I Hallands län bedöms samtliga de 13 mål som bedöms regionalt som ej möjliga att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. För målen Begränsad klimatpåverkan och Skyddande ozonskikt görs ingen regional bedömning.
Trots att målåret 2020 närmar sig så är det i Halland liksom nationellt fortsatt långt kvar till målen. Resultatet av bedömningsarbetet tyder på att det saknas styrmedel och beslut som är nödvändiga för att kunna uppnå miljömålen.
Regionalt läggs nu fortsatt fokus på att arbeta med regionala åtgärder vilket tillsammans med det lokala miljöarbetet kommer att föra länets arbete inom flertalet områden framåt. Detta arbete utgör dock endast en del av vad som behöver göras för att nå målen. En stor del ligger också på nationell och internationell nivå, speciellt gäller detta de miljömål som är av mer global karaktär.
En annan faktor som troligtvis påverkar är att målen fått nya till preciseringar. För vissa mål kan dessa vara mer omfattande eller ha högre krav än tidigare vilket gör att målen blir svårare att uppnå i sin helhet.
Med anledning av förändringarna i miljömålssystemet har Länsstyrelsen under året beslutat att avföra de tidigare regionala miljömålen. Som regionala miljömål för Hallands län gäller de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar som regeringen beslutade om 2012-04-26.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Begränsad klimatpåverkan
Att bedöma måluppfyllelse utifrån ett regionalt perspektiv är inte relevant då klimatproblemet till sin natur är globalt. Vad gäller de halländska och svenska utsläppen visar de sedan 1990 en nedåtgående trend, även om siffrorna från 2010 uppvisar en liten ökning. De är dock långt ifrån en hållbar nivå.
Resultat
Utsläppen i Halland uppskattades år 2010 till drygt 1,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det innebär en minskning med ca 25 procent sedan 1990 men en ökning med ca 2 procent från 2009. Uppgången kan till stor del förklaras av den kalla vintern, till exempel ökade utsläppen från panncentraler med 30 procent och från egen uppvärmning med 18 procent samt från industriprocesser med 26 procent. Ökningen kan också relateras till att 2010 var ett år av ekonomisk återhämtning efter nedgången 2009. Inom transportområdet minskade utsläppen från personbilstrafiken något (med lite drygt 1 procent) men ökade från både lätta och tunga transporter med 5 respektive 6 procent. Utsläppen från den privata konsumtionen finns inte med, men då den allmänna samhällstrenden gått mot en allt ökande sådan (med ökad andel import) är dessa knappast obetydliga i sammanhanget.
Uppdraget med den regionala klimat- och energistrategin från 2010 har medfört att den regionala arenan för klimatarbetet vidareutvecklats och stärkts. Med utgångspunkt från regionala miljömål och åtgärdsprogram sker återkommande samtal och diskussioner med länets aktörer i syfte att analysera effekterna av fattade beslut samt ta fram förslag till kompletterande åtgärder. Under året har också uppdraget att lämna underlag till Naturvårdsverkets arbete med Färdplan 2050 resulterat i ett flertal åtgärdsförslag inom olika områden.
Kommunernas och Region Hallands arbete med att minska den interna energianvändningen samordnas och stöttas av Länsstyrelsen i Halland inom ramen för energieffektiviseringsstödet till kommuner och landsting. Detta arbete har nyligen fått förutsättningar att intensifieras tack vare projektet ”Energieffektiva offentliga transporter i Halland”. Inom området finns troligen en stor potential för effektivisering, samtidigt är den ekonomiska besparingspotentialen betydande.
Ett annat arbete för effektivisering i små och medelstora företag har Länsstyrelsen tillsammans med andra parter bedrivit genom projekt FEEN, Förnybar Energi och Energieffektivisering i Näringslivet. Även satsningen ”Energifokus” som utgjorts av en regional turné arrangerad av Energi- och Miljöcentrum har spridit budskapet om betydelsen av energieffektiviseringsåtgärder i företag.
De omfattande transporterna av såväl gods- som persontransporter främst längs E6:an är en stor utmaning, då länet har en oproportionerligt stor andel av personbilsresorna. Även transporter inom länet sker i stor utsträckning med bil och lastbil. Vad gäller transportarbetet i städerna pågår en del initiativ och projekt för minskad klimatpåverkan, som handlingsprogram för hållbara transporter, cykelkampanjer med mera. Länsstyrelsen i Halland har också låtit ta fram och presenterat ett underlag till en biogasstrategi för länet.
Vad gäller hänsyn till miljö- och klimataspekter kan betydligt mer göras när det gäller tillstånd till olika verksamheter, lokaliseringsbeslut, men också strategiska planer av olika slag.
Analys och bedömning
Som framgick ovan sker det en hel del betydelsefulla insatser i länet i syfte att fylla den regionala klimat- och energistrategin med innehåll i form av åtgärder som kan bidra till att uppfylla miljömålet. Men även om utsläppen visar en nedåtgående trend så krävs det att arbetet växlas upp ordentligt då det handlar om en omställningsprocess för hela samhället. Allt fler rapporter varnar också för att klimatförändringarna tycks gå snabbare än tidigare.
Av den GAP-analys av åtgärder som Länsstyrelsen under året låtit ta fram i syfte att bedöma måluppfyllelse och kvantifiera det så kallade gapet mellan nuläge och mål framgår det tydligt att detta är svårt att beräkna, då uppföljning och underlag om effektbedömningar i kvantitativa termer saknas för ett antal beslutade och genomförda åtgärder i energi- och klimatstrategin för länet. Det har i alla fall gjorts ett försök till en uppskattning av den sammanlagda effekten av hittills föreslagna åtgärder i Halland. Generellt är de åtta åtgärdsförslagen av indirekt karaktär. Åtgärderna har därför i sig ingen primär effekt för minskade växthusgasutsläpp utan syftar till att leda till minskade utsläpp i ett nästa steg om förslagen genomförs. Åtgärdernas fördel är att samtliga åtgärder bedöms kunna genomföras på kort sikt. Analysen visar att de sammantaget skulle kunna ge en minskning på mellan 5 och 15 procent minskade utsläpp av växthusgaser. Slutsatsen blir att det trots den hittills gjorda minskningen på 25 procent kvarstår en övervägande del av arbetet för att nå visionen om ett Halland utan klimatutsläpp.
De politiskt ställda klimatmålen på nationell nivå behöver följas upp betydligt bättre i konkreta beslut på såväl lokal som regional nivå. Den regionala samordningen inom samhällsplanering behöver stärkas.
I gengäld efterfrågar aktörer i länet tydligare och mer långsiktiga nationella och internationella styrmedel, främst ekonomiska, som i större utsträckning än i dag kan underlätta åtgärder och påskynda omställningen till ett mer klimatvänligt agerande inom olika områden.
Vad gäller energieffektivisering är potentialen betydande, det finns dock ett stort behov av ytterligare insatser för att få till konkreta åtgärder och ett mer systematiskt och kontinuerligt arbete.
Förutsättningar för en kraftigt ökad biogasproduktion är goda i länet, och det är viktigt att arbetet går vidare med att förankra en regional strategi i syfte att stimulera utvecklingen, främst när det gäller användning i transportsektorn. En sådan strategi är dock inte tillräcklig utan behöver kompletteras av nationella ekonomiska styrmedel för ökad lönsamhet.
Slutligen är insatser som kan styra livsstils- och konsumtionsmönster i mer hållbar riktning avgörande. Här krävs stora satsningar på information och folkbildning i syfte att förändra attityder och beteenden, i kombination med ekonomiska styrmedel som bättre reflekterar den verkliga kostnaden för miljö- och klimateffekter av en produkt.
Begränsad klimatpåverkan i Halland
Indikatorer som följer upp målet