Av de 12 miljökvalitetsmål som bedömts på regional nivå kommer inget att nås i Skåne till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel och åtgärder. Målen för klimatpåverkan, ozonskiktet och strålmiljön bedöms enbart på nationell nivå. Målet för Storslagen fjällmiljö gäller inte i Skåne.
Mycket bra miljöarbete pågår i Skåne. Det finns ett stort engagemang hos offentliga verksamheter, näringsliv och enskilda individer för att minska samhällets påverkan på miljön och hitta lösningar som är långsiktigt hållbara. Trots detta bedömer Länsstyrelsen att vi inte kommer att nå miljökvalitetsmålen till år 2020.
Miljöbelastningen är stor då länet är tätbefolkat med hög befolkningstillväxt och stort exploateringstryck. Skåne är ett transitlän för transporter och intransporten av luftföroreningar från sjöfart och andra länder är betydande. Skåne har också ett omfattande jordbruk. Hushållning med mark och vatten är en viktig fråga i länet och markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.
Den biologiska mångfalden är hotad eftersom livsmiljöer försvinner, kvaliteterna försämras och arter får det svårare att överleva. Minskad biologisk mångfald tillsammans med klimatförändringar och fler främmande arter påverkar naturens möjligheter att leverera de ekosystemtjänster som vi är beroende av, vilket får konsekvenser för hälsa, livskvalitet och ekonomi. Det krävs ett nytt arbetssätt med fokus på hela landskapet och de strukturer som binder samman olika livsmiljöer för den biologiska mångfalden. Ska förlusten av biologisk mångfald hejdas måste alla verksamheter som påverkar denna trend ta ansvar.
Övergödningen är ett av de största miljöproblemen i skånska vatten, vilket kan förklaras med stor andel jordbruksmark och näringstillförsel från reningsverk, enskilda avlopp och industrier.
Användningen av kemikalier i samhället är omfattande och kunskapsluckorna är stora. Åtgärder såsom internationella överenskommelser, lokala och regionala beslut om inköp av ekologisk mat, informationsinsatser om miljögifter i varor är steg i rätt riktning. Men med en ständigt ökande konsumtion ökar användningen av kemikalier och därmed belastningen på miljö och hälsa.
För att öka förutsättningarna för att nå miljömålen har Länsstyrelsen beslutat om ett åtgärdsprogram som ska ge vägledning och stöd för prioriteringar av åtgärder och utvecklingsinsatser hos skånska aktörer, och stimulera en ökad samverkan mellan länets aktörer i det regionala miljöarbetet. Läs mer om Skånska åtgärder för miljömålen.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Ett rikt odlingslandskap
Andelen hotade arter minskar inte och arterna utarmas genetiskt. Antalet småbiotoper minskar men arealmålet för ängs- och betesmarker är uppnått. Ett regionalt program för lantbrukets kulturhistoriska byggnader har inte upprättats.
Resultat
Rationaliseringen inom jordbruket, tillsammans med infrastruktur- och tätortsutbyggnad hotar den biologiska mångfalden. På grund av bland annat näringstillförsel och en förlust av småbiotoper, försvinner inte bara blommande växter, utan med dem även födokälla för många insekter. Arterna utarmas genetiskt då de minskar i antal och blir isolerade i små öar i landskapet.
Vårt kulturhistoriska arv handlar inte bara om att sköta värdefulla kulturelement såsom stenmurar och alléer utan också om att vårda lantbrukets historiska byggnader. Idag är detta inte prioriterat. Det finns ingen samlad kunskap om hur detta eventuellt görs på kommunal nivå.
Jordbruksmarkens halt av föroreningar
Skånes höga halter av kadmium är oroväckande. Förutom en hög bakgrundsnivå tillförs mer via gödselmedel så som rötslam och naturgödsel.
Variationsrikt odlingslandskap
Rationaliseringen inom jordbruket, samt infrastruktur- och tätortsutbyggnad minskar antalet småbiotoper. En svag positiv trend kan skönjas under åren 2000-2010 på grund av bland annat nyanläggningar av småvatten. Antalet häckande småfåglar knutna till småbiotoper i odlingslandskapet har minskat sedan 2002.
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Omvärldens krav på produktion av billiga livsmedel har tvingat fram en rationalisering och likriktning av jordbruket som har stora negativa konsekvenser för jordbrukslandskapets biologiska mångfald.
Växt- och husdjursgenetiska resurser
Inventering av kulturväxter pågår, och insamling av växtmaterial har påbörjats. Bevarande av husdjursraser sker främst hos enskilda djurägare. Göingeget, linderödssvin och fjäderfäraser registreras inom respektive lantrasförening. Hösten 2012 har Föreningen för svensk lågland bildats och en avelsplan ska tas fram.
Hotade arter och naturmiljöer
Andelen hotade arter minskar inte. Många djurs födokälla försvinner då blommande växter försvinner och på grund av bristen på biotoper i landskapet. Detta beror bland annat på näringstillförsel och hårt nyttjande av odlingslandskapet. Arterna utarmas genetiskt när de minskar kraftigt i antal och isoleras i landskapet.
Främmande arter och genotyper
En nationell handlingsplan för främmande arter och genotyper antogs 2010. Länsstyrelsernas ansvar utökas enligt handlingsplanen men inga medel har tillförts verksamheten.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Arealmålet för ängs- och betesmarker är uppnått. 2010 ökade arealen betesmarker med miljöersättning, vilket inte har skett sedan 2005. Arbete pågår med att skydda, restaurera och återskapa värdefulla livsmiljöer. Många kommuner har fått LONA-medel för att restaurera ängs- och betesmarker. Målet är att landskapselementen på ca 3 000 gårdar ska skötas inom EU:s ersättning för miljövänligt jordbruk år 2012. I slutet av 2012 var ca 2800 gårdar anslutna.
Kultur- och bebyggelsemiljöer
På grund av avsaknad av resurser har inget regionalt program tagits fram för hur lantbrukets kulturhistoriska värdefulla byggnader ska bevaras. Länsstyrelsen saknar idag kunskap om i vilken uträckning kommunerna själva har upprättat program.
Analys och bedömning
Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Trots positiva insatser via bland annat Landsbygdsprogrammet, krävs ytterligare insatser på bland annat internationell nivå, insatser för landsbygdsutveckling och åtgärder för hela landskapet. Utvecklingen i miljön är totalt sett negativ. Trots stora insatser för att bevara biologisk mångfald i jordbrukslandskapet så krävs det mer.
Jordbruksmarkens halt av föroreningar
Åtgärder behöver vidtas för att minska halten kadmium i den odlade grödan.
Variationsrikt odlingslandskap
En skärpt lagstiftning krävs liksom ökade medel för nyanläggning, restaurering av biotoper och riktade stöd för hotade arter. Samverkansprojekt mellan universitet, myndigheter, LRF och Jägarförbundet bör prioriteras.
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Det finns exempel på att det lokalt går att vända den negativa trenden genom till exempel Life-projekt och åtgärdsprogram för hotade arter, därför är det viktigt att detta arbete fortsätter.
Växt- och husdjursgenetiska resurser
Det är en utmaning att inte bara bevara äldre sorters kulturväxter och husdjursraser utan även nyttja dem kommersiellt. Vissa djurparker, lantbruksskolor och hembygdsgårdar har uppfödning av husdjursraser vilket är positivt för kunskapsspridningen.
Hotade arter och naturmiljöer
Ansträngningar för att motverka de negativa trenderna pågår genom åtgärdsprogram för hotade arter, skötsel av skyddad natur, anläggning och skötsel av våtmarker och naturbetesmarker. Alla verksamheter som påverkar och har påverkat biologisk mångfald måste vara med och bidra för minska andelen hotade arter.
Främmande arter och genotyper
Riktad information behövs för en ökad medvetenhet om de hot som främmande arter kan innebära. Dessutom behövs en omvärldsanalys.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Trots att arealmålet för ängs- och betesmarker är uppnått finns det en osäkerhet om markernas värden utvecklas och om marker med höga naturvärden sköts.
Det finns ingen möjlighet att sätta in ytterligare åtgärder, för att öka antalet gårdar som sköter sina landskapselement, under den pågående landsbygdsprogramprogramperioden.
Kultur- och bebyggelsemiljöer
Det finns stora behov av åtgärder för att landsbygdens bebyggelse ska skyddas till en tillfredställande nivå. Om odlingslandskapets kulturhistoria ska kunna upplevas och förstås krävs kraftigt utökade regionala och kommunala informationsinsatser. Många kommuner saknar egen kompetens för att arbeta med kulturmiljöfrågor. På Länsstyrelsen är arbetet med att skydda bebyggelse enligt Kulturminneslagen och Miljöbalken lågt prioriterat. Länsstyrelsen saknar en samlad bild över vilka insatser som har gjorts inom detta fält.
Ett rikt odlingslandskap i Skåne
Indikatorer som följer upp målet