioxid och partiklar är angelägna. Den ökande användningen av dieseldrivna personbilar är problematisk, eftersom de inte har lika stränga avgasreningskrav som bensinbilar när det gäller kvävedioxid och partiklar.

Hushållens utsläpp av flyktiga organiska ämnen

Ozon bildas storregionalt och därför är uppfyllelsen av målet för ozon beroende av åtgärder i Europa som helhet. Betydelsen av att åtgärder genomförs i Sverige är liten i förhållande till behovet av åtgärder på en europeisk nivå. Hushållssektorn är dock en av de större utsläppskällorna inom landet, som dessutom uppvisar en ökande trend (miljömål.se). Åtgärder riktade mot hushållen är därför sannolikt kostnadseffektiva.

Pil uppåt smiley saknas Frisk luft

Indikatorer som följer upp målet